{"id":665197,"date":"2021-01-15T08:08:00","date_gmt":"2021-01-15T08:08:00","guid":{"rendered":"https:\/\/stg-hemmetsjournal-stage.kinsta.cloud\/hemmetsjournal\/artiklar\/artiklar\/20210115\/vi-minns-hemmets-journals-glada-1920-tal\/"},"modified":"2021-01-14T12:37:04","modified_gmt":"2021-01-14T12:37:04","slug":"vi-minns-hemmets-journals-glada-1920-tal","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/stage.hemtrevligt.se\/hemmetsjournal\/artiklar\/artiklar\/20210115\/vi-minns-hemmets-journals-glada-1920-tal\/","title":{"rendered":"Vi minns: Hemmets Journals glada 1920-tal!"},"content":{"rendered":"

Den 5 januari 1921 f\u00f6ddes Hemmets Journal, veckotidningen som skulle komma att bli en k\u00e4r v\u00e4n till m\u00e5nga svenskar i hela v\u00e5rt avl\u00e5nga land.<\/p>\n

F\u00f6r 35 \u00f6re kunde du inhandla ett exemplar av den nystartade tidningen som p\u00e5 sitt allra f\u00f6rsta omslag hade en storvuxen man och det frestande budskapet: “Vem kan finna min tvillingbror? 20 000 kr i bel\u00f6ning!” En makal\u00f6s summa som omr\u00e4knat i dagens penningv\u00e4rde motsvarar n\u00e4stan en halv miljon!<\/p>\n

Ja, det var en storslagen start och alla som ivrigt letade sig fram till sidan 5 kunde l\u00e4sa att chansen till storvinst fanns om man k\u00f6pte \u00e5rets f\u00f6rsta 12 nummer av tidningen: “Genoml\u00e4ser man noga skall man i vart och ett av dessa 12 nummer bland annonsillustrationerna kunna finna en del av ‘min tvillingbror’ att klippa ur och klistra upp s\u00e5 att vidst\u00e5ende figurkontur blir komplett”, l\u00f6d f\u00f6rklaringen.<\/p>\n

Hemmets Journal hade funnit ett sp\u00e4nnande s\u00e4tt att locka nyfikna att forts\u00e4tta k\u00f6pa tidningen. Och den saftiga summan delades upp i mindre vinster, visade det sig. Men f\u00f6rsta pris var hela 5 000 kr. Inte fy skam det heller!<\/p>\n

\u00a0<\/p>\n

\n\t\"Vi
Det allra f\u00f6rsta numret av Hemmets Journal, fr\u00e5n januari 1921. S\u00e5 h\u00e4r s\u00e5g \u201dFinn min tvillingbror\u201d ut n\u00e4r t\u00e4vlingen presenterades inne i tidningen 1921.<\/figcaption><\/figure>\n

F\u00f6rsta Volvon rullade<\/strong><\/p>\n

Vad var det d\u00e5 man ville l\u00e4sa om, detta \u00e5r 1921 n\u00e4r vi svenskar l\u00e4ttade i sinnet efter f\u00f6rsta v\u00e4rldskriget klev in i det glada 20-talet? I en tid med h\u00f6gkonjunktur och kjoll\u00e4ngder som letade sig en bra bit upp p\u00e5 benet och landade strax under kn\u00e4et. Hoppsan!<\/p>\n

Jo, nu var tron p\u00e5 framtiden stor, vi dansade charleston och lyssnade p\u00e5 jazz och Hemmets Journal delade ut praktiska tips om allt fr\u00e5n att bli en fingerf\u00e4rdig trollkarl med “det sv\u00e4vande kortet” till att g\u00f6ra hemlagad s\u00e5ptv\u00e5l och s\u00f6mnad i hemmet.<\/p>\n

Artikelmaterialet kunde ha rubriken “Ger sk\u00f6nhet lycka?” och ber\u00e4tta om den undersk\u00f6na grevinnan Nini De Castiglione, kallad \u00e5rhundradets sk\u00f6naste kvinna. Ett sorgligt m\u00e4nnisko\u00f6de visade det sig, f\u00f6r vem orkar leva med all v\u00e4rldens f\u00f6rv\u00e4ntan om att visa upp ett st\u00e4ndigt perfekt yttre? Det slutade med en flykt till st\u00e4ngda rum, bort fr\u00e5n omv\u00e4rldens nyfikna blickar.<\/p>\n

Den 14 april 1927 rullade den f\u00f6rsta serietillverkade Volvon ut fr\u00e5n fabriken p\u00e5 Hisingen i G\u00f6teborg och tv\u00e5 \u00e5r senare kom Volvo PV651, beteckningen stod f\u00f6r Volvo Personvagn 6 cylindrar 5 sittplatser 1:a serien. Det s\u00e5ldes hela 1 383 Volvo PV651 det \u00e5ret. Priset d\u00e5? 6 900 kr styck!<\/p>\n

D\u00e5 f\u00f6rst\u00e5r man att det var en h\u00e4pnandesv\u00e4ckande h\u00f6g summa som utlovades till f\u00f6rstaprisvinnaren av Hemmets Journals t\u00e4vling om att “finna tvillingbrodern”. Den lyckliga vinnaren av summan 5 000 kronor var Greta Karlsson i R\u00e4fsered, kunde man l\u00e4sa i Hemmets Journal nr 19, premi\u00e4r\u00e5ret.<\/p>\n

Kanske var Greta en av 1920-talets husm\u00f6drar som bj\u00f6d p\u00e5 torsk hemma, f\u00f6r det var en fisk som det fanns gott om i de svenska vattnen \u2013 b\u00e5de i \u00d6stersj\u00f6n och l\u00e4ngs V\u00e4stkusten. \u00c4ven sill, sik, abborre och str\u00f6mming serverades som vardagsmat, medan k\u00f6tt som kalvstek och fl\u00e4skkotlett sparades till helgernas njutning. Gr\u00f6nsaker som serverades till var r\u00f6dbetor, mor\u00f6tter, k\u00e5l och potatis.<\/p>\n

Vad drack man d\u00e5 till maten? Ja, ofta svagdricka, pilsner, mj\u00f6lk eller vatten.<\/p>\n

P\u00e5 tal om Volvos framfart, s\u00e5 fanns det andra s\u00e4tt att f\u00f6rflytta sig p\u00e5 20-talet. Till exempel med flyg. Ja, det g\u00e4llde f\u00f6rst\u00e5s inte vem som helst men svensk\u00e4ttade Charles Lindbergh korsade i maj 1927 som f\u00f6rste ensamflygare Atlanten.<\/p>\n

Det s\u00e4gs att n\u00e4r han landat i USA hyllade New York-borna honom genom att g\u00e5 ut p\u00e5 gatorna och dansa. En man utm\u00e4rkte sig genom en alldeles egen form av solodans och n\u00e4r han blev intervjuad av en reporter ber\u00e4ttade han att dansen var en “lindyhop”, d\u00f6pt efter Lindbergh. S\u00e5 f\u00f6ddes allts\u00e5 en dans som kom att bli en fluga \u00f6ver stora delar av v\u00e4rlden.<\/p>\n

\n\t\"Vi
S\u00e5 h\u00e4r kunde tidningen se ut p\u00e5 20-talet. Nummer 49, 1925 och nummer 28, 1929.<\/figcaption><\/figure>\n

Mode med mycket hud<\/strong><\/p>\n

Detta var en tid av gl\u00e4dje, d\u00e5 det ocks\u00e5 lades mycket kraft p\u00e5 det yttre. Bland Hemmets Journals annonser kan vi bland annat finna Fr\u00f6ken Ellas Fr\u00e4kensalva \u00e0 4 kr burken, som utlovades f\u00f6rhindra missprydande fr\u00e4knar.<\/p>\n

Det var p\u00e5 m\u00e5nga s\u00e4tt en kvinnornas tid \u2013 inte bara tack vare\u00a0att kvinnor i Sverige fick r\u00f6sta f\u00f6r f\u00f6rsta g\u00e5ngen\u00a01921. Under 1920-talet kl\u00e4dde sig kvinnorna “utmanande” i kl\u00e4nningar med bara armar \u2013 aldrig tidigare hade det visats s\u00e5 mycket hud! Till fest r\u00f6ktes cigaretter i l\u00e5nga munstycken och kvinnor gick sj\u00e4lva ut och festade.<\/p>\n

Herrarna pyntade sig g\u00e4rna med fluga och kl\u00e4dde upp sig i tredelad kostym. Kanske var det ocks\u00e5 m\u00e5nga av m\u00e4nnen som i Hemmets Journal fastnade f\u00f6r serierna, b\u00e5de Gyllenbom och Knoll och Tott blev snabbt favoriter i tidningen.<\/p>\n

Ja, detta decennium k\u00e4nnetecknades av den stora optimismen som f\u00f6ljde efter f\u00f6rsta v\u00e4rldskrigets slut, d\u00e5 konsumtionen \u00f6kade, l\u00f6pande band fick priserna att sjunka och g\u00f6ra det m\u00f6jligt f\u00f6r allt fler att f\u00f6rverkliga sina dr\u00f6mmar.<\/p>\n

En glittrande tid som fick ett abrupt slut den 29 oktober 1929 genom Wall Street-kraschen. Det blev starten f\u00f6r depressionen och en ny tid tog sin b\u00f6rjan.<\/p>\n

\n\t\"Vi
Greta Garbo, den undersk\u00f6na, skygga filmdebuterade p\u00e5 1920-talet.<\/figcaption><\/figure>\n

K\u00c4NDISEN:<\/strong><\/p>\n

Butiksbitr\u00e4det som blev v\u00e4rldsk\u00e4ndis<\/strong><\/p>\n

\u00c5r 1920 anst\u00e4lldes en vacker kvinna som butiksbitr\u00e4de p\u00e5 PUB:s hattavdelning i Stockholm. Greta Gustafsson var hennes namn och f\u00f6rsta filmrollen var som modell i varuhusets reklamfilm Herrskap i Stockholm ute p\u00e5 ink\u00f6p i december 1920. \u00c5ret d\u00e4rp\u00e5 gjorde hon sin f\u00f6rsta spelfilm, En lyckoriddare, och rollen som jungfru.<\/p>\n

\u00c5r 1922 blev Greta antagen till Dramatens scenskola. Hon tog sig namnet Greta Garbo, l\u00e4mnade butikslivet och snart l\u00e5g v\u00e4rlden \u00f6ppen f\u00f6r den unga sk\u00e5despelerskan som uppt\u00e4cktes av filmregiss\u00f6ren Mauritz Stiller. \u00c5r 1924 kunde hon ses i G\u00f6sta Berlings saga och tre \u00e5r senare i Anna Karenina.<\/p>\n

\n\t\"Vi
Ernst Rolf var den ene av tidens revykungar.
\nFoto: Sj\u00f6berg bild<\/figcaption><\/figure>\n

UNDERH\u00c5LLNINGEN<\/strong><\/p>\n

Revykungarna slog igenom<\/strong><\/p>\n

Glad musik och underh\u00e5llning lockade detta decennium, mycket tack vare de tv\u00e5 h\u00e4rliga revykungarna Ernst Rolf och Karl Gerhard.<\/p>\n

Ernst Rolf syntes inte bara p\u00e5 scenen utan var \u00e4ven en produktiv grammofonartist med 851 skivinspelningar. Och n\u00e4r han den 1 januari 1924 hade premi\u00e4r p\u00e5 sin revy Lyckolandet p\u00e5 Oscars i Stockholm var det n\u00e5got nytt f\u00f6r den svenska scenen \u2013 en blandning av svensk kabar\u00e9 och amerikansk show.<\/p>\n

Karl Gerhard uppf\u00f6rde sin f\u00f6rsta egna revy 1921, Folkan \u2013 Vart ska vi annars g\u00e5?, med sin ber\u00f6mda portr\u00e4ttering av Gustav V, kallad Kungakupletten.\u00a0 Han blev ocks\u00e5 od\u00f6dlig med paradnummer som Jazzgossen och Hej p\u00e5 dej du gamla primadonna.<\/p>\n

\n\t\"Vi
Simmaren Arne Borg satte 32 v\u00e4rldsrekord och blev internationellt k\u00e4nd som Mr \u00c4rnie.<\/figcaption><\/figure>\n

SPORTEN<\/strong><\/p>\n

Arne Borg simmade som ingen annan<\/strong><\/p>\n

S\u00f6ndagen den 3 augusti 1924 spelades premi\u00e4ren i Allsvenskan i fotboll \u2013 en institution i svensk idrott var f\u00f6dd.<\/p>\n

Men den riktigt stora sportprofilen under 1920-talet hette Arne Borg, killen som tillsammans med tvillingbrodern \u00c5ke b\u00f6rjade tr\u00e4na simning p\u00e5 Str\u00f6mbadet i Stockholm, d\u00e4r Arne dock d\u00f6mdes ut av en l\u00e4rare med orden: “Du blir aldrig n\u00e5gon simmare.”<\/p>\n

L\u00e4raren hade fel. Arne Borg satte 32 v\u00e4rldsrekord mellan 1921 och 1929, vann 5 EM, deltog i OS i Paris 1924 och gjorde sitt kanske fr\u00e4msta rekordlopp p\u00e5 1\u2006500 meter fristil vid EM i Bologna 1927, d\u00e5 han spr\u00e4ngde 20-minutersvallen. Han tilldelades ocks\u00e5 Svenska Dagbladets guldmedalj “f\u00f6r en serie v\u00e4rldsrekord”.<\/p>\n

Arne Borg var simningens f\u00f6rste v\u00e4rldsk\u00e4ndis, med samma gyllene stj\u00e4rnglans som filmens Greta Garbo. Han fick till och med ett internationellt artistnamn, Mr \u00c4rnie.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Hemmets Journal fyller 100 \u00e5r! Vi tittar tillbaka p\u00e5 tio decennier av stj\u00e4rnor, mode, idrottsprestationer, mat och mycket mer i en serie artiklar. Vi b\u00f6rjar f\u00f6rst\u00e5s med 1920-talet. F\u00f6rsta v\u00e4rldskriget var slut och optimism och framtidstro spirade!<\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":665198,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"_acf_changed":false,"site-sidebar-layout":"default","site-content-layout":"","ast-site-content-layout":"default","site-content-style":"default","site-sidebar-style":"default","ast-global-header-display":"","ast-banner-title-visibility":"","ast-main-header-display":"","ast-hfb-above-header-display":"","ast-hfb-below-header-display":"","ast-hfb-mobile-header-display":"","site-post-title":"","ast-breadcrumbs-content":"","ast-featured-img":"","footer-sml-layout":"","ast-disable-related-posts":"","theme-transparent-header-meta":"","adv-header-id-meta":"","stick-header-meta":"","header-above-stick-meta":"","header-main-stick-meta":"","header-below-stick-meta":"","astra-migrate-meta-layouts":"default","ast-page-background-enabled":"default","ast-page-background-meta":{"desktop":{"background-color":"var(--ast-global-color-4)","background-image":"","background-repeat":"repeat","background-position":"center center","background-size":"auto","background-attachment":"scroll","background-type":"","background-media":"","overlay-type":"","overlay-color":"","overlay-opacity":"","overlay-gradient":""},"tablet":{"background-color":"","background-image":"","background-repeat":"repeat","background-position":"center center","background-size":"auto","background-attachment":"scroll","background-type":"","background-media":"","overlay-type":"","overlay-color":"","overlay-opacity":"","overlay-gradient":""},"mobile":{"background-color":"","background-image":"","background-repeat":"repeat","background-position":"center center","background-size":"auto","background-attachment":"scroll","background-type":"","background-media":"","overlay-type":"","overlay-color":"","overlay-opacity":"","overlay-gradient":""}},"ast-content-background-meta":{"desktop":{"background-color":"var(--ast-global-color-5)","background-image":"","background-repeat":"repeat","background-position":"center center","background-size":"auto","background-attachment":"scroll","background-type":"","background-media":"","overlay-type":"","overlay-color":"","overlay-opacity":"","overlay-gradient":""},"tablet":{"background-color":"var(--ast-global-color-5)","background-image":"","background-repeat":"repeat","background-position":"center center","background-size":"auto","background-attachment":"scroll","background-type":"","background-media":"","overlay-type":"","overlay-color":"","overlay-opacity":"","overlay-gradient":""},"mobile":{"background-color":"var(--ast-global-color-5)","background-image":"","background-repeat":"repeat","background-position":"center center","background-size":"auto","background-attachment":"scroll","background-type":"","background-media":"","overlay-type":"","overlay-color":"","overlay-opacity":"","overlay-gradient":""}},"ep_exclude_from_search":false,"_FSMCFIC_featured_image_caption":"","_FSMCFIC_featured_image_nocaption":"","_FSMCFIC_featured_image_hide":"","footnotes":""},"categories":[153],"tags":[],"class_list":["post-665197","post","type-post","status-publish","format-standard","has-post-thumbnail","hentry","category-artiklar"],"acf":[],"publishpress_future_action":{"enabled":false,"date":"2026-04-11 12:20:13","action":"change-status","newStatus":"draft","terms":[],"taxonomy":"category","extraData":[]},"publishpress_future_workflow_manual_trigger":{"enabledWorkflows":[]},"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/stage.hemtrevligt.se\/hemmetsjournal\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/665197","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/stage.hemtrevligt.se\/hemmetsjournal\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/stage.hemtrevligt.se\/hemmetsjournal\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/stage.hemtrevligt.se\/hemmetsjournal\/wp-json\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/stage.hemtrevligt.se\/hemmetsjournal\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=665197"}],"version-history":[{"count":0,"href":"https:\/\/stage.hemtrevligt.se\/hemmetsjournal\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/665197\/revisions"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/stage.hemtrevligt.se\/hemmetsjournal\/wp-json\/wp\/v2\/media\/665198"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/stage.hemtrevligt.se\/hemmetsjournal\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=665197"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/stage.hemtrevligt.se\/hemmetsjournal\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=665197"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/stage.hemtrevligt.se\/hemmetsjournal\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=665197"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}