{"id":665728,"date":"2020-11-29T07:30:00","date_gmt":"2020-11-29T07:30:00","guid":{"rendered":"https:\/\/stg-hemmetsjournal-stage.kinsta.cloud\/hemmetsjournal\/artiklar\/artiklar\/20201129\/de-gor-julbockar-aret-runt\/"},"modified":"2020-11-19T21:14:11","modified_gmt":"2020-11-19T21:14:11","slug":"de-gor-julbockar-aret-runt","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/stage.hemtrevligt.se\/hemmetsjournal\/artiklar\/artiklar\/20201129\/de-gor-julbockar-aret-runt\/","title":{"rendered":"De g\u00f6r julbockar \u00e5ret runt!"},"content":{"rendered":"
\n

\n\t\tMonica och Nils-Henrik Salomonsson\t<\/h4>\n<\/p>\n

Ålder<\/strong>: 64 och 70 år.<\/p>\n

<\/p>\n

Familj<\/strong>: Sönerna Henrik, 34, och Isabella, 32, och två barnbarn.<\/p>\n

<\/p>\n

Bor<\/strong>: Gård i Ramsåsa vid Tomelilla.<\/p>\n

<\/p>\n

Gör<\/strong>: Halmslöjdare.<\/p>\n

<\/p>\n

 <\/p>\n<\/p>\n

<\/div>\n

Det luktar halm l\u00e5ng v\u00e4g n\u00e4r man n\u00e4rmar sig det gamla ombyggda “svinahuset” p\u00e5 Monica och Nils-Henrik Salomonssons g\u00e5rd i Rams\u00e5sa utanf\u00f6r Tomelilla. H\u00e4r har de \u00e4gnat sig \u00e5t det gamla hantverket halmsl\u00f6jd i \u00f6ver 30 \u00e5r och deras egendesignade julbockar pryder svenska hem fr\u00e5n Ystad till Kiruna.
\u2013 De har \u00e4ven spritt sig till utlandet, ber\u00e4ttar Monica. Vi har s\u00e5lt en del till Lettland och v\u00e5r julbock har varit med i en reklamfilm i Norge.<\/p>\n

Allt b\u00f6rjade med att Monica och Nils-Henrik tr\u00e4ffades p\u00e5 1980-talet. Hon flyttade fr\u00e5n storstaden Malm\u00f6 till hans g\u00e5rd i Rams\u00e5sa som ligger drygt en halv mil v\u00e4ster om Tomelilla p\u00e5 sk\u00e5nska landsbygden.
\u2013 Jag \u00e4r femte generationen som bor h\u00e4r p\u00e5 g\u00e5rden. Tidigare var det lantbruk med mj\u00f6lkproduktion, men det lade vi ner n\u00e4r l\u00f6nsamheten f\u00f6rs\u00e4mrades, ber\u00e4ttar han.<\/p>\n

N\u00e4r Monica kom till g\u00e5rden funderade de p\u00e5 vad hon kunde \u00e4gna sig \u00e5t vid sidan av arbetet som l\u00e4karsekreterare i Ystad. Nils-Henrik hade redan d\u00e5 b\u00f6rjat h\u00e5lla i kurser i sl\u00e4ktforskning
\u2013 Jag drev lantbruket i 10\u201315 \u00e5r innan jag en bit in p\u00e5 1980-talet gick \u00f6ver helt till att h\u00e5lla kurser i sl\u00e4ktforskning. Det var m\u00e5nga b\u00f6nder som d\u00e5 tyckte att jag var tokig, ber\u00e4ttar han.<\/p>\n

Blev f\u00f6rtjust<\/strong>
Monica gick en kurs i halmsl\u00f6jd och blev omedelbart f\u00f6rtjust i det gamla hantverket. N\u00e4r hon tog hem och visade sin man vad hon tillverkat av halmen f\u00f6reslog han att hon skulle g\u00f6ra fler.<\/p>\n

\u2013 Jag f\u00f6reslog att vi skulle g\u00f6ra majst\u00e4nger ocks\u00e5, men efter ett tag gick vi \u00f6ver till att enbart g\u00f6ra julbockar eftersom de var mest efterfr\u00e5gade, ber\u00e4ttar han.<\/p>\n

I b\u00f6rjan var det bara i liten skala. Monica tog med sig n\u00e5gra julbockar till sitt jobb och hennes arbetskamrater best\u00e4llde av henne.<\/p>\n

\u2013 Det blev mer och mer och 1993 slutade jag jobba som l\u00e4karsekreterare f\u00f6r att \u00e4gna mig p\u00e5 heltid \u00e5t halmsl\u00f6jden, ber\u00e4ttar Monica.<\/p>\n

De f\u00f6rsta \u00e5ren tillverkade de traditionella julbockar av r\u00e5ghalm och fr\u00e5n mitten av 1990-talet b\u00f6rjade de \u00e5ka p\u00e5 olika m\u00e4ssor och julmarknader. De hade \u00e4ven ett st\u00e5nd p\u00e5 Kiviks marknad tio somrar i rad.<\/p>\n

\u2013 Det var ingen explosionsartad utveckling de f\u00f6rsta 6\u20137 \u00e5ren, men sedan b\u00f6rjade vi \u00e4ndra p\u00e5 designen och s\u00e4tta v\u00e5r egen pr\u00e4gel p\u00e5 julbockarna och d\u00e5 b\u00f6rjade det h\u00e4nda saker, ber\u00e4ttar Nils-Henrik.<\/p>\n

\u00c5r 1997 kom Monica och Nils-Henrik p\u00e5 att de skulle vrida p\u00e5 bockens huvud och simsalabim – d\u00e4rmed s\u00e5g den speciella Rams\u00e5sabocken dagens ljus.<\/p>\n

\u2013 V\u00e5r julbock \u00e4r knubbigare eftersom proportionerna mellan benen och kroppen \u00e4r r\u00e4tt. Det g\u00f6r ocks\u00e5 att den st\u00e5r stadigare.<\/p>\n

En annan detalj som de tycker \u00e4r viktig att p\u00e5peka \u00e4r att hornen \u00e4r en del av kroppen och inte l\u00f6st p\u00e5lagda p\u00e5 nosen.<\/p>\n

\u2013 Det inneb\u00e4r att det tar lite l\u00e4ngre tid att g\u00f6ra en bock, men vi tycker det blir snyggare, s\u00e4ger Nils-Henrik.<\/p>\n

\u00a0<\/p>\n

\n\t\"De
Att fl\u00e4ta halmbockar \u00e4r ett hantverk med l\u00e5nga anor.<\/figcaption><\/figure>\n

Har redan kl\u00e4tt granen<\/strong>
N\u00e4r Hemmets Journal f\u00f6rsta g\u00e5ngen kommer p\u00e5 bes\u00f6k till Rams\u00e5sa halmsl\u00f6jd \u00e4r det mitt i sommaren och rapsf\u00e4lten har precis blommat \u00f6ver p\u00e5 f\u00e4lten runt g\u00e5rden.<\/p>\n

Men inne i den gamla svinstian verkar det r\u00e5da en helt annan \u00e5rstid. P\u00e5 rad efter rad st\u00e5r julbockar i olika storlekar och Nils Henrik har kl\u00e4tt en plastjulgran f\u00f6r att f\u00e5 den r\u00e4tta st\u00e4mningen.<\/p>\n

\u2013 Vi har aldrig haft en normal sommarsemester sedan vi b\u00f6rjade med halmsl\u00f6jden, s\u00e4ger Monica med ett leende. N\u00e4r andra ligger p\u00e5 stranden och solar fl\u00e4tar vi julbockar.<\/p>\n

Deras arbets\u00e5r b\u00f6rjar redan f\u00f6re tjugondag Knut. N\u00e4r and-ra st\u00e4dar ut julen b\u00f6rjar de tillverkningen av bockarna inf\u00f6r h\u00f6stens julmarknader. <\/p>\n

\u2013 Vi \u00e5ker numera mest bara p\u00e5 de stora marknaderna, som den p\u00e5 Huseby bruk i Sm\u00e5land, s\u00e4ger Nils-Henrik.<\/p>\n

Det tar allt fr\u00e5n n\u00e5gra timmar till en hel dag att tillverka julbockarna beroende p\u00e5 vilken storlek det handlar om och det kan vara ett slitsamt arbete.<\/p>\n

\u2013 Mina tummar har f\u00e5tt lite stryk av allt bindande och vikande av str\u00e5na, s\u00e4ger Monica. De st\u00f6rsta bockarna kr\u00e4ver s\u00e5dan kraft n\u00e4r man ska fl\u00e4ta hornen och d\u00e5 m\u00e5ste man vara tv\u00e5. Det brukar v\u00e5r son Henrik hj\u00e4lpa oss med.<\/p>\n

Halmen f\u00e5r de fr\u00e5n sin egen \u00e5ker som ligger intill g\u00e5rden. Det m\u00e5ste vara r\u00e5ghalm eftersom den blir l\u00e4ngst och \u00e4r t\u00e5ligast.<\/p>\n

R\u00e5gen s\u00e5s p\u00e5 h\u00f6sten och de sk\u00f6rdar sommaren som f\u00f6ljer.<\/p>\n

Speciell r\u00e5g<\/strong>
\u2013 Det brukar vara en dags arbete med att hugga den. Vi s\u00e5r p\u00e5 ett tunnland och sk\u00f6rden t\u00e4cker v\u00e5rt behov i tv\u00e5 \u00e5r, s\u00e4ger Nils-Henrik och ber\u00e4ttar att de anv\u00e4nder en speciell sorts r\u00e5g till halmsl\u00f6jden.
\u2013 Vi har f\u00e5tt tag i en gammal sort som blir riktigt l\u00e5ng. Den kan bli upp till tv\u00e5 meter och det \u00e4r precis vad vi vill ha. Den vanliga standardr\u00e5gen blir bara kortare och kortare eftersom man vill f\u00f6r\u00e4dla fram sorter som inte l\u00e4gger sig s\u00e5 l\u00e4tt.<\/p>\n

Monicas och Nils-Henriks julbock finns i nio olika storlekar. De fl\u00e4tar \u00e4ven en speciell halmh\u00e4st som Monica har designat.<\/p>\n

\u2013 Men julbockarna \u00e4r v\u00e5r st\u00f6rsta produkt. Vi tillverkar runt 150\u2013200 bockar om \u00e5ret. N\u00e4r det var som mest i slutet av 1990-talet gjorde vi tusen.<\/p>\n

Det \u00e4r tyv\u00e4rr bara att konstatera fakta \u2013 den traditionella julbocken i halm \u00e4r utrotningshotad. F\u00e4rre och f\u00e4rre \u00e4r beredda att betala vad det kostar att tillverka dem.<\/p>\n

\u2013 Marknaden \u00e4r i viss m\u00e5n m\u00e4ttad. Folk envisas ju med att ha kvar sin gamla julbock i 60\u201370 \u00e5r \u00e4ven om halmen h\u00e5ller p\u00e5 att trilla av, men efter 30 \u00e5r \u00e4r vi som v\u00e4l \u00e4r etablerade i branschen, s\u00e4ger Nils-Henrik.<\/p>\n

\n

\n\t\tJultomten \u00f6vertog julbockens roll\t<\/h4>\n<\/p>\n

På 1800-talet var det julbocken, eller rättare sagt en man utklädd till bock med en mask av halm, som delade ut julklapparna. Men sedan blev han utkonkurrerad av jultomten och förpassad till en passiv roll som prydnad bredvid julgranen.<\/p>\n

<\/p>\n

Det är i korta drag julbockens moderna historia, men hans historiska betydelse går betydligt längre tillbaka än så. Bocken som symbol förekommer i asatron där åskguden Tors vagn drogs av två bockar.<\/p>\n

<\/p>\n

Första noteringarna om att bocktraditionen dyker upp kring jul är från tidigt 1700-tal. Då strövade ungdomar runt bland gårdar och underhöll med sång och enklare skådespel. En i sällskapet var utklädd till bock och som tack för underhållningen fick de mat, dryck och pengar.<\/p>\n

<\/p>\n

På senare tid har Gävlebocken, utnämnd till världens största halmbock, blivit en rikskändis eftersom det är en lokal tradition att försöka bränna upp den före jul varje år.<\/p>\n

<\/p>\n

Källor: Wikipedia m fl<\/p>\n

<\/p>\n

 <\/p>\n<\/p>\n

<\/div>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Julbockens tid \u00e4r snart h\u00e4r! I december \u00e4r det dags f\u00f6r den traditionella halmprydnaden att f\u00e5 sin plats under granen. Men hemma hos Monica och Nils-Henrik i sk\u00e5nska Rams\u00e5sa \u00e4r det julst\u00e4mning \u00e5ret runt.<\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":665729,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"_acf_changed":false,"site-sidebar-layout":"default","site-content-layout":"","ast-site-content-layout":"default","site-content-style":"default","site-sidebar-style":"default","ast-global-header-display":"","ast-banner-title-visibility":"","ast-main-header-display":"","ast-hfb-above-header-display":"","ast-hfb-below-header-display":"","ast-hfb-mobile-header-display":"","site-post-title":"","ast-breadcrumbs-content":"","ast-featured-img":"","footer-sml-layout":"","ast-disable-related-posts":"","theme-transparent-header-meta":"","adv-header-id-meta":"","stick-header-meta":"","header-above-stick-meta":"","header-main-stick-meta":"","header-below-stick-meta":"","astra-migrate-meta-layouts":"default","ast-page-background-enabled":"default","ast-page-background-meta":{"desktop":{"background-color":"var(--ast-global-color-4)","background-image":"","background-repeat":"repeat","background-position":"center center","background-size":"auto","background-attachment":"scroll","background-type":"","background-media":"","overlay-type":"","overlay-color":"","overlay-opacity":"","overlay-gradient":""},"tablet":{"background-color":"","background-image":"","background-repeat":"repeat","background-position":"center center","background-size":"auto","background-attachment":"scroll","background-type":"","background-media":"","overlay-type":"","overlay-color":"","overlay-opacity":"","overlay-gradient":""},"mobile":{"background-color":"","background-image":"","background-repeat":"repeat","background-position":"center center","background-size":"auto","background-attachment":"scroll","background-type":"","background-media":"","overlay-type":"","overlay-color":"","overlay-opacity":"","overlay-gradient":""}},"ast-content-background-meta":{"desktop":{"background-color":"var(--ast-global-color-5)","background-image":"","background-repeat":"repeat","background-position":"center center","background-size":"auto","background-attachment":"scroll","background-type":"","background-media":"","overlay-type":"","overlay-color":"","overlay-opacity":"","overlay-gradient":""},"tablet":{"background-color":"var(--ast-global-color-5)","background-image":"","background-repeat":"repeat","background-position":"center center","background-size":"auto","background-attachment":"scroll","background-type":"","background-media":"","overlay-type":"","overlay-color":"","overlay-opacity":"","overlay-gradient":""},"mobile":{"background-color":"var(--ast-global-color-5)","background-image":"","background-repeat":"repeat","background-position":"center center","background-size":"auto","background-attachment":"scroll","background-type":"","background-media":"","overlay-type":"","overlay-color":"","overlay-opacity":"","overlay-gradient":""}},"ep_exclude_from_search":false,"_FSMCFIC_featured_image_caption":"","_FSMCFIC_featured_image_nocaption":"","_FSMCFIC_featured_image_hide":"","footnotes":""},"categories":[153],"tags":[],"class_list":["post-665728","post","type-post","status-publish","format-standard","has-post-thumbnail","hentry","category-artiklar"],"acf":[],"publishpress_future_action":{"enabled":false,"date":"2026-04-11 16:54:28","action":"change-status","newStatus":"draft","terms":[],"taxonomy":"category","extraData":[]},"publishpress_future_workflow_manual_trigger":{"enabledWorkflows":[]},"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/stage.hemtrevligt.se\/hemmetsjournal\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/665728","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/stage.hemtrevligt.se\/hemmetsjournal\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/stage.hemtrevligt.se\/hemmetsjournal\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/stage.hemtrevligt.se\/hemmetsjournal\/wp-json\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/stage.hemtrevligt.se\/hemmetsjournal\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=665728"}],"version-history":[{"count":0,"href":"https:\/\/stage.hemtrevligt.se\/hemmetsjournal\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/665728\/revisions"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/stage.hemtrevligt.se\/hemmetsjournal\/wp-json\/wp\/v2\/media\/665729"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/stage.hemtrevligt.se\/hemmetsjournal\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=665728"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/stage.hemtrevligt.se\/hemmetsjournal\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=665728"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/stage.hemtrevligt.se\/hemmetsjournal\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=665728"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}