{"id":677021,"date":"2017-07-17T13:04:00","date_gmt":"2017-07-17T13:04:00","guid":{"rendered":"https:\/\/stg-hemmetsjournal-stage.kinsta.cloud\/hemmetsjournal\/artiklar\/artiklar\/20170717\/tv-doktorn-mikael-om-sambons-sjalvmord-skuld-och-ilska-finns-kvar-men-idag-kan-jag-minnas-det-fina\/"},"modified":"2017-07-17T16:31:44","modified_gmt":"2017-07-17T16:31:44","slug":"tv-doktorn-mikael-om-sambons-sjalvmord-skuld-och-ilska-finns-kvar-men-idag-kan-jag-minnas-det-fina","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/stage.hemtrevligt.se\/hemmetsjournal\/artiklar\/artiklar\/20170717\/tv-doktorn-mikael-om-sambons-sjalvmord-skuld-och-ilska-finns-kvar-men-idag-kan-jag-minnas-det-fina\/","title":{"rendered":"Tv-doktorn Mikael om sambons sj\u00e4lvmord: “Skuld och ilska finns kvar \u2013 men idag kan jag minnas det fina”"},"content":{"rendered":"
\n

\n\t\tMikael Sandstr\u00f6m\t<\/h4>\n<\/p>\n

Ålder:<\/strong> 59 år.
Familj:<\/strong> Barnen Marcus, 29, och Mimmi, 28, samt föräldrar och två bröder.
Bor:<\/strong> I Hallstahammar.
Yrke:<\/strong> Överläkare och specialist i anestesi och intensivvård.
Aktuell:<\/strong> På tisdagar svarar Mikael på medicinska frågor i Nyhetsmorgon i TV4.<\/p>\n<\/p>\n

<\/div>\n

Mikael Sandstr\u00f6m var en respekterad klinikchef som hade lyckats med konststycket att \u00f6ppna en nedlagd akutmottagning p\u00e5 nytt. I hemorten Lindesberg k\u00e4nde alla till den ut\u00e5triktade narkosl\u00e4karen som ofta kom farande i sin sportbil. Medverkan i 2003 \u00e5rs \u00adupplaga av tv-programmet \u00adExpedition Robinson hade gjort honom v\u00e4lk\u00e4nd \u00e4ven utanf\u00f6r l\u00e4nsgr\u00e4nsen.<\/p>\n

Privatlivet blomstrade ocks\u00e5. 2004 skiljde sig Mikael fr\u00e5n sina barns mor, efter 17 \u00e5rs \u00e4ktenskap. \u00c5ret efter blev han h\u00e4ftigt f\u00f6r\u00e4lskad i en narkossk\u00f6terska p\u00e5 sjukhuset. Mikael och hans nya k\u00e4rlek s\u00e5g fram emot m\u00e5nga \u00e5r tillsammans. De k\u00f6pte hus och flyttade ihop i december 2006.<\/p>\n

N\u00e5gra m\u00e5nader senare, i mars 2007, tog livet en riktning som han aldrig hade kunnat f\u00f6rutse. Allt det som han hade \u00e4gnat \u00e5ratal \u00e5t att bygga upp rasade p\u00e5 bara ett \u00f6gonblick. Pl\u00f6tsligt satt han ensam och isolerad i en liten l\u00e4genhet. Borta var s\u00e5v\u00e4l den prestigefyllda chefsbefattningen som kvinnan han hade t\u00e4nkt dela sin framtid med.<\/p>\n

\u2013 Fallet blev oerh\u00f6rt h\u00f6gt. Jag gick fr\u00e5n att ha en h\u00f6gt uppsatt position i samh\u00e4llet till att betraktas som paria. Inte nog med att jag s\u00f6rjde min d\u00f6da sambo, det fanns m\u00e4nniskor som menade att jag hade drivit henne till att beg\u00e5 sj\u00e4lvmord.<\/p>\n

Sista kv\u00e4llen<\/strong><\/p>\n

Mikael har n\u00e4stan inga minnen fr\u00e5n v\u00e5ren och sommaren som f\u00f6ljde. D\u00e4remot minns han med glasklar sk\u00e4rpa den sista kv\u00e4llen innan allt f\u00f6r\u00e4ndrades.
\u2013 Det var en fredag. Jag och min sambo hade som tradition att kl\u00e4 oss fina p\u00e5 fredagar och l\u00f6rdagar, trots att det bara var vi tv\u00e5 hemma. S\u00e5 ocks\u00e5 den h\u00e4r kv\u00e4llen. Jag kommer ih\u00e5g att vi \u00e5t r\u00e4kor fr\u00e5n Sm\u00f6gen och hade j\u00e4ttetrevligt. Klockan 20 b\u00f6rjade vi titta p\u00e5 S\u00e5 ska det l\u00e5ta. N\u00e4r det var slut fortsatte vi med Bond-filmen \u00adCasino Royale, som min sambo hade hyrt. Vi s\u00e5g inte f\u00e4rdigt filmen, eftersom vi var tr\u00f6tta. B\u00e5de hon och jag skulle jobba morgonen d\u00e4rp\u00e5, men vid halv elva-tiden n\u00e4r vi skulle l\u00e4gga oss meddelade min sambo att hon t\u00e4nkte ta en promenad. Hon bad mig inte att f\u00f6lja med.<\/p>\n

Efter promenaden kom Mikaels sambo tillbaka till huset. Han somnade strax d\u00e4refter. N\u00e4r han vaknade p\u00e5 morgonen var hon borta.
\u2013 Hon skulle b\u00f6rja jobba tidigare \u00e4n jag, men n\u00e4r jag kom till jobbet klockan nio ringde hennes kollegor fr\u00e5n operationsavdelningen och fr\u00e5gade var hon var n\u00e5gonstans. Jag f\u00f6rstod direkt att n\u00e5got hade h\u00e4nt. Det f\u00f6rsta som slog mig var att hon kanske hade r\u00e5kat ut f\u00f6r en trafikolycka p\u00e5 v\u00e4g till jobbet. Att det kunde r\u00f6ra sig om sj\u00e4lvmord fanns inte i tanken, \u00f6verhuvudtaget. Hon hade aldrig \u00e4tit antidepressiva mediciner eller varit inlagd p\u00e5 sjukhus f\u00f6r psykiska besv\u00e4r.<\/p>\n

Mikael ringde runt till andra anh\u00f6riga, men ingen visste n\u00e5got. D\u00e5 kontaktade han polisen. N\u00e4r poliserna anl\u00e4nde b\u00f6rjade de leta igenom alla personalutrymmen ihop med Mikael och sjukhusets vaktm\u00e4stare.
\u2013 Jag f\u00f6reslog att vi skulle titta i biblioteket, d\u00e4r jag och min sambo ibland hade tr\u00e4ffats f\u00f6r att \u00e4ta lunch tillsammans. N\u00e4r vi var p\u00e5 v\u00e4g d\u00e4rifr\u00e5n skymtade jag en sprutspets som l\u00e5g v\u00e4l synlig p\u00e5 ett bord. D\u00e5 f\u00f6rstod jag att hon hade varit d\u00e4r. Jag bad vaktm\u00e4staren att \u00f6ppna d\u00f6rren till bibliotekets expedition. D\u00e4r satt min sambo i en stol. Det tog mig en sekund att f\u00f6rst\u00e5 att hon var d\u00f6d. Hennes kropp var iskall. \u00c4nd\u00e5 ville jag g\u00f6ra hj\u00e4rt- och lungr\u00e4ddning. Men poliserna motade bort mig.<\/p>\n

\n\t\"Tv-doktorn
Dr Mikael Sandstr\u00f6m \u00e4r Nyhetsmorgons egen l\u00e4kare och svarar p\u00e5 tittarnas fr\u00e5gor om sjukdomar. Tillsammans med Tilde de Paula Eby har han ocks\u00e5 en l\u00e4karpodd. (Foto: TV4)<\/figcaption><\/figure>\n

Mikael blev syndabock<\/strong><\/p>\n

Eftersom ingen i den stunden visste vad som hade h\u00e4nt var man tvungen att starta en utredning. Snart slog man fast att det r\u00f6rde sig om ett sj\u00e4lvmord.<\/p>\n

Mikaels sambo hade efterl\u00e4mnat ett avskedsbrev d\u00e4r hon bad om f\u00f6rl\u00e5telse f\u00f6r sitt handlande. \u00c4ven om det i brevet framgick att hon m\u00e5dde psykiskt d\u00e5ligt tycker Mikael inte att det gav svar p\u00e5 den stora fr\u00e5gan, “varf\u00f6r?”.
\u2013 I efterhand har jag f\u00f6rs\u00f6kt komma p\u00e5 olika psykologiska f\u00f6rklaringar. Den enda realistiska f\u00f6rklaringen som jag kan hitta \u00e4r att hon drabbades av en psykos och var i avsaknad av sjukdomsinsikt. Det skulle f\u00f6rklara hur det kunde sv\u00e4nga s\u00e5 snabbt. Allt var ju toppenbra kv\u00e4llen innan.<\/p>\n

Bristen p\u00e5 konkreta f\u00f6rklaringar till sj\u00e4lvmordet gav utrymme f\u00f6r allehanda spekulationer. Vissa i bekantskapskretsen, som i huvudsak bestod av sjukhusfolk, var p\u00e5 jakt efter en syndabock och Mikael var den som det l\u00e5g n\u00e4rmast till hands att anklaga. N\u00e5gra kollegor sa direkt till honom att han var den som bar skulden f\u00f6r hennes d\u00f6d. Andra gjorde allt f\u00f6r att undvika honom.\u00a0<\/p>\n

\u2013 Jag k\u00e4nde mig utsatt, svag och enormt f\u00f6rsvarsl\u00f6s. Jag blev isolerad och hade i stort sett ingen att prata med. Livet k\u00e4ndes meningsl\u00f6st. Jag har f\u00e5tt fr\u00e5gan om jag i det l\u00e4get funderade p\u00e5 att ta livet av mig, men det var aldrig aktuellt. Jag ville inte f\u00f6rs\u00e4tta mina barn i samma situation som jag sj\u00e4lv befann mig i.<\/p>\n

\n\t\"Tv-doktorn
Peter Jihde, Mikaels kollega fr\u00e5n TV4, bj\u00f6d hem honom p\u00e5 julafton f\u00f6r att tomta f\u00f6r barnen. Numera \u00e4r de goda v\u00e4nner. (Foto: IBL)<\/figcaption><\/figure>\n

Ny karri\u00e4r<\/strong><\/p>\n

Mikael ins\u00e5g att han inte var k\u00e4nslom\u00e4ssigt kapabel att ansvara f\u00f6r en personalstyrka p\u00e5 270 personer. Han sa upp sig som klinikchef men beh\u00f6ll sin l\u00e4kartj\u00e4nst. H\u00f6sten efter sambons d\u00f6d tog han tj\u00e4nstledigt f\u00f6r att jobba som l\u00e4kare p\u00e5 ett kryssningsfartyg i Karibien i sex m\u00e5nader.<\/p>\n

\u2013 Det var en ren flykt f\u00f6r att inte g\u00e5 under totalt, och samtidigt bland det b\u00e4sta jag har gjort. Jag kom dit tyst och nedst\u00e4md, men b\u00f6rjade snart k\u00e4nna mig som mitt gamla jag igen. P\u00e5 fartyget var jag bara en vanlig individ utan en negativ, skuldtyngd historia. \u00adUnder de sex m\u00e5naderna hann jag komma ikapp mig sj\u00e4lv. N\u00e4r jag kom tillbaka hem till Sverige hade jag garden uppe. Fr\u00e5n att ha varit handlingsf\u00f6rlamad och f\u00f6rsvarsl\u00f6s kunde jag nu argumentera och freda mig sj\u00e4lv fr\u00e5n beskyllningar.<\/p>\n

Mikael hade best\u00e4mt sig f\u00f6r att byta arbetsplats, men planerna kom av sig n\u00e4r Kanal 5 ringde och ville att han skulle vara med i Filip Hammars och Fredrik Wikingssons program Boston Tea Party. Uppdraget ledde honom vidare till TV4, d\u00e4r han sedan 2010 \u00e4r Nyhetsmorgons egen l\u00e4kare, som varje vecka besvarar tittarnas fr\u00e5gor om olika sjukdomar och \u00e5kommor.<\/p>\n

\u2013 Tv-jobben var s\u00e5 roliga att de blev centrala i min yrkesut\u00f6vning. De gjorde det andra l\u00e4ttare att uth\u00e4rda. D\u00e4rmed minskade behovet av att byta arbetsplats. Jag jobbar fortfarande kvar p\u00e5 samma sjukhus. Idag fungerar det mycket b\u00e4ttre.<\/p>\n

\n\t\"Tv-doktorn
Idag blir Mikael glad n\u00e4r han tittar p\u00e5 foton p\u00e5 sin sambo och minns roliga saker de gjorde tillsammans.<\/figcaption><\/figure>\n

I flera \u00e5r \u00f6verskuggades Mikaels sociala tillvaro dock helt av sambons sj\u00e4lvmord. 2012 skulle han spendera julen ensam. Barnen skulle vara hos sin mamma. Mikaels kollegor, Tilde de Paula Eby och Peter Jihde, v\u00e4grade att l\u00e5ta Mikael sitta sj\u00e4lv p\u00e5 julafton.<\/p>\n

\u2013 Vid den tiden hade vi bara gjort ett tiotal program tillsammans. Eftersom vi inte k\u00e4nde varandra tackade jag v\u00e4nligt men best\u00e4mt nej. Men de fortsatte tjata. Till slut stod jag hemma hos Tilde och lagade k\u00f6ttbullar tillsammans med hennes man Thomas.<\/p>\n

D\u00e5 jullunchen var \u00f6ver ringde Peter och beordrade Mikael att infinna sig i hans tr\u00e4dg\u00e5rd klockan fyra, ikl\u00e4dd tomtekl\u00e4der, f\u00f6r att dela ut julklappar till barnen.\u00a0
\u2013 Jag blev kvar d\u00e4r hela kv\u00e4llen. Att Tilde och Peter bj\u00f6d hem en de n\u00e4stan inte k\u00e4nde till sitt privata julfirande \u00e4r jag dem evigt tacksam f\u00f6r. Det fick mig att k\u00e4nna att det trots allt fanns hopp. Sedan dess har jag varit hos dem varje jul. Numera \u00e4r vi v\u00e4ldigt goda v\u00e4nner.<\/p>\n

Att stanna i huset som han och sambon hade k\u00f6pt tillsammans var ot\u00e4nkbart f\u00f6r Mikael, likas\u00e5 att bo kvar p\u00e5 samma ort. Efter en period i en l\u00e4genhet k\u00f6pte han 2010 en villa i Hallstahammar, en dryg timmes bilresa fr\u00e5n Lindesberg. Mikael visar oss det smakfullt inredda huset som han sj\u00e4lv renoverat. Ibland k\u00e4nner han av ensamheten.<\/p>\n

\u2013 Det vore trevligt att sitta framf\u00f6r brasan med n\u00e5gon. D\u00e5 och d\u00e5 har jag varit ute p\u00e5 middag med olika kvinnor, men det \u00e4r sv\u00e5rt. Jag blir snabbt personlig. S\u00e5 l\u00e4nge jag inte ber\u00e4ttar om min sambos sj\u00e4lvmord g\u00e5r allt bra, men om n\u00e5gon fr\u00e5gar om mina tidigare relationer har jag sv\u00e5rt att \u00adljuga. Tyv\u00e4rr l\u00f6nar sig inte uppriktighet. N\u00e4r jag ber\u00e4ttar sanningen blir kvinnorna fundersamma och byter samtals\u00e4mne. Det \u00e4r som att de tycker att det hela k\u00e4nns suspekt och som att det m\u00e5ste vara n\u00e5got fel p\u00e5 mig.<\/p>\n

O\u00e4ndligt m\u00e5nga g\u00e5nger har Mikael fr\u00e5gat sig sj\u00e4lv om han kunde ha gjort n\u00e5got f\u00f6r att f\u00f6rhindra sin sambos d\u00f6d.
\u2013 Ibland har jag t\u00e4nkt att jag som l\u00e4kare borde ha sett tecknen p\u00e5 att n\u00e5got inte var som det skulle, men jag var ju ihop med henne privat. Det fanns ingen anledning f\u00f6r mig att leta efter avvikande beteenden. Dessutom kan man inte se in i en annan m\u00e4nniska p\u00e5 det s\u00e4ttet. De flesta av oss \u00f6verv\u00e4ger inte sj\u00e4lvmord n\u00e4r vi m\u00e5r d\u00e5ligt. Min sambo hade det som ett alternativ, och det kunde jag inte veta.<\/p>\n

Mikael kan fortfarande k\u00e4nna en viss ilska gentemot sin sambo, trots att hon varit borta i tio \u00e5r.
\u2013 Varje dag k\u00e4mpar jag f\u00f6r att h\u00e5lla patienter vid liv. M\u00e4nniskor som med n\u00e4bbar och klor vill h\u00e4nga sig kvar, trots att de har oddsen emot sig. Att en ung vacker kvinna p\u00e5 44 \u00e5r med tre barn avsiktligt g\u00f6r slut p\u00e5 sitt liv, det g\u00e5r emot allt jag st\u00e5r f\u00f6r. Jag \u00e4r besviken \u00f6ver att hon inte kom till mig och bad om hj\u00e4lp innan hon skred till verket. Samtidigt f\u00f6rst\u00e5r jag att det inte var av elakhet som hon tog sitt liv.<\/p>\n

F\u00f6r n\u00e5gra \u00e5r sedan tog Mikael bort alla de fotografier av sambon som tidigare st\u00e5tt framme i huset.
\u2013 Jag k\u00e4nde att det r\u00e4cker nu, t\u00e5rarna \u00e4r slut. Men det h\u00e4nder att jag tar fram fotona och tittar p\u00e5 dem. Idag blir jag glad av bilderna p\u00e5 roliga saker som vi gjorde tillsammans, som n\u00e4r vi fiskade krabbor vid mitt lantst\u00e4lle p\u00e5 v\u00e4stkusten. Det \u00e4r ljusa minnen.<\/p>\n

\n

\n\t\tS\u00e5 m\u00e5nga tar sitt liv\t<\/h4>\n<\/p>\n

Under 2015 beräknas totalt 1 554 personer i Sverige ha begått självmord. Av dessa var 1 092 män och 462 kvinnor. 371 av fallen är så kallade ”osäkra självmord” där läkaren inte med säkerhet har kunnat avgöra om det rör sig om ett självmord eller ett olycksfall.<\/p>\n

<\/p>\n

Åldersgruppen 45–64 har högst självmordstal. Självmord (säkra och osäkra) är den vanligaste dödsorsaken i åldersgruppen 15–44 år bland män och den näst vanligaste bland kvinnor. I åldersgruppen 15–24 år är självmord (säkra och osäkra) den vanligaste dödsorsaken för båda könen.<\/p>\n

<\/p>\n

Källa:<\/strong> Nationellt centrum för suicidforskning och prevention av psykisk ohälsa.<\/p>\n<\/p>\n

<\/div>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Ingen kan se in i en annan m\u00e4nniskas sj\u00e4l, inte ens om man \u00e4r l\u00e4kare. Mikael Sandstr\u00f6m hade en mysig hemmakv\u00e4ll med sin nyblivna sambo. N\u00e4sta morgon hittade han henne d\u00f6d p\u00e5 deras gemensamma arbetsplats \u2013 hon hade tagit sitt liv. Tio \u00e5r senare brottas Mikael fortfarande med besvikelse, ilska och skuld.<\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":677022,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"_acf_changed":false,"site-sidebar-layout":"default","site-content-layout":"","ast-site-content-layout":"default","site-content-style":"default","site-sidebar-style":"default","ast-global-header-display":"","ast-banner-title-visibility":"","ast-main-header-display":"","ast-hfb-above-header-display":"","ast-hfb-below-header-display":"","ast-hfb-mobile-header-display":"","site-post-title":"","ast-breadcrumbs-content":"","ast-featured-img":"","footer-sml-layout":"","ast-disable-related-posts":"","theme-transparent-header-meta":"","adv-header-id-meta":"","stick-header-meta":"","header-above-stick-meta":"","header-main-stick-meta":"","header-below-stick-meta":"","astra-migrate-meta-layouts":"default","ast-page-background-enabled":"default","ast-page-background-meta":{"desktop":{"background-color":"var(--ast-global-color-4)","background-image":"","background-repeat":"repeat","background-position":"center center","background-size":"auto","background-attachment":"scroll","background-type":"","background-media":"","overlay-type":"","overlay-color":"","overlay-opacity":"","overlay-gradient":""},"tablet":{"background-color":"","background-image":"","background-repeat":"repeat","background-position":"center center","background-size":"auto","background-attachment":"scroll","background-type":"","background-media":"","overlay-type":"","overlay-color":"","overlay-opacity":"","overlay-gradient":""},"mobile":{"background-color":"","background-image":"","background-repeat":"repeat","background-position":"center center","background-size":"auto","background-attachment":"scroll","background-type":"","background-media":"","overlay-type":"","overlay-color":"","overlay-opacity":"","overlay-gradient":""}},"ast-content-background-meta":{"desktop":{"background-color":"var(--ast-global-color-5)","background-image":"","background-repeat":"repeat","background-position":"center center","background-size":"auto","background-attachment":"scroll","background-type":"","background-media":"","overlay-type":"","overlay-color":"","overlay-opacity":"","overlay-gradient":""},"tablet":{"background-color":"var(--ast-global-color-5)","background-image":"","background-repeat":"repeat","background-position":"center center","background-size":"auto","background-attachment":"scroll","background-type":"","background-media":"","overlay-type":"","overlay-color":"","overlay-opacity":"","overlay-gradient":""},"mobile":{"background-color":"var(--ast-global-color-5)","background-image":"","background-repeat":"repeat","background-position":"center center","background-size":"auto","background-attachment":"scroll","background-type":"","background-media":"","overlay-type":"","overlay-color":"","overlay-opacity":"","overlay-gradient":""}},"ep_exclude_from_search":false,"_FSMCFIC_featured_image_caption":"","_FSMCFIC_featured_image_nocaption":"","_FSMCFIC_featured_image_hide":"","footnotes":""},"categories":[153],"tags":[87],"class_list":["post-677021","post","type-post","status-publish","format-standard","has-post-thumbnail","hentry","category-artiklar","tag-reportage"],"acf":[],"publishpress_future_action":{"enabled":false,"date":"2026-04-11 12:33:54","action":"change-status","newStatus":"draft","terms":[],"taxonomy":"category","extraData":[]},"publishpress_future_workflow_manual_trigger":{"enabledWorkflows":[]},"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/stage.hemtrevligt.se\/hemmetsjournal\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/677021","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/stage.hemtrevligt.se\/hemmetsjournal\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/stage.hemtrevligt.se\/hemmetsjournal\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/stage.hemtrevligt.se\/hemmetsjournal\/wp-json\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/stage.hemtrevligt.se\/hemmetsjournal\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=677021"}],"version-history":[{"count":0,"href":"https:\/\/stage.hemtrevligt.se\/hemmetsjournal\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/677021\/revisions"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/stage.hemtrevligt.se\/hemmetsjournal\/wp-json\/wp\/v2\/media\/677022"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/stage.hemtrevligt.se\/hemmetsjournal\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=677021"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/stage.hemtrevligt.se\/hemmetsjournal\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=677021"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/stage.hemtrevligt.se\/hemmetsjournal\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=677021"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}