\n\t\tMargit Sandemo\t<\/h4>\n<\/p>\n
Född:<\/strong> 1924 i Norge, avled 1 september 2018 i sin bostad i Skillinge, Skåne. <\/div>\n Tidigare levde hon p\u00e5 en fj\u00e4llg\u00e5rd i norska Valdres, men sina sista \u00e5r bodde hon i sk\u00e5nska fiskel\u00e4get Skillinge. Hon saknade fj\u00e4llv\u00e4rlden men konstaterade att vildmarkslivet kr\u00e4ver en yngre kropp.<\/p>\n \u2013 Sn\u00f6n ska skottas och det \u00e4r l\u00e5ngt till aff\u00e4ren, nu \u00e4r jag h\u00e4r och trivs v\u00e4ldigt bra.<\/p>\n Det faktum att hon f\u00f6ddes strax efter f\u00f6rsta v\u00e4rldskrigets slut, och n\u00e4rmade sig 100 \u00e5r, k\u00e4ndes obegripligt och f\u00f6rsvann som en flyktig fj\u00e4lldimma. Hon svarade snabbt, mindes det mesta och verkade vara obrutet nyfiken.<\/p>\n \u2013 Naturligtvis k\u00e4nner jag \u00e5ldrandet. Allt tar l\u00e4ngre tid numera, inte minst att skriva. Men jag f\u00e5r fortfarande ut mycket av tillvaron.<\/p>\n I tegelvillan d\u00e4r hon bodde var det varken speciellt v\u00e4lst\u00e4dat eller st\u00f6kigt men definitivt ombonat. P\u00e5 v\u00e4ggarna h\u00e4ngde tavlor som ber\u00e4ttade n\u00e5got om \u00e4garinnans l\u00e5nga och omv\u00e4xlande liv \u2013 fj\u00e4llmotiv, natur och ansikten.<\/p>\n I hyllorna i skrivarrummet stod fortfarande de v\u00e4rldsber\u00f6mda b\u00f6ckerna \u2013 b\u00f6ckerna om Isfolket som f\u00f6rmodligen \u00e4r mera k\u00e4nda \u00e4n sin upphovskvinna.<\/p>\n \u2013 Men under senare \u00e5r har jag m\u00e4rkt en stor skillnad. Mest i Norge men ocks\u00e5 i \u00f6vriga Norden och andra i l\u00e4nder, k\u00e4nns jag igen som en person och f\u00f6rfattare.<\/p>\n Stolt \u00f6ver medalj<\/strong><\/p>\n Deckardrottningar kommer och g\u00e5r men sagober\u00e4ttaren Margit Sandemo best\u00e5r. Det var inte l\u00f6nt att fr\u00e5ga exakt hur m\u00e5nga b\u00f6cker hon s\u00e5lt. Hon sa sig vara totalt ointresserad av ekonomi, siffror och andra tr\u00e5kigheter.<\/p>\n Sist n\u00e5gon tog sig f\u00f6r att r\u00e4kna var vid millennieskiftet och d\u00e5 stod det klart att bara banden som ing\u00e5r i serien Sagan om Isfolket s\u00e5lt i 25-miljoner exemplar.<\/p>\n Hon blev l\u00e4tt m\u00f6rk i \u00f6gon d\u00e5 hon ber\u00e4ttade om hur kritikernas och journalisternas omd\u00f6men ofta tr\u00e4ffat henne h\u00e5rt. B\u00f6ckerna d\u00f6mdes l\u00e4nge ut som enkel litteratur f\u00f6r uttr\u00e5kade kvinnor. Men sakta f\u00f6r\u00e4ndrades n\u00e5got. Och Margit Sandemo stack inte under stol med att hon var stolt \u00f6ver sitt f\u00f6rtj\u00e4nsttecken, en medalj som hon mottog av den norska kungen. Motiveringen var att hon v\u00e4ckt lusten att l\u00e4sa hos unga och visat dem v\u00e4gen in i b\u00f6ckernas v\u00e4rld.<\/p>\n \u2013 Nu har jag f\u00e5tt ett erk\u00e4nnande ocks\u00e5 fr\u00e5n samh\u00e4llet och kritikerna men redan tidigare visste jag att jag gjorde en del r\u00e4tt.<\/p>\n Att hon kn\u00e4ckt koden kan ingen f\u00f6rneka och hon utstr\u00e5lade proffsets lugna sj\u00e4lvf\u00f6rtroende d\u00e5 hon n\u00e4rmade sig sitt skapande som har resulterat i 183 utgivna romaner. Ibland var takten \u00f6verm\u00e4nsklig som d\u00e5 hon i ursinnigt tempo f\u00e4rdigst\u00e4llde \u00e5tta romaner under 165 dagar medan hon i princip oavbrutet befann sig p\u00e5 resande fot.<\/p>\n \u2013 Men d\u00e5 blev det f\u00f6r mycket. Idag skulle man sagt att jag blev utbr\u00e4nd eller gick in i v\u00e4ggen men det var inte uppfunnet \u00e4n s\u00e5 jag bara ruskade av mig tr\u00f6ttheten.<\/p>\n Slutade l\u00e4sa b\u00f6cker<\/strong><\/p>\n D\u00e5 det var dags f\u00f6r lunch dirigerade Margit Sandemo g\u00e4rna v\u00e4gen till sin stamkrog n\u00e5gra minuters bilf\u00e4rd bort. Personalen h\u00e4lsade glatt p\u00e5 henne, de visste redan vad best\u00e4llningen skulle inneh\u00e5lla \u2013 r\u00e4kor i het s\u00e5s. Och ett glas vitt vin.<\/p>\n N\u00e5gon n\u00e4mnde att en busslast norska turister \u00e5kte runt i byn och letade efter Margits hus. Situationen var inte ovanlig. I sitt andra, eller snarare f\u00f6rsta, hemland var den \u00e5ldrade f\u00f6rfattaren en celebritet \u2013 en ber\u00e4ttare som n\u00e4mns i samma andetag som Astrid Lindgren och \u00e4ven har j\u00e4mf\u00f6rts med de mytomspunna klassiska norska f\u00f6rfattarna.<\/p>\n Astrid och Margit tr\u00e4ffades aldrig, men den svenska v\u00e4rldsstj\u00e4rnan hade \u00e4nd\u00e5 stort inflytande \u00f6ver senares f\u00f6rfattarskap, om \u00e4n p\u00e5 ett slumpartat s\u00e4tt.<\/p>\n \u2013 Jo, jag gjorde ju det enorma misstaget att d\u00f6pa min huvudfigur till Tengel. D\u00e5 hade ju Astrid Lindgren redan skrivit om tyrannen med det snarlika namnet Tengil i Br\u00f6derna Lejonhj\u00e4rta.<\/p>\n Hon tystnade och ber\u00e4ttade sedan vilken b\u00f6rda det blev f\u00f6r henne att m\u00e5nga l\u00e4sare och kritiker under \u00e5rens lopp trott att hon tagit on\u00f6digt stort intryck av Astrid Lindgrens verk. <\/p>\n \u2013 Men s\u00e5 var det inte alls, det handlade om en ren och olycksalig slump. Jag skulle ju aldrig ha gjort n\u00e5got s\u00e5 dumt medvetet.<\/p>\n Efter den h\u00e4ndelsen l\u00e4ste hon inte l\u00e4ngre andra f\u00f6rfattares verk f\u00f6r att inte riskera att p\u00e5verkas, inte ens undermedvetet.<\/p>\n \u2013 Jag tittar p\u00e5 tv, l\u00e4sa t\u00f6rs jag knappt. T\u00e4nk om jag tar intryck omedvetet och f\u00e5r med n\u00e5got fr\u00e5n en annans bok \u2026<\/p>\n Den p\u00e5kostade tv-serien Game of Thrones var hennes stora favorit och hon n\u00e4mnde att det finns l\u00e5ngt g\u00e5ngna planer p\u00e5 att filma hennes egna b\u00f6cker i en liknande stil. Det som oroade henne var att processen drog ut p\u00e5 tiden. Men enligt Margit fanns det fortfarande t\u00e4mligen gott om tid och d\u00f6den sa hon sig inte vara r\u00e4dd f\u00f6r. Den \u00e4r bara en \u00f6verg\u00e5ng till n\u00e5got nytt.<\/p>\n Historieber\u00e4ttaren<\/strong><\/p>\n Hon \u00e5terkom till att det var jobbigt f\u00f6r henne att f\u00e4rdigst\u00e4lla den 184:e boken i ordningen. Orden och meningarna kom inte l\u00e4ngre s\u00e5 snabbt som tidigare. M\u00f6dan var st\u00f6rre, gl\u00e4djen i skapandet och ber\u00e4ttandet fanns kvar men m\u00e5ste hela tiden balanseras mot insatsen.<\/p>\n \u2013 Jag blir s\u00e5 tr\u00f6tt nu, tappar tr\u00e5den lite. Men klar ska jag bli!<\/p>\n Men vad handlar den halvskrivna boken om? Det var n\u00e4r hon fick den fr\u00e5gan som den f\u00f6dda historieber\u00e4ttaren tog gestalt, en speciell beg\u00e5vning blev uppenbar. Margit Sandemo s\u00e4nkte r\u00f6sten en smula, den blev entonig och hennes skarpa \u00f6gon med glimrande syntetlinser fixerade en punkt bortom krogv\u00e4ggens begr\u00e4nsning. Varje ord kom utan en sekunds tvekan, som om hon l\u00e4ste p\u00e5 en osynlig boksida:<\/p>\n \u2013 Det \u00e4r under slutet av 1700-talet, i min norska hemby Valdres ligger en tolv\u00e5rig flicka i en lada. Hon f\u00f6rm\u00e5r sig inte att titta bort fr\u00e5n det hemska som sker framf\u00f6r henne \u2026<\/p>\n Efter ytterligare ett halvdussin meningar sa hon med sin vanliga r\u00f6st:<\/p>\n \u2013 Det blir en fasansfull skr\u00e4ckroman, n\u00e5got olikt allt annat jag skrivit.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":" Svensk-norska f\u00f6rfattaren Margit Sandemo skrev p\u00e5 sin allra sista bok \u2013 en historisk skr\u00e4ckroman \u2013 n\u00e4r Hemmets Journal tr\u00e4ffade henne i somras. Nu \u00e4r hon borta men hennes verk lever vidare hos miljontals l\u00e4sare v\u00e4rlden \u00f6ver.<\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":674098,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"_acf_changed":false,"site-sidebar-layout":"default","site-content-layout":"","ast-site-content-layout":"default","site-content-style":"default","site-sidebar-style":"default","ast-global-header-display":"","ast-banner-title-visibility":"","ast-main-header-display":"","ast-hfb-above-header-display":"","ast-hfb-below-header-display":"","ast-hfb-mobile-header-display":"","site-post-title":"","ast-breadcrumbs-content":"","ast-featured-img":"","footer-sml-layout":"","ast-disable-related-posts":"","theme-transparent-header-meta":"","adv-header-id-meta":"","stick-header-meta":"","header-above-stick-meta":"","header-main-stick-meta":"","header-below-stick-meta":"","astra-migrate-meta-layouts":"default","ast-page-background-enabled":"default","ast-page-background-meta":{"desktop":{"background-color":"var(--ast-global-color-4)","background-image":"","background-repeat":"repeat","background-position":"center center","background-size":"auto","background-attachment":"scroll","background-type":"","background-media":"","overlay-type":"","overlay-color":"","overlay-opacity":"","overlay-gradient":""},"tablet":{"background-color":"","background-image":"","background-repeat":"repeat","background-position":"center center","background-size":"auto","background-attachment":"scroll","background-type":"","background-media":"","overlay-type":"","overlay-color":"","overlay-opacity":"","overlay-gradient":""},"mobile":{"background-color":"","background-image":"","background-repeat":"repeat","background-position":"center center","background-size":"auto","background-attachment":"scroll","background-type":"","background-media":"","overlay-type":"","overlay-color":"","overlay-opacity":"","overlay-gradient":""}},"ast-content-background-meta":{"desktop":{"background-color":"var(--ast-global-color-5)","background-image":"","background-repeat":"repeat","background-position":"center center","background-size":"auto","background-attachment":"scroll","background-type":"","background-media":"","overlay-type":"","overlay-color":"","overlay-opacity":"","overlay-gradient":""},"tablet":{"background-color":"var(--ast-global-color-5)","background-image":"","background-repeat":"repeat","background-position":"center center","background-size":"auto","background-attachment":"scroll","background-type":"","background-media":"","overlay-type":"","overlay-color":"","overlay-opacity":"","overlay-gradient":""},"mobile":{"background-color":"var(--ast-global-color-5)","background-image":"","background-repeat":"repeat","background-position":"center center","background-size":"auto","background-attachment":"scroll","background-type":"","background-media":"","overlay-type":"","overlay-color":"","overlay-opacity":"","overlay-gradient":""}},"ep_exclude_from_search":false,"_FSMCFIC_featured_image_caption":"","_FSMCFIC_featured_image_nocaption":"","_FSMCFIC_featured_image_hide":"","footnotes":""},"categories":[153],"tags":[],"class_list":["post-674097","post","type-post","status-publish","format-standard","has-post-thumbnail","hentry","category-artiklar"],"acf":[],"publishpress_future_action":{"enabled":false,"date":"2026-04-16 08:07:58","action":"change-status","newStatus":"draft","terms":[],"taxonomy":"category","extraData":[]},"publishpress_future_workflow_manual_trigger":{"enabledWorkflows":[]},"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/stage.hemtrevligt.se\/hemmetsjournal\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/674097","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/stage.hemtrevligt.se\/hemmetsjournal\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/stage.hemtrevligt.se\/hemmetsjournal\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/stage.hemtrevligt.se\/hemmetsjournal\/wp-json\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/stage.hemtrevligt.se\/hemmetsjournal\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=674097"}],"version-history":[{"count":0,"href":"https:\/\/stage.hemtrevligt.se\/hemmetsjournal\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/674097\/revisions"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/stage.hemtrevligt.se\/hemmetsjournal\/wp-json\/wp\/v2\/media\/674098"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/stage.hemtrevligt.se\/hemmetsjournal\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=674097"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/stage.hemtrevligt.se\/hemmetsjournal\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=674097"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/stage.hemtrevligt.se\/hemmetsjournal\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=674097"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}
Familj:<\/strong> Tre barn, barnbarn och barnbarnsbarn.
Böckerna:<\/strong> Sagan om Isfolket, Häxmästaren och Legenden om Ljusets rike tillhör hennes mest kända bokserier. Sammanlagt blev det 183 böcker som vid millennieskiftet hade sålt i över 37 miljoner exemplar.
Aktuell:<\/strong> Med en tv-serie som bygger på Sagan om Isfolket. Skrev på sin 184:e och sista bok då hon gick bort.<\/p>\n<\/p>\n![\"Margit](\"https:\/\/stg-hemmetsjournal-stage.kinsta.cloud\/hemmetsjournal\/app\/uploads\/2022\/10\/YTo2OntzOjI6ImlkIjtpOjE1NDA3OTk7czoxOiJ3IjtpOjk4MDtzOjE6ImgiO2k6MzIwMDtzOjE6ImMiO2k6MDtzOjE6InMiO2k6MDtzOjE6ImsiO3M6NDA6IjkwY2NiOGI5YTQ2Yjg4MDgwM2RkODQ3MTNhYmRjODcyZGUwMjgxOWQiO30.jpg\")
\n<\/figure>\n![\"Margit](\"https:\/\/stg-hemmetsjournal-stage.kinsta.cloud\/hemmetsjournal\/app\/uploads\/2022\/10\/YTo2OntzOjI6ImlkIjtpOjE1NDA4MTQ7czoxOiJ3IjtpOjk4MDtzOjE6ImgiO2k6MzIwMDtzOjE6ImMiO2k6MDtzOjE6InMiO2k6MDtzOjE6ImsiO3M6NDA6IjgwNjYyZDhjN2YxYWE2NTMwZTk0NGQwYWQ2NDFiZWRhNGRiZTIyYjMiO30.jpg\")
\n<\/figure>\n