{"id":667519,"date":"2020-07-17T07:58:00","date_gmt":"2020-07-17T07:58:00","guid":{"rendered":"https:\/\/stg-hemmetsjournal-stage.kinsta.cloud\/hemmetsjournal\/artiklar\/artiklar\/20200717\/barbro-westerholm-jag-har-makt-att-forandra-manniskors-liv\/"},"modified":"2020-07-08T11:23:55","modified_gmt":"2020-07-08T11:23:55","slug":"barbro-westerholm-jag-har-makt-att-forandra-manniskors-liv","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/stage.hemtrevligt.se\/hemmetsjournal\/artiklar\/artiklar\/20200717\/barbro-westerholm-jag-har-makt-att-forandra-manniskors-liv\/","title":{"rendered":"Barbro Westerholm: Jag har makt att f\u00f6r\u00e4ndra m\u00e4nniskors liv"},"content":{"rendered":"

F\u00f6r de allra flesta svenska 70-plusare har 2020 varit v\u00e4ldigt annorlunda j\u00e4mf\u00f6rt med andra \u00e5r. S\u00e5 ocks\u00e5 f\u00f6r Sveriges riksdags \u00e4ldsta ledamot, Barbro Westerholm. N\u00e4r tv\u00e5 misst\u00e4nka fall av covid-19i b\u00f6rjan av mars uppdagades i riksdagen blev Barbro uppmanad att arbeta hemifr\u00e5n.<\/p>\n

\n

\n\t\tBarbro Westerholm\t<\/h4>\n<\/p>\n

Ålder:<\/strong> 87 år.
Familj:<\/strong> Maken Peter, 85, en dotter och tre söner, nio barnbarn.
Bor:<\/strong> I lägenhet i Stockholm samt stuga på Landsort i Stockholms södra skärgård.
Gör:<\/strong> Riksdagsledamot för Liberalerna, läkare och medicine doktor, adjungerad professor i läkemedelsepidemiologi.<\/p>\n<\/p>\n

<\/div>\n

\u2013 Jag och min man bor i en 64 kvadratmeters tv\u00e5a mitt inne i Stockholm. Redan efter en dag ins\u00e5g jag att det inte skulle bli n\u00e5got bra att sitta d\u00e4r och jobba. Jag k\u00e4nde att det skulle f\u00e5 mig att tappa all inspiration, f\u00f6rklarar hon.<\/p>\n

Barbro och hennes man Peter lyckades r\u00e5da bot p\u00e5 k\u00e4nslan av inst\u00e4ngdhet genom att hoppa p\u00e5 Waxholmsb\u00e5ten och p\u00e5 obest\u00e4md tid flytta till sitt fritidshus p\u00e5 sk\u00e4rg\u00e5rds\u00f6n Landsort.<\/p>\n

\u2013 Det var ett riktigt lyckokast. Milj\u00f6n h\u00e4rute \u00e4r s\u00e5 mycket b\u00e4ttre \u00e4n inne i stan.<\/p>\n

Att sk\u00f6ta riksdagsuppdraget fr\u00e5n en \u00f6 d\u00e4r det \u00e4r lite si och s\u00e5 med digitaliseringen har dock visat sig medf\u00f6ra vissa utmaningar, medger Barbro.<\/p>\n

\u2013 Till och fr\u00e5n lider jag av digital stress. Telefonkommunikationen fungerar bra. Det \u00e4r v\u00e4rre med alla dessa videokonferenser. Uppkopplingen kr\u00e5nglar och orsakar emellan\u00e5t avbrott i m\u00f6tena.<\/p>\n

Ofrivillig isolering<\/strong><\/p>\n

Det digitala strulet g\u00f6r att allt tar l\u00e4ngre tid, vilket medf\u00f6r att Barbros arbetsdagar str\u00e4cker sig till fram\u00e5t klockan nio p\u00e5 kv\u00e4llen.<\/p>\n

\u2013 Jag saknar de regelbundna fikastunderna och luncherna med de andra i min riksdagsgrupp d\u00e4r vi brukar utbyta tankar om stort som sm\u00e5tt. Men det allra tr\u00e5kigaste \u00e4r f\u00f6rst\u00e5s att inte kunna tr\u00e4ffa barn och barnbarn.<\/p>\n

Den ofrivilliga isoleringen har \u00e4ven sina ljusglimtar. Till h\u00f6jdpunkterna h\u00f6r numera de tre eftermiddagarna i veckan d\u00e5 den lilla lokala matvarubutiken sl\u00e5r upp d\u00f6rrarna f\u00f6r det 20-tal 70-plusare som tagit sin tillflykt till \u00f6n.<\/p>\n

\u2013 Intill aff\u00e4ren ligger en utomhuspub d\u00e4r vi tr\u00e4ffas i samband med att vi handlar. D\u00e4rigenom har jag l\u00e4rt k\u00e4nna mina grannar p\u00e5 ett helt nytt s\u00e4tt. Det betyder mycket att ha n\u00e5gra fasta tider i veckan f\u00f6r trevligt umg\u00e4nge med de andra \u00f6borna att se fram emot. N\u00e4r det h\u00e4r har bl\u00e5st \u00f6ver tror jag att vi kommer att pl\u00e5ga omv\u00e4rlden med att nostalgiskt prata om hur bra vi hade det under covid 19-pandemin, konstaterar Barbro roat.<\/p>\n

\n\t\"Barbro
Barbro Westerholm vid grinden till sitt sommarhus i sk\u00e4rg\u00e5rden.<\/figcaption><\/figure>\n

Vilken v\u00e4g var den f\u00f6rsta du gick p\u00e5?<\/strong><\/p>\n

\u2013 Eftersom jag l\u00e4rde mig att g\u00e5 p\u00e5 sommaren kan det ha varit hos min moster och morbror p\u00e5 Tor\u00f6 i Stockholms sk\u00e4rg\u00e5rd som jag tog mina f\u00f6rsta steg. Sedan \u00f6vade jag mig vidare p\u00e5 \u00d6stermalm d\u00e4r jag v\u00e4xte upp. Mina f\u00f6r\u00e4ldrar var b\u00e5da tj\u00e4nstem\u00e4n. Min pappa skulle betala en tredjedel av sin l\u00f6n i underh\u00e5ll till sin f\u00f6rsta fru livet ut, s\u00e5 d\u00e4rf\u00f6r var det n\u00f6dv\u00e4ndigt att min mamma ocks\u00e5 f\u00f6rv\u00e4rvsarbetade. Det innebar att min mormor tog hand om mig p\u00e5 dagarna.<\/p>\n

Efter sin pensionering assisterade mormor de s\u00e5 kallade “slumsystrarna” inom Fr\u00e4lsningsarm\u00e9n. Hon gick hem till \u00e4ldre, obemedlade personer p\u00e5 \u00d6stermalm och l\u00e4ste h\u00f6gt f\u00f6r dem.<\/p>\n

\u2013 Jag fick f\u00f6lja med. Det gav mig en inblick i de fattiga f\u00f6rh\u00e5llanden som m\u00e5nga levde under. Vissa av personerna vi bes\u00f6kte l\u00e5g och sov p\u00e5 tidningar eftersom de inte hade r\u00e5d med lakan.<\/p>\n

Vilka v\u00e4rderingar fick du med dig fr\u00e5n dina f\u00f6r\u00e4ldrar?<\/strong><\/p>\n

\u2013 Min pappa var en vidsynt person som trummade i mig att m\u00e4nniskor m\u00e5ste f\u00e5 leva sina privatliv som de sj\u00e4lva vill s\u00e5 l\u00e4nge de inte skadar n\u00e5gon annan. P\u00e5 den tiden var det exempelvis vanligt att man pekade finger \u00e5t dem som fick barn mindre \u00e4n nio m\u00e5nader efter gifterm\u00e5let, men min pappas inst\u00e4llning var att det har ingen annan med att g\u00f6ra.<\/p>\n

Lika f\u00f6rdomsfri var han n\u00e4r det g\u00e4llde hbtq-personer.<\/p>\n

\u2013 N\u00e4r jag fr\u00e5gade honom varf\u00f6r m\u00e4nnen som \u00e4gde den n\u00e4rbel\u00e4gna ramaff\u00e4ren h\u00f6ll varandra i handen d\u00e5 de gick hem d\u00e4rifr\u00e5n svarade han:<\/p>\n

“De \u00e4lskar varandra p\u00e5 samma s\u00e4tt som jag \u00e4lskar din mamma.” Och s\u00e5 var det inte mer med det. Min pappas vidsynthet har pr\u00e4glat mig v\u00e4ldigt starkt.<\/p>\n

\u2013 Medan pappa var den som stod f\u00f6r m\u00e4nskliga r\u00e4ttigheter-t\u00e4nket var min mamma den som l\u00e4rde mig om vardagslivet.<\/p>\n

Det var krigstid och mamma insk\u00e4rpte i mig att man aldrig sl\u00e4nger mat. Det d\u00e4r b\u00e4r jag med mig \u00e4n idag. Jag \u00e4r inte duktig p\u00e5 att laga fin mat, men d\u00e4remot \u00e4r jag bra p\u00e5 att tillaga r\u00e4tter av rester.<\/p>\n

\u2013 En annan sak som sitter i fr\u00e5n ransoneringstiden \u00e4r att jag inte sl\u00e4nger kl\u00e4der som fortfarande g\u00e5r att anv\u00e4nda. Antingen ger jag bort dem eller ocks\u00e5 hittar jag p\u00e5 n\u00e5got klurigt s\u00e4tt att laga dem.<\/p>\n

\n\t\"Barbro
Pappa Helges \u00f6ppna sinne och f\u00f6rdomsfria v\u00e4rderingar formade Barbro.<\/figcaption><\/figure>\n

Hur ser din livsv\u00e4g ut?<\/strong><\/p>\n

\u2013 Under gymnasietiden best\u00e4mde jag mig f\u00f6r att bli l\u00e4kare. En kompis pappa ber\u00e4ttade s\u00e5 fascinerande om hur det var att vara barnl\u00e4kare. Senare valde jag bort att bli barnl\u00e4kare eftersom det innebar mycket jourtj\u00e4nstg\u00f6ring, vilket \u00e4r sv\u00e5rt att f\u00f6rena med familjeliv. Ist\u00e4llet siktade jag in mig p\u00e5 att bli klinisk farmakolog. Men varje g\u00e5ng jag var p\u00e5 v\u00e4g tillbaka till kliniken f\u00f6r att f\u00e4rdigutbilda mig kom ett nytt jobberbjudande.<\/p>\n

\u2013 Jag har aldrig s\u00f6kt ett jobb utan hela tiden blivit erbjuden olika tj\u00e4nster som jag tackat ja eller nej till. I m\u00e5nga fall har jag varit gynnad av mitt k\u00f6n eftersom man av j\u00e4mst\u00e4lldhetssk\u00e4l letat efter kvinnor till vissa h\u00f6ga poster. Det \u00e4r os\u00e4kert om jag hade f\u00e5tt m\u00f6jlighet att visa vad jag d\u00f6g till p\u00e5 de h\u00e4r positionerna om jag hade varit man.<\/p>\n

Har du som kvinna i olika maktpositioner r\u00e5kat ut f\u00f6r f\u00f6rdomar?<\/strong><\/p>\n

\u2013 Ja, under mina sex \u00e5r som den f\u00f6rsta kvinnliga generaldirekt\u00f6ren f\u00f6r Socialstyrelsen st\u00f6tte jag ibland p\u00e5 motst\u00e5nd, inte lika mycket inom Socialstyrelsen som utanf\u00f6r. En del manliga kommunpolitiker gillade inte att jag best\u00e4mde saker som r\u00f6rde dem och f\u00f6rs\u00f6kte f\u00f6rminska mig. “Lilla v\u00e4n, intresserar du dig f\u00f6r den h\u00e4r fr\u00e5gan?” kunde de nedl\u00e5tande fr\u00e5ga mig p\u00e5 sammantr\u00e4den. Jag svarade med att kalla dem “lille v\u00e4n” tillbaka.<\/p>\n

\u2013 Erfarenheten har l\u00e4rt mig att det b\u00e4sta s\u00e4ttet att undanr\u00f6ja hinder som l\u00e4ggs i ens v\u00e4g p\u00e5 grund av en skev kvinnosyn \u00e4r att skoja om dem.<\/p>\n

Under \u00e5ren p\u00e5 Socialstyrelsen skedde ditt politiska uppvaknande. Ber\u00e4tta!<\/strong><\/p>\n

\u2013 I augusti 1979 ockuperade ett g\u00e4ng homosexuella trappan till Socialstyrelsen. Aktivisterna kr\u00e4vde att homosexualitet skulle strykas ur sjukdomsregistret. Jag gick ut p\u00e5 trappan och lovade p\u00e5 st\u00e5ende fot att g\u00f6ra dem till viljes.<\/p>\n

\u2013 D\u00e4r och d\u00e5 ins\u00e5g jag vilken makt man som generaldirekt\u00f6r har att f\u00f6r\u00e4ndra livet f\u00f6r m\u00e4nniskor. Under min tid p\u00e5 Socialstyrelsen fick jag kunskap om flera saker som beh\u00f6vde \u00e4ndras p\u00e5 det socialpolitiska omr\u00e5det, vilket gjorde det naturligt f\u00f6r mig att g\u00e5 in i politiken efter att jag hade slutat d\u00e4r.<\/p>\n

N\u00e4r har du st\u00e5tt i en v\u00e4gkorsning?<\/strong><\/p>\n

\u2013 \u00c5r 1988 kom jag in i riksdagen. En av mina hj\u00e4rtefr\u00e5gor var en partnerskapslag f\u00f6r homosexuella. \u00c5r 1994 gick lagen om registrerat partnerskap igenom i riksdagen, vilket var j\u00e4tteroligt f\u00f6r mig som hade slitit med fr\u00e5gan i flera \u00e5rs tid. Men \u00e4mnet var kontroversiellt, inte minst inom mitt eget parti.<\/p>\n

\u2013 N\u00e4r det gick d\u00e5ligt f\u00f6r Folkpartiet i valet 1998 tyckte somliga att det var mitt fel. Den i mitt tycke ober\u00e4ttigade kritiken fick mig att fr\u00e5ga mig om jag skulle forts\u00e4tta i politiken. Svaret blev nej. Jag l\u00e4mnade riksdagen och blev ordf\u00f6rande f\u00f6r Sveriges pension\u00e4rsf\u00f6rbund.<\/p>\n

\u2013 I efterhand kan jag konstatera att min sju\u00e5riga paus fr\u00e5n politiken var av godo. Under tiden som ordf\u00f6rande i pension\u00e4rsf\u00f6rbundet kom jag in p\u00e5 fr\u00e5gan om \u00e5lderism, det vill s\u00e4ga f\u00f6rdomar mot \u00e5rsrika personer, som jag engagerat mig i sedan dess.<\/p>\n

\u00a0<\/p>\n

\n\t\"Barbro
Barbro bor p\u00e5 sk\u00e4rg\u00e5rds\u00f6n Landsort under coronapandemin. <\/figcaption><\/figure>\n

N\u00e4r har du varit p\u00e5 avv\u00e4gar?<\/strong><\/p>\n

\u2013 Jag tycker inte att jag har kommit in p\u00e5 avv\u00e4gar, men d\u00e4remot har det tagit tid f\u00f6r mig att inse att dygnet inte har mer \u00e4n 24 timmar och att jag inte kan djupdyka i alla politiska fr\u00e5gor som intresserar mig. Jag skulle g\u00e4rna jobba mer med folkh\u00e4lsofr\u00e5gor, men tiden r\u00e4cker helt enkelt inte till.<\/p>\n

Vilket \u00e4r ditt livs omv\u00e4g?<\/strong><\/p>\n

\u2013 Att skriva avhandling. Det \u00e4r 95 procents slit och fem procents gl\u00e4dje. Samtidigt betyder det v\u00e4ldigt mycket att ha gjort den resan eftersom jag har l\u00e4rt mig att v\u00e4rdera forskning. Nu n\u00e4r det kommer olika forskningsrapporter om covid-19 har jag l\u00e4ttare att tolka det som s\u00e4gs tack vare de kunskaper jag f\u00e5tt genom min egen forskning.<\/p>\n

Har du n\u00e5gonsin tagit en genv\u00e4g?<\/strong><\/p>\n

\u2013 N\u00e4r jag 1985 fick fr\u00e5gan om vad jag tyckte om surrogatm\u00f6draskap, eller v\u00e4rdmoderskap som jag hellre kallar det, efter att tre svenska kvinnor f\u00f6tt barn \u00e5t barnl\u00f6sa par sl\u00e4ngde jag snabbt och o\u00f6vert\u00e4nkt ur mig: “Hade det inte varit b\u00e4ttre med adoption?”<\/p>\n

\u2013 N\u00e4r jag sedan satte mig in i det hela fann jag att det inte var s\u00e5 enkelt. Efter att ha penetrerat fr\u00e5gan ytterligare kom jag fram till st\u00e5ndpunkten att vi borde ha en lagstiftning som till\u00e5ter v\u00e4rdmoderskap i Sverige.<\/p>\n

Vem har funnit v\u00e4gen till ditt hj\u00e4rta?<\/strong><\/p>\n

\u2013 Min man Peter som jag har varit tillsammans med sedan 1957. Vi var kurskamrater p\u00e5 l\u00e4karutbildningen. Det var en f\u00f6rdel att vi k\u00e4nde varandra s\u00e5 v\u00e4l n\u00e4r vi besl\u00f6t oss f\u00f6r att leva resten av livet tillsammans. Jag tror att en stor del av f\u00f6rklaringen till att vi lyckats h\u00e5lla ihop i alla \u00e5r ligger i att vi har gett varandra frihet.
Vi \u00e4r b\u00e5da arbetsnarkomaner, men genom att ta h\u00e4nsyn till varandras karri\u00e4rer har vi kunnat f\u00f6rena jobb och
familjeliv.<\/p>\n

\n\t\"Barbro
H\u00e4r \u00e4r Barbro tillsammans med sin mamma Gunhild framf\u00f6r grinden till sommarhuset i Sk\u00e4rg\u00e5rden f\u00f6r 80 \u00e5r sedan.<\/figcaption><\/figure>\n

Vilken \u00e4r v\u00e4gen\/riktlinjen hemma hos dig?<\/strong><\/p>\n

\u2013 Att ha roligt tillsammans. Har man det bra hemma st\u00e5r man ocks\u00e5 ut med stormarna i arbetslivet. F\u00f6r att hinna med b\u00e5de min karri\u00e4r och min stora familj har jag avst\u00e5tt fr\u00e5n umg\u00e4nge med andra m\u00e4nniskor. Jag och min man har praktiskt taget inget umg\u00e4ngesliv utanf\u00f6r familjen. Det ordnas mycket mingel inom politiken, men jag g\u00e5r aldrig p\u00e5 s\u00e5dant eftersom det tar f\u00f6r mycket tid fr\u00e5n privatlivet.<\/p>\n

Vart \u00e4r du p\u00e5 v\u00e4g i livet nu?<\/strong><\/p>\n

\u2013 Jag vill framf\u00f6r allt forts\u00e4tta att driva fr\u00e5gan om \u00e5lderismen. I andra delar av Europa och i USA, d\u00e4r tv\u00e5 herrar p\u00e5 70-plus konkurrerar om presidentposten, v\u00e4rderar man livserfarenhet mycket h\u00f6gre \u00e4n h\u00e4r i Sverige. Jag tycker att man ska f\u00e5 v\u00e4lja sj\u00e4lv hur l\u00e4nge man vill och kan arbeta. F\u00f6r egen del vill jag forts\u00e4tta jobba s\u00e5 l\u00e4nge jag orkar. Jag siktar p\u00e5 att bli minst 92 \u00e5r s\u00e5 att jag f\u00e5r vara med n\u00e4r mitt yngsta barnbarn tar studenten.<\/p>\n

Hur ska du fira din semester?<\/strong><\/p>\n

\u2013 Vi riksdagsledam\u00f6ter har ingen ledighet utan jobbar \u00e5ret om, men under juli \u00e4r det mindre m\u00f6ten i kammaren. D\u00e5 \u00e4r jag i v\u00e5rt fritidshus. Jag har inga detaljerade planer f\u00f6r vad jag ska g\u00f6ra, men jag och min man brukar l\u00e4gga pussel och ta promenader p\u00e5 klipporna. Och s\u00e5 ska vi m\u00e5la om ett par v\u00e4ggar.<\/p>\n

Favoritplats p\u00e5 sommaren?<\/strong><\/p>\n

\u2013 V\u00e5rt fritidshus p\u00e5 Landsort. Jag tillbringade m\u00e5nga av mina barndomssomrar p\u00e5 \u00f6n. Mina f\u00f6r\u00e4ldrar hyrde huset som jag nu bor i. \u00c5r 1989 k\u00f6pte jag och min man det av Allm\u00e4nna arvsfonden.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Pappa Helges kloka syn p\u00e5 livet har inspirerat Barbro Westerholm, 87. Hon har banat v\u00e4g f\u00f6r allt fr\u00e5n samk\u00f6nade \u00e4ktenskap till tobaks-lagen. Och nu fokuserar Barbro p\u00e5 fr\u00e5gor som r\u00f6r \u00e4ldre \u2013 \u00e5ldersrika som hon kallar dem.<\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":667520,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"_acf_changed":false,"site-sidebar-layout":"default","site-content-layout":"","ast-site-content-layout":"default","site-content-style":"default","site-sidebar-style":"default","ast-global-header-display":"","ast-banner-title-visibility":"","ast-main-header-display":"","ast-hfb-above-header-display":"","ast-hfb-below-header-display":"","ast-hfb-mobile-header-display":"","site-post-title":"","ast-breadcrumbs-content":"","ast-featured-img":"","footer-sml-layout":"","ast-disable-related-posts":"","theme-transparent-header-meta":"","adv-header-id-meta":"","stick-header-meta":"","header-above-stick-meta":"","header-main-stick-meta":"","header-below-stick-meta":"","astra-migrate-meta-layouts":"default","ast-page-background-enabled":"default","ast-page-background-meta":{"desktop":{"background-color":"var(--ast-global-color-4)","background-image":"","background-repeat":"repeat","background-position":"center center","background-size":"auto","background-attachment":"scroll","background-type":"","background-media":"","overlay-type":"","overlay-color":"","overlay-opacity":"","overlay-gradient":""},"tablet":{"background-color":"","background-image":"","background-repeat":"repeat","background-position":"center center","background-size":"auto","background-attachment":"scroll","background-type":"","background-media":"","overlay-type":"","overlay-color":"","overlay-opacity":"","overlay-gradient":""},"mobile":{"background-color":"","background-image":"","background-repeat":"repeat","background-position":"center center","background-size":"auto","background-attachment":"scroll","background-type":"","background-media":"","overlay-type":"","overlay-color":"","overlay-opacity":"","overlay-gradient":""}},"ast-content-background-meta":{"desktop":{"background-color":"var(--ast-global-color-5)","background-image":"","background-repeat":"repeat","background-position":"center center","background-size":"auto","background-attachment":"scroll","background-type":"","background-media":"","overlay-type":"","overlay-color":"","overlay-opacity":"","overlay-gradient":""},"tablet":{"background-color":"var(--ast-global-color-5)","background-image":"","background-repeat":"repeat","background-position":"center center","background-size":"auto","background-attachment":"scroll","background-type":"","background-media":"","overlay-type":"","overlay-color":"","overlay-opacity":"","overlay-gradient":""},"mobile":{"background-color":"var(--ast-global-color-5)","background-image":"","background-repeat":"repeat","background-position":"center center","background-size":"auto","background-attachment":"scroll","background-type":"","background-media":"","overlay-type":"","overlay-color":"","overlay-opacity":"","overlay-gradient":""}},"ep_exclude_from_search":false,"_FSMCFIC_featured_image_caption":"","_FSMCFIC_featured_image_nocaption":"","_FSMCFIC_featured_image_hide":"","footnotes":""},"categories":[153],"tags":[],"class_list":["post-667519","post","type-post","status-publish","format-standard","has-post-thumbnail","hentry","category-artiklar"],"acf":[],"publishpress_future_action":{"enabled":false,"date":"2026-04-14 04:48:04","action":"change-status","newStatus":"draft","terms":[],"taxonomy":"category","extraData":[]},"publishpress_future_workflow_manual_trigger":{"enabledWorkflows":[]},"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/stage.hemtrevligt.se\/hemmetsjournal\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/667519","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/stage.hemtrevligt.se\/hemmetsjournal\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/stage.hemtrevligt.se\/hemmetsjournal\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/stage.hemtrevligt.se\/hemmetsjournal\/wp-json\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/stage.hemtrevligt.se\/hemmetsjournal\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=667519"}],"version-history":[{"count":0,"href":"https:\/\/stage.hemtrevligt.se\/hemmetsjournal\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/667519\/revisions"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/stage.hemtrevligt.se\/hemmetsjournal\/wp-json\/wp\/v2\/media\/667520"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/stage.hemtrevligt.se\/hemmetsjournal\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=667519"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/stage.hemtrevligt.se\/hemmetsjournal\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=667519"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/stage.hemtrevligt.se\/hemmetsjournal\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=667519"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}