{"id":666579,"date":"2020-10-03T07:30:00","date_gmt":"2020-10-03T07:30:00","guid":{"rendered":"https:\/\/stg-hemmetsjournal-stage.kinsta.cloud\/hemmetsjournal\/artiklar\/artiklar\/20201003\/se-upp-for-giftig-vanskap\/"},"modified":"2020-09-24T20:50:46","modified_gmt":"2020-09-24T20:50:46","slug":"se-upp-for-giftig-vanskap","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/stage.hemtrevligt.se\/hemmetsjournal\/artiklar\/artiklar\/20201003\/se-upp-for-giftig-vanskap\/","title":{"rendered":"Se upp f\u00f6r \u201dgiftig v\u00e4nskap\u201d"},"content":{"rendered":"
\n

\n\t\t\u00a05 typer av giftiga v\u00e4nner\t<\/h4>\n<\/p>\n

Den narcissistiska\/
<\/strong>dramatiska<\/strong>. Pratar om jag, jag, jag. Det har alltid hänt henne något. Och berättar du om något i ditt liv, avbryter hon gärna och berättar en ännu värre historia.<\/p>\n

<\/p>\n

Kritikern<\/strong>. Hon har en negativ livssyn, hittar ofta fel hos andra och är kritisk till det mesta.<\/p>\n

<\/p>\n

Törnrosen<\/strong>. Verkar härlig vid första anblick, men sticks sedan. Är bra på att ge komplimanger som egentligen är förtäckt kritik.<\/p>\n

<\/p>\n

Den behövande<\/strong>. En osäker person med ett omåttligt behov av uppmärksamhet, råd och kärlek, vilket suger musten ur en.<\/p>\n

<\/p>\n

Den opålitliga<\/strong>. Lovar saker som hon sedan aldrig gör, eller pratar illa om dig bakom din rygg. Tar sällan ansvar för misstag, utan klandrar hellre någon annan. <\/p>\n

<\/p>\n

 <\/p>\n<\/p>\n

<\/div>\n

V\u00e4nners betydelse g\u00e5r inte att underskatta. En god v\u00e4n \u00e4r b\u00e5de n\u00e5gon att dela glada stunder med och luta sig mot n\u00e4r livet gungar. Flera studier visar ocks\u00e5 att ett starkt socialt n\u00e4tverk \u00e4r en av de viktigaste sakerna f\u00f6r v\u00e5r h\u00e4lsa, eftersom det s\u00e4nker stressniv\u00e5er och \u00f6kar v\u00e5r motst\u00e5ndskraft.<\/p>\n

\u2013 Familjen f\u00e5r man inte v\u00e4lja sj\u00e4lv, men vi v\u00e4ljer v\u00e5ra v\u00e4nner, vilket g\u00f6r stor skillnad. Vi har ju alla en djup l\u00e4ngtan efter att bli accepterade f\u00f6r den vi \u00e4r, att bli lyssnade p\u00e5, f\u00f6rst\u00e5dda och uppskattade, och en bra v\u00e4n g\u00f6r just det, s\u00e4ger psykologen och psykoterapeuten Liria Ortiz. <\/p>\n

Fast det h\u00e4r g\u00e4ller den goda v\u00e4nskapen, den som \u00e4r sk\u00f6n och berikande. Men ibland har du v\u00e4nner som ger dig d\u00e5ligt samvete, g\u00f6r att du k\u00e4nner dig kv\u00e4vd eller f\u00e5r dig att ifr\u00e5gas\u00e4tta dig sj\u00e4lv. Hon kanske sprider d\u00e5lig st\u00e4mning eller dr\u00e4nerar dig p\u00e5 energi. F\u00f6r det finns \u00e4ven giftig v\u00e4nskap, relationer som inte alls \u00e4r uppbyggliga. <\/p>\n

Det kan vara rent osunt att umg\u00e5s med de h\u00e4r personerna, eftersom de hindrar dig fr\u00e5n att v\u00e4xa. Manipulativa personer kan \u00e4ven f\u00e5 dig att tvivla p\u00e5 dig sj\u00e4lv och din verklighetsuppfattning, enligt Liria.
Problemet \u00e4r att de h\u00e4r sidorna hos en v\u00e4n kan ta tid att s\u00e4tta fingret p\u00e5, f\u00f6r det \u00e4r s\u00e4llan svart eller vitt. Kritik fr\u00e5n ens v\u00e4n kan ju vara relevant och s\u00e4gas med omtanke. Eller s\u00e5 \u00e4r det stick som g\u00f6r ont. <\/p>\n

\u2013 Ett s\u00e4tt att f\u00e5 reda p\u00e5 om din v\u00e4n vill dig v\u00e4l \u00e4r att p\u00e5tala att du blev ledsen \u00f6ver kritiken. \u00c4r svaret “f\u00f6rl\u00e5t om jag gick \u00f6ver gr\u00e4nsen, men jag \u00e4r orolig f\u00f6r dig” s\u00e5 var kritiken v\u00e4lmenad. Men om hon s\u00e4ger n\u00e5got i stil med “fast jag \u00e4r en s\u00e5dan som s\u00e4ger sanningen”, s\u00e5 b\u00f6r du dra \u00f6ronen \u00e5t dig, s\u00e4ger Liria Ortiz. <\/p>\n

Hon tipsar ocks\u00e5 om att man inte bara ska lyssna p\u00e5 v\u00e4nnens ord, utan snarare observera beteendet. Har du en v\u00e4n som ofta kr\u00e4nker eller s\u00e5rar, och g\u00e5ng p\u00e5 g\u00e5ng s\u00e4ger f\u00f6rl\u00e5t, s\u00e5 v\u00e4ger hennes f\u00f6rl\u00e5t till slut ganska l\u00e4tt.
\u2013 Vissa personer har talets g\u00e5va och l\u00e5ter v\u00e4ldigt \u00f6vertygande, vilket kan f\u00f6rvirra, medan handlingar talar sitt tydliga spr\u00e5k. <\/p>\n

Och eftersom v\u00e4nskapsrelationer inte kringg\u00e4rdas av tydliga f\u00f6rh\u00e5llningsregler p\u00e5 samma s\u00e4tt som k\u00e4rleksrelationer, s\u00e5 kan det vara sv\u00e5rt att veta var man ska dra gr\u00e4nsen.<\/p>\n

\u00a0<\/p>\n

\u00a0<\/p>\n

\n\t\"Se
Liria Ortiz \u00e4r psykolog och psykoterapeut.<\/figcaption><\/figure>\n

F\u00f6ljt varandra<\/strong>
Det vittnar Agneta, 64, om. Hon och Caroline hade varit v\u00e4nner sedan 20-\u00e5rs\u00e5ldern och har f\u00f6ljt varandra genom skoj och sv\u00e5righeter. Hade Caroline problem med sin man, s\u00e5 \u00e5kte Agneta sj\u00e4lvklart dit, och s\u00e5 satt de i bilen och pratade och gr\u00e4t halva natten tills saker k\u00e4ndes lite l\u00e4ttare. P\u00e5 den niv\u00e5n var det. <\/p>\n

\u2013 Men n\u00e4r Caroline fick barn, vilket hon fick sent i livet, \u00e4ndrades v\u00e5r relation. D\u00e5 m\u00e4rkte jag att allt bara handlade om henne och hennes liv. Om hon messade mig en barnfr\u00e5ga och inte fick svar inom fem minuter, s\u00e5 blev hon sur. Men om jag messade henne kunde det ta tv\u00e5 veckor innan jag fick ett svar, s\u00e4ger Agneta. <\/p>\n

Caroline hade ocks\u00e5 f\u00f6r vana att avboka deras tr\u00e4ffar \u2013 eller s\u00e5 d\u00f6k hon helt sonika inte upp.
\u2013 Jag minns en g\u00e5ng n\u00e4r vi hade bokat lunch. Efter att ha v\u00e4ntat i 45 minuter messade jag Caroline och sa att jag m\u00e5ste g\u00e5. Senare h\u00f6rde hon av sig med ett “det var s\u00e5 mycket p\u00e5 jobbet”, jag fick inte ens en urs\u00e4kt. S\u00e5 oerh\u00f6rt nonchalant.<\/p>\n

Till slut sa Agnetas d\u00f6ttrar till sin mamma: “Ser du inte hur sj\u00e4lvisk hon \u00e4r, dumpa henne.” Och \u00e4ven om Agneta till att b\u00f6rja med urskuldade Caroline, “ja, men hon har ju mycket med barnen”, ins\u00e5g hon att de hade r\u00e4tt. <\/p>\n

\u2013 Jag brukar t\u00e4nka att det \u00e4r med v\u00e4nskapsrelationer som med l\u00e5nga k\u00e4rleksrelationer: det g\u00e5r upp och ner, relationen brukar h\u00e4mta sig igen. Men h\u00e4r blev det aldrig b\u00e4ttre. Till slut l\u00e4t jag v\u00e5r v\u00e4nskap rinna ut i sanden. Och n\u00e4r jag slutade ringa, s\u00e5 h\u00f6rde Caroline inte heller av sig.<\/p>\n

Agneta k\u00e4nner sig \u00e4nd\u00e5 inte utnyttjad och \u00e5ngrar inte sitt engagemang i Caroline.
\u2013 Nej, men det \u00e4r trist att det blev s\u00e5 h\u00e4r. Jag vill ju vara en person som st\u00e4ller upp f\u00f6r andra n\u00e4r det beh\u00f6vs, men i f\u00f6rl\u00e4ngningen vill jag att v\u00e4nner visar mig motsvarande respekt. <\/p>\n

En bra guideline \u00e4r enligt Liria att bara investera i v\u00e4nner som returnerar din omtanke. Och att acceptera att v\u00e4nner kommer och g\u00e5r, det \u00e4r en del av livet.
\u2013 Det \u00e4r inte ovanligt att man h\u00e5ller fast vid v\u00e4nner lite f\u00f6r l\u00e4nge, av r\u00e4dsla f\u00f6r ensamhet. Men du kanske redan \u00e4r ensam med dina tankar och k\u00e4nslor, hon kanske \u00e4nd\u00e5 inte finns d\u00e4r f\u00f6r dig.<\/p>\n

\u00a0<\/p>\n

Tar ett tag<\/strong>
Precis som i Agnetas fall \u00e4r det inte heller ovanligt att det tar ett tag innan man ser de negativa sidorna hos sin v\u00e4n \u2013 hennes sj\u00e4lvupptagenhet eller s\u00e4tt att kontinuerligt skapa intriger och konflikter. Och n\u00e4r de d\u00e5liga sidorna b\u00f6rjar framtr\u00e4da tydligare, \u00e4r det l\u00e4tt h\u00e4nt att man urs\u00e4ktar henne, “jag vet att hon \u00e4r stressad p\u00e5 jobbet just nu” eller “hon hade ju br\u00e5kat med sin son, s\u00e5 \u2026”.<\/p>\n

\u2013 Egentligen tror jag att man ser eller anar de negativa sidorna redan fr\u00e5n b\u00f6rjan, men precis som vid nyf\u00f6r\u00e4lskelse v\u00e4ljer man att ignorera dem, f\u00f6r man vill s\u00e5 g\u00e4rna ha den h\u00e4r relationen, och hon kanske \u00e4r rolig och h\u00e4rlig p\u00e5 andra plan. Fast det \u00e4r i b\u00f6rjan av en v\u00e4nskapsrelation man ska s\u00e4tta gr\u00e4nser, f\u00f6r det \u00e4r sv\u00e5rt att \u00e4ndra ett beteende som redan har etablerats, s\u00e4ger Liria Ortiz.<\/p>\n

S\u00e5 hur ska man veta n\u00e4r det \u00e4r dags att g\u00f6ra slut med en v\u00e4n? <\/strong>
\u2013 K\u00e4nn efter, och leta efter det som upprepar sig. Hur m\u00e5r du n\u00e4r ni umg\u00e5s? K\u00e4nner du dig glad och st\u00e4rkt, eller dr\u00e4nerad? Livet \u00e4r f\u00f6r kort f\u00f6r att \u00f6dsla p\u00e5 personer som f\u00e5r dig att m\u00e5 d\u00e5ligt, s\u00e4ger Liria och l\u00e4gger till:<\/p>\n

\u2013 \u00c4r det h\u00e4r ett upprepat m\u00f6nster hos dig, s\u00e5 b\u00f6r du \u00e4ven syna dig sj\u00e4lv. \u00c4r dina krav p\u00e5 v\u00e4nner f\u00f6r h\u00f6ga? F\u00f6rv\u00e4ntar du 100 procents lojalitet, s\u00e5 kan det vara sv\u00e5rt att leva upp till.<\/p>\n

I k\u00e4rleksrelationer finns det god sed f\u00f6r hur man g\u00f6r slut, men vad g\u00e4ller v\u00e4nner \u00e4r det inte fullt lika tydligt.
\u2013 De allra flesta l\u00e5ter v\u00e4nskapen rinna ut i sanden, men n\u00e4r det g\u00e5r tycker jag att man ska ge personen en f\u00f6rklaring \u00f6ga mot \u00f6ga, i brevform eller p\u00e5 sms. P\u00e5 s\u00e5 s\u00e4tt har du st\u00e5tt upp f\u00f6r dig sj\u00e4lv och p\u00e5talat p\u00e5 vilket s\u00e4tt hon gjort dig besviken, samtidigt som personen slipper sitta d\u00e4r och undra vad som egentligen h\u00e4nde, s\u00e4ger Liria.\u00a0<\/p>\n

\n

\n\t\tOsund v\u00e4nskap \u2013 5 s\u00e4tt att hantera relationen\t<\/h4>\n<\/p>\n

1 Tro inte att du är skyddad.<\/strong> Om en vän talar illa om andra med dig, varför skulle hon inte vända sig om och göra detsamma om dig? Berätta aldrig något känsligt för den typen av person.<\/p>\n

<\/p>\n

2 Bryt mönster.<\/strong> Är personen alltid negativ kan du försöka avleda uppmärksamheten genom att börja prata om annat: ”Visst är det härligt att solen lyser idag.” Ibland fungerar det.<\/p>\n

<\/p>\n

3 Försök inte fixa<\/strong>. Risken är att du blir indragen i något som ändå inte går att lösa och att du då klandras. Säg istället ”Jag är säker på att du kan hitta rätt lösningar på den situationen” och ursäkta dig.<\/p>\n

<\/p>\n

4 Gå inte in i diskussioner.<\/strong> Det här är ofta manipulativa personer med väl utvecklade strategier. Så får du höra något som gör dig ledsen, säg tydligt: ”Tack, men jag vill inte ha dina åsikter om min karriär\/relation\/hälsa.” Gå aldrig in i en diskussion, de här personerna älskar dispyter. Risken är att du blir motanklagad.<\/p>\n

<\/p>\n

5 Bryt kontakten.<\/strong> Har du redan försökt dra gränser och säga att du inte vill ha hennes kritik eller nedsättande kommentarer, så kan det vara nödvändigt att bryta kontakten. <\/p>\n<\/p>\n

<\/div>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Det \u00e4r inte bara k\u00e4rleksrelationer som kan vara nedbrytande. Ibland uppt\u00e4cker man att en v\u00e4n intrigerar i ens liv eller dr\u00e4nerar en p\u00e5 energi. Vi tog hj\u00e4lp av psykologen Liria Ortiz f\u00f6r att f\u00e5 veta hur man k\u00e4nner igen och hanterar “giftig v\u00e4nskap”.<\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":666580,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"_acf_changed":false,"site-sidebar-layout":"default","site-content-layout":"","ast-site-content-layout":"default","site-content-style":"default","site-sidebar-style":"default","ast-global-header-display":"","ast-banner-title-visibility":"","ast-main-header-display":"","ast-hfb-above-header-display":"","ast-hfb-below-header-display":"","ast-hfb-mobile-header-display":"","site-post-title":"","ast-breadcrumbs-content":"","ast-featured-img":"","footer-sml-layout":"","ast-disable-related-posts":"","theme-transparent-header-meta":"","adv-header-id-meta":"","stick-header-meta":"","header-above-stick-meta":"","header-main-stick-meta":"","header-below-stick-meta":"","astra-migrate-meta-layouts":"default","ast-page-background-enabled":"default","ast-page-background-meta":{"desktop":{"background-color":"var(--ast-global-color-4)","background-image":"","background-repeat":"repeat","background-position":"center center","background-size":"auto","background-attachment":"scroll","background-type":"","background-media":"","overlay-type":"","overlay-color":"","overlay-opacity":"","overlay-gradient":""},"tablet":{"background-color":"","background-image":"","background-repeat":"repeat","background-position":"center center","background-size":"auto","background-attachment":"scroll","background-type":"","background-media":"","overlay-type":"","overlay-color":"","overlay-opacity":"","overlay-gradient":""},"mobile":{"background-color":"","background-image":"","background-repeat":"repeat","background-position":"center center","background-size":"auto","background-attachment":"scroll","background-type":"","background-media":"","overlay-type":"","overlay-color":"","overlay-opacity":"","overlay-gradient":""}},"ast-content-background-meta":{"desktop":{"background-color":"var(--ast-global-color-5)","background-image":"","background-repeat":"repeat","background-position":"center center","background-size":"auto","background-attachment":"scroll","background-type":"","background-media":"","overlay-type":"","overlay-color":"","overlay-opacity":"","overlay-gradient":""},"tablet":{"background-color":"var(--ast-global-color-5)","background-image":"","background-repeat":"repeat","background-position":"center center","background-size":"auto","background-attachment":"scroll","background-type":"","background-media":"","overlay-type":"","overlay-color":"","overlay-opacity":"","overlay-gradient":""},"mobile":{"background-color":"var(--ast-global-color-5)","background-image":"","background-repeat":"repeat","background-position":"center center","background-size":"auto","background-attachment":"scroll","background-type":"","background-media":"","overlay-type":"","overlay-color":"","overlay-opacity":"","overlay-gradient":""}},"ep_exclude_from_search":false,"_FSMCFIC_featured_image_caption":"","_FSMCFIC_featured_image_nocaption":"","_FSMCFIC_featured_image_hide":"","footnotes":""},"categories":[153],"tags":[],"class_list":["post-666579","post","type-post","status-publish","format-standard","has-post-thumbnail","hentry","category-artiklar"],"acf":[],"publishpress_future_action":{"enabled":false,"date":"2026-04-13 02:45:59","action":"change-status","newStatus":"draft","terms":[],"taxonomy":"category","extraData":[]},"publishpress_future_workflow_manual_trigger":{"enabledWorkflows":[]},"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/stage.hemtrevligt.se\/hemmetsjournal\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/666579","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/stage.hemtrevligt.se\/hemmetsjournal\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/stage.hemtrevligt.se\/hemmetsjournal\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/stage.hemtrevligt.se\/hemmetsjournal\/wp-json\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/stage.hemtrevligt.se\/hemmetsjournal\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=666579"}],"version-history":[{"count":0,"href":"https:\/\/stage.hemtrevligt.se\/hemmetsjournal\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/666579\/revisions"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/stage.hemtrevligt.se\/hemmetsjournal\/wp-json\/wp\/v2\/media\/666580"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/stage.hemtrevligt.se\/hemmetsjournal\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=666579"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/stage.hemtrevligt.se\/hemmetsjournal\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=666579"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/stage.hemtrevligt.se\/hemmetsjournal\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=666579"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}