{"id":673180,"date":"2019-01-27T00:01:00","date_gmt":"2019-01-27T00:01:00","guid":{"rendered":"https:\/\/stg-hemmetsjournal-stage.kinsta.cloud\/hemmetsjournal\/artiklar\/artiklar\/20190126\/drottningen-och-alskarinnan-har-spokar-de-bada\/"},"modified":"2019-01-25T11:03:04","modified_gmt":"2019-01-25T11:03:04","slug":"drottningen-och-alskarinnan-har-spokar-de-bada","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/stage.hemtrevligt.se\/hemmetsjournal\/artiklar\/artiklar\/20190127\/drottningen-och-alskarinnan-har-spokar-de-bada\/","title":{"rendered":"Drottningen och \u00e4lskarinnan \u2013 h\u00e4r sp\u00f6kar de b\u00e5da!"},"content":{"rendered":"

D\u00e4r Storgatan n\u00e5r v\u00e4gs \u00e4nde och \u00d6stermalms t\u00e4ta stenstad f\u00f6rsvinner in i en m\u00e4rkligt d\u00f6d vinkel, st\u00e5r resterna av ett kungligt 1700-talspalats. Det urblekt gulgr\u00e5 slottet, som egentligen \u00e4r tv\u00e5, ger ett lite egendomligt intryck d\u00e4r det skymtar fram bakom Oscarskyrkan, till h\u00e4ften dolt av st\u00e4ngsel och m\u00f6rka tr\u00e4dkronor.<\/p>\n

Fredrikshovs slott, som genom \u00e5ren ocks\u00e5 varit f\u00e4ngelse, milit\u00e4rkasern och numera \u00e4r friskola, ligger s\u00e5 h\u00e4r i skymningen \u00f6dsligt tyst med sina tomma f\u00f6nsterrader och den m\u00f6rka urtavlan stirrandes ut mot kyrkog\u00e5rden och kyrkans vita tornur. En stor svart f\u00e5gel bryter stillheten och flyger iv\u00e4g med ett kusligt, klagande skri fr\u00e5n slottets tak.<\/p>\n

Men \u00e4r Fredrikshovsskolan verkligen helt tom efter st\u00e4ngningsdags? Det s\u00e4gs att en kvinnogestalt av obest\u00e4mt slag varit synlig i n\u00e5gon av dessa h\u00f6ga, m\u00f6rka f\u00f6nster efter solnedg\u00e5ngen. Oklart i vilket av husen som \u00e4r tv\u00e5 skilda 1700-talspaviljonger. Den \u00e4ldsta \u00e4r en l\u00e5g, l\u00e5ngstr\u00e4ckt enklare byggnad, den andra kvadratisk och mer palatslik med klassiska pelare vid entr\u00e9n.<\/p>\n

Flera skepnader<\/strong><\/p>\n

Kvinnan i f\u00f6nstret har beskrivits p\u00e5 olika s\u00e4tt genom \u00e5ren. ibland som en ung undersk\u00f6n flicka och andra g\u00e5nger som en gammal f\u00f6rvissnad dam, men oftast ska hon b\u00e4ra ljus kl\u00e4nning och h\u00f6g 1700-talsperuk.
S\u00e5 finns de som bara sett ett ansiktsl\u00f6st t\u00f6cken, som om en kall, vit dimma dragit f\u00f6rbi… <\/p>\n

Likt slottet sj\u00e4lv ska skepnaderna vara fler \u00e4n en. Man tror att Fredrikshov \u00e4r bebott av tv\u00e5 bittra och olyckliga kungliga damer som hems\u00f6kt varsin paviljong i snart 300 \u00e5r!<\/p>\n

1652 sk\u00e4nkte drottning Kristina omr\u00e5det till arkitekten Jean de la Vall\u00e9e som uppf\u00f6rde ett litet lustslott p\u00e5 platsen. Kung Fredrik I blev dess \u00e4gare 1729 och han l\u00e4t omvandla det till ett jaktslott och senare till bostad \u00e5t sin unga \u00e4lskarinna Hedvig Taube.<\/p>\n

Det \u00e4r hon som tros ha skymtat i den \u00e4ldsta, l\u00e4gre paviljongen i en ung flickas gestalt och som s\u00e4gs ha sp\u00f6kat h\u00e4r l\u00e4ngst. Adelsdottern Hedvig Taube var en g\u00e5ng en omsv\u00e4rmad sk\u00f6nhet som av sin far Didrik Taube s\u00e5ldes som \u00e4lskarinna \u00e5t den d\u00e5 56-\u00e5rige och f\u00f6r sina kvinnoaff\u00e4rer \u00f6k\u00e4nde kung Fredrik I. Detta f\u00f6r att f\u00f6r att betala den ruinerade faderns v\u00e4ldiga spelskuld! Den d\u00e5 15-\u00e5riga Hedvig skulle d\u00e5 aldrig mer f\u00e5 \u00e5terse den man hon \u00e4lskade, och s\u00f6rjde detta resten av sitt liv. D\u00e4rf\u00f6r tror man att hon g\u00e5r igen p\u00e5 Fredrikshov, d\u00e4r hon levde djupt olycklig under m\u00e5nga \u00e5r.<\/p>\n

\n\t\"Drottningen
Anettte Westin \u00e4r speciall\u00e4rare p\u00e5 skolan och satt kvar en sen kv\u00e4ll och r\u00e4ttade l\u00e4xor Pl\u00f6tsligt h\u00f6rde hon ekande, kusliga steg som sakta vandrade ned f\u00f6r trappan… <\/figcaption><\/figure>\n

Var ytterst viljestark<\/strong><\/p>\n

P\u00e5 1770-talet byggdes slottet ut till ett st\u00f6rre palats och blev \u00e4nkes\u00e4te \u00e5t drottning Lovisa Ulrika. Hon l\u00e4r ha varit en ytterst viljestark och dominant kvinna, b\u00e5de som drottning och som mor till Gustav III. Efter att han blivit kung tyckte han att modern alltf\u00f6r ofta lade sig i hans privata angel\u00e4genheter. N\u00e4r hon antydde att det skulle vara hovstallm\u00e4stare Munck och inte Gustav sj\u00e4lv som var far till arvprinsen (senare kung Gustav (V Adolf) var brytningen fullst\u00e4ndig. Modern f\u00f6rvisades till Fredrikshov p\u00e5 livstid.<\/p>\n

Lovisa Ulrika l\u00e4r ha k\u00e4nt sig oerh\u00f6rt kr\u00e4nkt och f\u00f6ror\u00e4ttad \u00f6ver att beh\u00f6va vistas i denna avkrok ist\u00e4llet f\u00f6r i glansen kring kungen p\u00e5 Stockholms slott. P\u00e5 hennes d\u00f6dsb\u00e4dd 1782 ska mor och son slutligen ha f\u00f6rsonats. Men det s\u00e4gs \u00e4nd\u00e5 att all bitterhet och vrede under \u00e5ren av f\u00f6rvisning h\u00e5llit Lovisa Ulrikas sj\u00e4l kvar i huset som en irrande v\u00e5lnad. De som sett henne ska ha uppfattat hennes skepnad som en elegant, \u00e5ldrad dam med ett f\u00f6rgr\u00e4mt uttryck i ansiktet.<\/p>\n

Anv\u00e4ndes som f\u00e4ngelse<\/strong><\/p>\n

Efter hennes d\u00f6d kom Fredrikshov att f\u00f6rfalla och det anv\u00e4ndes ist\u00e4llet som statsf\u00e4ngelse. P\u00e5 slottets vind satt bland andra de s\u00e5 kallade Anjala-m\u00e4nnen insp\u00e4rrade efter ett misslyckat kuppf\u00f6rs\u00f6k mot Gustav III.<\/p>\n

1830 blev detta Svea Livgardes kasern och vid sekelskiftet 1900 revs en stor del av byggnaden s\u00e5 att endast de tv\u00e5 flyglarna vi ser idag \u00e5terst\u00e5r. Sedan 1993 har de anv\u00e4nts som friskola.<\/p>\n

Hemmets Journals reporter tr\u00e4ffar Anette Westin som arbetar som speciall\u00e4rare p\u00e5 skolan sedan mitten av 1990-talet. Hon har alltid trivs med sin arbetsplats men minns \u00e4nnu med en rysning den g\u00e5ngen hon var kvar och r\u00e4ttade b\u00f6cker en mycket sen kv\u00e4ll.<\/p>\n

\u2013 Jag satt i en avsides korridor p\u00e5 bottenv\u00e5ningen. Det var v\u00e4l n\u00e5gon g\u00e5ng p\u00e5 h\u00f6sten n\u00e4r det m\u00f6rknade tidigt ute. Jag visste att jag var helt ensam i huset, ber\u00e4ttar Anette medan vi g\u00e5r f\u00f6rbi n\u00e5gra kl\u00e4tterst\u00e4llningar p\u00e5 skolg\u00e5rden mellan husen och n\u00e4rmar oss den h\u00f6gre, mest utsmyckade paviljongen.<\/p>\n

Den n\u00e4stan tempellika fasaden med sina rader av sirliga kolonner p\u00e5minner oss om slottets glansfulla gustavianska f\u00f6rflutna. Innanf\u00f6r den tunga j\u00e4rnporten tar enklare tider och skolans interi\u00f6rer vid. Men den \u00e5lderdomliga, f\u00f6rt\u00e4tade atmosf\u00e4ren finns \u00e4nnu kvar i ekande tomma skolkorridorer och stentrappor som vilar i ett dovt, gr\u00e5tt ljus.<\/p>\n

\u2013 Det var p\u00e5 n\u00e5got s\u00e4tt en obehaglig och krypande tystnad i byggnaden den kv\u00e4llen. Jag arbetade snabbt f\u00f6r att bli klar och kunna skynda mig d\u00e4rifr\u00e5n. Men pl\u00f6tsligt stelnade jag till av ett ljud n\u00e5gonstans i huset<\/p>\n

H\u00f6rde steg i trappan<\/strong><\/p>\n

Det var d\u00e5 hon h\u00f6rde stegen. De var till en b\u00f6rjan svaga och n\u00e4stan om\u00e4rkliga, verkade komma h\u00f6gt uppifr\u00e5n, kanske fr\u00e5n vinden. Men snart kunde Anette urskilja tydliga men mycket l\u00e5ngsamma fotsteg. N\u00e5gon var p\u00e5 v\u00e4g, sakta, sakta nerf\u00f6r trapporna …<\/p>\n

\u2013 Jag v\u00e5gade definitivt inte se efter vem detta kunde vara, utan satt som fastfrusen p\u00e5 min stol! Hade n\u00e5gon dr\u00f6jt sig kvar i huset under kv\u00e4llen? Kanske en tjuv som g\u00f6mt sig p\u00e5 vinden? Eller m\u00f6jligen drottning Lovisa Ulrika som sp\u00f6kade, det s\u00e4gs ju att hon g\u00e5r igen i den h\u00e4r paviljongen. <\/p>\n

\u2013 Jag t\u00e4nkte ocks\u00e5 p\u00e5 kuppm\u00e4nnen som suttit insp\u00e4rrade p\u00e5 vinden i v\u00e4ntan p\u00e5 dom. En av dem, \u00f6verste Johan Henrik H\u00e4stesko, d\u00f6mdes s\u00e5 sm\u00e5ningom till d\u00f6den f\u00f6r att ha lett konspirationen mot Gustav III. \u00d6versten halsh\u00f6ggs p\u00e5 platsen som idag \u00e4r \u00d6stermalmstorg 1790 Var det han som nu hems\u00f6kte huset?<\/p>\n

Stegen h\u00f6rdes starkare, som l\u00e5ngsamma, h\u00e5rda sm\u00e4llar mot stentrapporna, de ekade genom hela byggnaden. Trappsteg f\u00f6r trappsteg kom de allt n\u00e4rmare. Snart skulle de ha n\u00e5tt den nedersta v\u00e5ningen.<\/p>\n

Papperskorgen b\u00f6rjade r\u00f6ra p\u00e5 sig<\/strong><\/p>\n

\u2013 I samma stund h\u00e4nde n\u00e5got annat riktigt underligt. Papperskorgen som stod intill mitt arbetsbord b\u00f6rjade r\u00f6ra sig av sig sj\u00e4lv! Som om n\u00e5got osynligt fanns d\u00e4r och tog tag i den.<\/p>\n

Korgen gungade fram och tillbaka, f\u00f6rst f\u00f6rsiktigt sedan allt h\u00e4ftigare tills den stannade helt tv\u00e4rt och var stilla. Stegen i trappan upph\u00f6rde i just det \u00f6gonblicket Huset blev fullkomligt tyst. <\/p>\n

\u2013 Den g\u00e5ngen kunde jag inte komma h\u00e4rifr\u00e5n fort nog! Sedan dess har jag aldrig mer dr\u00f6jt mig kvar s\u00e5 sent p\u00e5 skolan, s\u00e4ger Anette som fortfarande undrar \u00f6ver vad som orsakade de skr\u00e4mmande och sp\u00f6klika fenomenen den kv\u00e4llen.<\/p>\n

Kan stegen i trappan haft n\u00e5got med den d\u00f6dsd\u00f6mde f\u00e5ngen p\u00e5 vinden att g\u00f6ra? Var det den bittra Lovisa Ulrika eller den olyckliga Hedvig Taube som gav sig till k\u00e4nna?<\/p>\n

Kanske berodde kungligheternas avsky f\u00f6r Fredrikshov p\u00e5 att det redan var befolkat av v\u00e5lnader fr\u00e5n ett avl\u00e4gsnare, m\u00f6rkare f\u00f6rflutet? D\u00e5 slottet byggdes var det \u00e4nnu inte omgivet av stadsdelen \u00d6stermalms eleganta stadskvarter. H\u00e4r fanns bara vidstr\u00e4ckta f\u00e4lt och en fattig bebyggelse av ruckel d\u00e4r pest och andra sjukdomar ofta h\u00e4rjade.<\/p>\n

<\/p>\n

\n\t\"Drottningen
Anettte Westin satt i korridoren innanf\u00f6r d\u00f6rren n\u00e4r hon pl\u00f6tsligt h\u00f6rde steg bryta tystnaden.<\/figcaption><\/figure>\n

Ohygglig ber\u00e4ttelse<\/strong><\/p>\n

Fr\u00e5n den tiden h\u00e4rstammar en ber\u00e4ttelse om en ohygglig sp\u00f6kprocession av d\u00f6da, f\u00f6rruttnade kroppar som s\u00e4gs ha vandrat den l\u00e5nga Storgatan fram! <\/p>\n

Det s\u00e4gs ocks\u00e5 Lovisa Ulrika h\u00e4r p\u00e5 Fredrikshov mest av allt fruktade m\u00f6tet med den ur\u00e5ldriga, tidl\u00f6sa varelse som kallades Ladug\u00e5rdslandets Vita Fru. En t\u00f6ckenartad skepnad utan ansikte som drog fram \u00f6ver de \u00f6de f\u00e4lten och genomkorsade slottets stenv\u00e4ggar som om de vore luft. Hon som vid handen ledde ett huvudl\u00f6st barn.<\/p>\n

Hon som varslade om d\u00f6d.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Av jaktslottet Fredrikhov p\u00e5 \u00d6stermalm i Stockholm finns bara tv\u00e5 paviljonger bevarade men slottet har \u00e4nd\u00e5 inte blivit kvitt sitt \u00f6vernaturliga rykte. H\u00e4r s\u00e4gs flera gestalter ge sig till k\u00e4nna efter m\u00f6rkrets inbrott och skr\u00e4mma dem som v\u00e5gar dr\u00f6ja sig kvar.<\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":673181,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"_acf_changed":false,"site-sidebar-layout":"default","site-content-layout":"","ast-site-content-layout":"default","site-content-style":"default","site-sidebar-style":"default","ast-global-header-display":"","ast-banner-title-visibility":"","ast-main-header-display":"","ast-hfb-above-header-display":"","ast-hfb-below-header-display":"","ast-hfb-mobile-header-display":"","site-post-title":"","ast-breadcrumbs-content":"","ast-featured-img":"","footer-sml-layout":"","ast-disable-related-posts":"","theme-transparent-header-meta":"","adv-header-id-meta":"","stick-header-meta":"","header-above-stick-meta":"","header-main-stick-meta":"","header-below-stick-meta":"","astra-migrate-meta-layouts":"default","ast-page-background-enabled":"default","ast-page-background-meta":{"desktop":{"background-color":"var(--ast-global-color-4)","background-image":"","background-repeat":"repeat","background-position":"center center","background-size":"auto","background-attachment":"scroll","background-type":"","background-media":"","overlay-type":"","overlay-color":"","overlay-opacity":"","overlay-gradient":""},"tablet":{"background-color":"","background-image":"","background-repeat":"repeat","background-position":"center center","background-size":"auto","background-attachment":"scroll","background-type":"","background-media":"","overlay-type":"","overlay-color":"","overlay-opacity":"","overlay-gradient":""},"mobile":{"background-color":"","background-image":"","background-repeat":"repeat","background-position":"center center","background-size":"auto","background-attachment":"scroll","background-type":"","background-media":"","overlay-type":"","overlay-color":"","overlay-opacity":"","overlay-gradient":""}},"ast-content-background-meta":{"desktop":{"background-color":"var(--ast-global-color-5)","background-image":"","background-repeat":"repeat","background-position":"center center","background-size":"auto","background-attachment":"scroll","background-type":"","background-media":"","overlay-type":"","overlay-color":"","overlay-opacity":"","overlay-gradient":""},"tablet":{"background-color":"var(--ast-global-color-5)","background-image":"","background-repeat":"repeat","background-position":"center center","background-size":"auto","background-attachment":"scroll","background-type":"","background-media":"","overlay-type":"","overlay-color":"","overlay-opacity":"","overlay-gradient":""},"mobile":{"background-color":"var(--ast-global-color-5)","background-image":"","background-repeat":"repeat","background-position":"center center","background-size":"auto","background-attachment":"scroll","background-type":"","background-media":"","overlay-type":"","overlay-color":"","overlay-opacity":"","overlay-gradient":""}},"ep_exclude_from_search":false,"_FSMCFIC_featured_image_caption":"","_FSMCFIC_featured_image_nocaption":"","_FSMCFIC_featured_image_hide":"","footnotes":""},"categories":[153],"tags":[],"class_list":["post-673180","post","type-post","status-publish","format-standard","has-post-thumbnail","hentry","category-artiklar"],"acf":[],"publishpress_future_action":{"enabled":false,"date":"2026-04-22 21:02:00","action":"change-status","newStatus":"draft","terms":[],"taxonomy":"category","extraData":[]},"publishpress_future_workflow_manual_trigger":{"enabledWorkflows":[]},"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/stage.hemtrevligt.se\/hemmetsjournal\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/673180","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/stage.hemtrevligt.se\/hemmetsjournal\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/stage.hemtrevligt.se\/hemmetsjournal\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/stage.hemtrevligt.se\/hemmetsjournal\/wp-json\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/stage.hemtrevligt.se\/hemmetsjournal\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=673180"}],"version-history":[{"count":0,"href":"https:\/\/stage.hemtrevligt.se\/hemmetsjournal\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/673180\/revisions"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/stage.hemtrevligt.se\/hemmetsjournal\/wp-json\/wp\/v2\/media\/673181"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/stage.hemtrevligt.se\/hemmetsjournal\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=673180"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/stage.hemtrevligt.se\/hemmetsjournal\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=673180"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/stage.hemtrevligt.se\/hemmetsjournal\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=673180"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}