{"id":648769,"date":"2014-02-26T18:00:00","date_gmt":"2014-02-26T18:00:00","guid":{"rendered":"https:\/\/stg-hemmetsjournal-stage.kinsta.cloud\/hemmetsjournal\/artiklar\/medicin\/20140226\/en-god-munhalsa-forlanger-livet\/"},"modified":"2017-09-08T10:20:05","modified_gmt":"2017-09-08T10:20:05","slug":"en-god-munhalsa-forlanger-livet","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/stage.hemtrevligt.se\/hemmetsjournal\/artiklar\/medicin\/20140226\/en-god-munhalsa-forlanger-livet\/","title":{"rendered":"En god munh\u00e4lsa f\u00f6rl\u00e4nger livet!"},"content":{"rendered":"
\n

\n\t\tVisste du att…?\t<\/h4>\n<\/p>\n

Tandraderna (över- och underkäke) bara ska ha kontakt med varandra i två minuter per dygn, när man äter. Övrig tid ska man försöka att ha lite lätt öppen mun hela tiden, för att avlasta käkarna och skydda tänderna.<\/p>\n<\/p>\n

<\/div>\n

\n

\n\t\tL\u00e4gre ph-v\u00e4rde i saliven ger mer karies\t<\/h4>\n<\/p>\n

<\/p>\n

Karies och tandlossning uppkommer ur olika munmiljöer som orsakas av olika bakterier, levnadsvanor och ärftliga faktorer. De som ofta får hål har en surare miljö i munnen, det vill säga lägre ph-värde i saliven medan de som ligger i riskzonen för tandlossning har en mer basisk miljö, det vill säga högre ph-värde. Inom några år kan det finnas ett nytt test som tandvårdspersonal kan använda för att se vilka patienter som har större risk än andra att utveckla karies. Det rör sig om ett enkelt ph-test som kan visa om munmiljön är sur eller basisk. Det nya testet består av pH-stickor som färgas beroende på vilket pH-värde bakteriebeläggningarna har.<\/p>\n

\n<\/p><\/div>\n<\/div>\n

\"En<\/p>\n

Katarina Hellqvist \u00e4r specialist i oral protetik hos Specialisttandl\u00e4karna p\u00e5 Sophiahemmet i Stockholm. Hon menar att det allra b\u00e4sta vore om man aldrig n\u00e5gonsin beh\u00f6vde laga en tand.<\/p>\n

\u2013\u2002N\u00e4r man b\u00f6rjar laga t\u00e4nder s\u00e5 f\u00f6rsvagas de, ber\u00e4ttar hon.<\/p>\n

Men det \u00e4r f\u00e5 f\u00f6runnat att g\u00e5 genom livet utan att stifta bekantskap med tandl\u00e4karborren. D\u00e4remot kan man med ganska enkla medel sj\u00e4lv f\u00f6rebygga b\u00e5de karies, tandsten och tandlossning. Det viktigaste \u00e4r att borsta t\u00e4nderna r\u00e4tt, tillf\u00f6ra fluor och att g\u00e5 p\u00e5 regelbundna kontroller. Hur ofta som \u00e4r regelbundet kan dock variera.<\/p>\n

\u2013\u2002Om du \u00e4r i 20-\u00e5rs\u00e5ldern, har bra reng\u00f6ringsrutiner och inte har n\u00e5gra lagningar i dina t\u00e4nder, s\u00e5 r\u00e4cker det att g\u00e5 till en tandhygienist vartannat \u00e5r. De sk\u00f6ter det profylaktiska, som att se efter karies, ta bort tandsten och m\u00e4ta tandfickor f\u00f6r att se om det finns n\u00e5gon begynnande tandlossning. \u00c4r du lite \u00e4ldre, har en del lagningar och har haft besv\u00e4r rekommenderar jag att g\u00e5 p\u00e5 tandl\u00e4karkontroller en g\u00e5ng om \u00e5ret, s\u00e4ger Katarina.<\/p>\n

Ett \u00f6kat problem inom tandv\u00e5rden \u00e4r tandslitage orsakat av l\u00e4skedrycker.<\/p>\n

\u2013\u2002Vet du med dig att du dricker mycket l\u00e4sk, be din tandl\u00e4kare att titta extra efter tandslitage, s\u00e5 kallade erosioner, som ofta b\u00f6rjar som sm\u00e5 gropar i kindt\u00e4nderna. Man kan n\u00e4mligen ha de h\u00e4r groparna utan att k\u00e4nna av dem sj\u00e4lv, men de \u00e4r tydliga tecken p\u00e5 att emaljen h\u00e5ller p\u00e5 att ta skada. \u2013\u2002G\u00e5r man f\u00f6r l\u00e4nge med sina skador kan stora delar av emaljen f\u00f6rsvinna. P\u00e5 sikt kan det leda till att t\u00e4nderna n\u00f6ts ner s\u00e5 mycket att man beh\u00f6ver kronf\u00f6rse alla t\u00e4nder, vilket \u00e4r v\u00e4ldigt kostsamt, ber\u00e4ttar Katarina, som ofta tr\u00e4ffar patienterna n\u00e4r behandlingsbehovet har blivit omfattande.<\/p>\n

Oavsett vad du \u00e4ter s\u00e4nks munnens pH-v\u00e4rde tillf\u00e4lligt och ett syreangrepp p\u00e5 t\u00e4nderna startar. Genom att l\u00e5ta t\u00e4nderna vila efter en m\u00e5ltid, f\u00e5r munnens egen reningsprocess jobba.<\/p>\n

\u2013\u2002Man ska inte borsta t\u00e4nderna direkt efter att man har \u00e4tit, utan v\u00e4nta i minst en halvtimme. D\u00e5 \u00e4r det mycket mer effektivt att sk\u00f6lja t\u00e4nderna med fluor, om du till exempel har \u00e4tit n\u00e5got s\u00f6tt, tipsar Katarina.\u00a0<\/p>\n

God munh\u00e4lsa \u00f6kar livskvaliteten<\/strong><\/p>\n

Det s\u00e4gs att en god munh\u00e4lsa kan f\u00f6rl\u00e4nga livet och rent teoretiskt tror Katarina att det kan st\u00e4mma. \u00c5tminstone vet man av studier att god munh\u00e4lsa p\u00e5verkar v\u00e5r livskvalitet positivt.<\/p>\n

\u2013\u2002Ju \u00e4ldre man blir desto viktigare \u00e4r det att man f\u00e5r i sig en allsidig kost. Och har du d\u00e5liga t\u00e4nder och sv\u00e5rt att tugga, blir det sv\u00e5rare att klara nutritionen. Vi f\u00f6rlorar inte v\u00e5ra t\u00e4nder p\u00e5 grund av \u00e5lder, men olika sjukdomstillst\u00e5nd kan g\u00f6ra att vi f\u00e5r sv\u00e5rt att klara av v\u00e5r munhygien. En person som exempelvis drabbats av en stroke kan f\u00e5 f\u00f6rs\u00e4mrad motorik och d\u00e4rmed ocks\u00e5 sv\u00e5righeter att uppr\u00e4tth\u00e5lla en god munhygien.<\/p>\n

Att vita t\u00e4nder skulle vara tecken p\u00e5 god munh\u00e4lsa st\u00e4mmer inte, men m\u00e5nga vill \u00e4nd\u00e5 bleka sina t\u00e4nder f\u00f6r att f\u00e5 ett vitare leende. Katarina varnar f\u00f6r tandblekningsprodukterna p\u00e5 internet.<\/p>\n

\u2013\u2002De medel som s\u00e4ljs p\u00e5 n\u00e4tet har man inte kontroll \u00f6ver, vad g\u00e4ller styrka och inneh\u00e5ll. B\u00f6rja alltid hos din tandl\u00e4kare f\u00f6r att f\u00e5 en unders\u00f6kning, s\u00e5 att du vet att dina t\u00e4nder \u00e4r redo att blekas. Du b\u00f6r inte bleka dina t\u00e4nder om du har trasiga lagningar, karies, syraskador eller slitage. \u00c4ven om det \u00e4r ett ganska ofarligt ingrepp s\u00e5 finns risken att man \u00f6verbleker.<\/p>\n

\u2013\u2002Och har du tagit bort allt pigment fr\u00e5n en tand blir den genomskinlig och upplevs som bl\u00e5 eller gr\u00e5. Sedan om du v\u00e4ljer att bleka hemma med medel fr\u00e5n tandl\u00e4karen, med laser eller ljusbehandling spelar ingen roll. Det viktiga \u00e4r att du g\u00f6r det p\u00e5 ett s\u00e4tt s\u00e5 att du under tiden kan ha kontroll \u00f6ver hur mycket t\u00e4nderna bleks.<\/p>\n

Tandsten drabbas de flesta av n\u00e5gon g\u00e5ng i livet. Tandsten bildas n\u00e4r man inte f\u00e5r helt rent mellan t\u00e4nderna och det blir kvar bel\u00e4ggningar som f\u00f6rkalkas. Vanligast \u00e4r att f\u00e5 tandsten bakom underk\u00e4kens framt\u00e4nder.<\/p>\n

\u2013\u2002En tandhygienist tar bort tandsten med en skrapa eller med ultraljud. F\u00f6r att motverka tandsten g\u00e4ller det att l\u00e4ra sig att reng\u00f6ra r\u00e4tt och med r\u00e4tt hj\u00e4lpmedel. Kort sagt, en god reng\u00f6ring \u00e4r grunden till god tandh\u00e4lsa!<\/p>\n

\u00a0<\/p>\n

Svetlana 58:<\/h2>\n

\u00c4ntligen v\u00e5gar jag le bland m\u00e4nniskor!<\/h2>\n

\"En<\/p>\n

Svetlana drabbades av tandlossning och tappade ett tiotal t\u00e4nder. Med implantat och bro blev resultatet b\u00e4ttre \u00e4n hon v\u00e5gat hoppas p\u00e5.<\/p>\n

Svetlana Cajic, 58, b\u00f6rjade f\u00e5 problem med t\u00e4nderna i b\u00f6rjan p\u00e5 nittiotalet, n\u00e4r hon bodde i forna Jugoslavien och kriget br\u00f6t ut. D\u00e5 var tandv\u00e5rd av f\u00f6rklarliga sj\u00e4l inte av h\u00f6gsta prioritet. Dessutom hade hon tandl\u00e4karskr\u00e4ck.<\/p>\n

\u2013\u2002Jag blev j\u00e4tter\u00e4dd n\u00e4r t\u00e4nderna, en efter en, b\u00f6rjade trilla ut. Men det var krig, vi hade andra saker att oroa oss f\u00f6r och jag var fruktansv\u00e4rt r\u00e4dd f\u00f6r att g\u00e5 till tandl\u00e4karen och hade inte g\u00e5tt p\u00e5 m\u00e5nga \u00e5r, ber\u00e4ttar hon.<\/p>\n

N\u00e4r hon flyttade till Sverige fortsatte hon att tappa t\u00e4nder och de t\u00e4nder som var kvar var inte friska.<\/p>\n

\u2013\u2002Jag kunde inte tugga ordentligt och hade v\u00e4rk dagligen.<\/p>\n

Svetlana m\u00e5dde allt s\u00e4mre p\u00e5 grund av sina t\u00e4nder. Hon hade vid det h\u00e4r laget tappat ett tiotal t\u00e4nder. Hon slutade att le och b\u00f6rjade undvika m\u00e4nniskor, f\u00f6r att slippa visa sin mun.<\/p>\n

\u2013\u2002S\u00e5 fort jag tr\u00e4ffade n\u00e5gon s\u00e5 t\u00e4nkte jag p\u00e5 mina t\u00e4nder. Det p\u00e5verkade min sj\u00e4lvk\u00e4nsla mer och mer, s\u00e4ger hon.<\/p>\n

Av sin syster fick hon h\u00f6ra talas om Dagnelidkliniken i G\u00f6teborg, som \u00e4r specialiserade p\u00e5 estetisk tandv\u00e5rd, och tog kontakt med dem.<\/p>\n

\u2013\u2002S\u00e5 fort jag gick p\u00e5 konsultationen k\u00e4ndes det helt r\u00e4tt. Vi diskuterade olika alternativ f\u00f6r mig och jag k\u00e4nde mig trygg direkt och tandl\u00e4karskr\u00e4cken var som bortbl\u00e5st, s\u00e4ger hon.<\/p>\n

Under v\u00e5ren 2011 b\u00f6rjade Svetlana behandlingen och f\u00f6rundrades \u00f6ver hur smidigt allting gick.<\/p>\n

\u2013\u2002Jag hade h\u00f6rt att det skulle g\u00f6ra j\u00e4tteont, att man skulle vara svullen och ha bl\u00e5m\u00e4rken i veckor. Men jag k\u00e4nde knappt n\u00e5gonting! Jag blev verkligen f\u00f6rv\u00e5nad \u00f6ver den moderna teknik som finns nuf\u00f6rtiden. Och jag k\u00e4nde mig hoppfull.<\/p>\n

Behandlingen tog sammanlagt fem m\u00e5nader. Svetlana fick titanskruvar fastsatta i k\u00e4kbenet och ers\u00e4ttningar i b\u00e5da k\u00e4karna. Tack vare stor hj\u00e4lp fr\u00e5n F\u00f6rs\u00e4kringskassan beh\u00f6vde hon sj\u00e4lv bara betala runt 30 000 kronor.<\/p>\n

Dagen d\u00e5 allt var klart och hon fick se sig sj\u00e4lv i spegeln kommer hon aldrig att gl\u00f6mma.\u00a0<\/p>\n

\u2013\u2002Resultatet blev b\u00e4ttre \u00e4n jag hade v\u00e5gat dr\u00f6mma om! Det tog mig faktiskt flera dagar att f\u00f6rst\u00e5 att det var mig sj\u00e4lv jag s\u00e5g i spegeln! Och t\u00e4nderna k\u00e4nns som mina egna. Jag kan prata och \u00e4ta utan det minsta problem, vilket \u00e4r en stor l\u00e4ttnad.<\/p>\n

\u2013\u2002Idag ler och skrattar jag mycket mer. Det \u00e4r en fantastisk k\u00e4nsla!<\/p>\n

\u00a0<\/p>\n

Namn: <\/strong>Svetlana Cajic.<\/p>\n

\u00c5lder:<\/strong> 58 \u00e5r.<\/p>\n

Familj:<\/strong> Make och tv\u00e5 barn.<\/p>\n

Bor i: <\/strong>G\u00f6teborg.<\/p>\n

\u00a0<\/p>\n

Experten: “G\u00e5r att stoppa med r\u00e4tt behandling”<\/h2>\n

1.Vad inneb\u00e4r tandlossning?<\/strong><\/p>\n

N\u00e4r benet runt tanden drar sig undan och tanden f\u00f6rlorar f\u00e4stet och lossnar. Tandlossning \u00e4r en sjukdom d\u00e4r bakterier \u00e4r inblandade och denna \u00e5komma ska behandlas.<\/p>\n

\u00a0<\/p>\n

2.Varf\u00f6r f\u00e5r man tandlossning?<\/strong><\/p>\n

\u2013\u2002Man \u00e4r mer eller mindre ben\u00e4gen att f\u00f6rlora t\u00e4nder. Tandlossning kan vara \u00e4rftligt. \u00c4ven r\u00f6kning och obehandlad tandsten kan leda till att man tappar t\u00e4nder.<\/p>\n

\u00a0<\/p>\n

3.Hur behandlar man tandlossning?<\/strong><\/p>\n

\u2013\u2002Om man ser en begynnande tandlossning i form av en tandk\u00f6ttsinflammation eller djupa tandfickor, g\u00f6rs behandlingen mekaniskt genom reng\u00f6ring, ofta hos en tandhygienist. Man kan ha f\u00f6rlorat mycket ben under tanden men \u00e4nd\u00e5 stoppa tandlossningsprocessen om man reng\u00f6r p\u00e5 r\u00e4tt s\u00e4tt och med passande verktyg, som tandtr\u00e5d eller mellanrumsborste. Om tandlossningsprocessen forts\u00e4tter ska man alltid tr\u00e4ffa en specialist p\u00e5 tandlossningssjukdomar, en s\u00e5 kallad parodontolog.\u00a0<\/p>\n

\u00a0<\/p>\n

4.Hur f\u00e4ster man implantat om man har tappat t\u00e4nder och inte har kvar n\u00e5got ben i k\u00e4ken?<\/strong><\/p>\n

\u2013\u2002I \u00f6verk\u00e4ken kan man bygga ben av konstgjort benmj\u00f6l. D\u00e5 bygger man benet p\u00e5 h\u00f6jden och efter 6-8 m\u00e5nader kan man s\u00e4tta in implantat i benet. Saknar man alla t\u00e4nder i \u00f6verk\u00e4ken s\u00e4tter man sex stycken implantatskurvar och g\u00f6r en bro, som skruvas fast i implantaten som ger 10-12 t\u00e4nder. I underk\u00e4ken \u00e4r det sv\u00e5rare att bygga p\u00e5 h\u00f6jden, men d\u00e4r kan man \u00e4nd\u00e5 s\u00e4tta implantat i hakpartiet. D\u00e5 s\u00e4tter man fyra implantatskruvar och med en bro f\u00e5r man 10-12 t\u00e4nder ocks\u00e5.<\/p>\n

\u2013\u2002Det \u00e4r v\u00e4ldigt viktigt att tandlossningen \u00e4r under kontroll och behandlad innan man kan s\u00e4tta in implantat, annars kan implantaten bli smittade av tandlossningsbakterier.<\/p>\n

\u00a0<\/p>\n

5.Hur sk\u00f6ter man sina implantat?<\/strong><\/p>\n

\u2013\u2002Man sk\u00f6ter dem precis som sina egna t\u00e4nder. Alla som f\u00e5r implantat hos oss, f\u00e5r komma till tandhygienist f\u00f6r att f\u00e5 hj\u00e4lp med hur man ska sk\u00f6ta reng\u00f6ringen. Och sen f\u00e5r man g\u00e5 p\u00e5 \u00e5rliga kontroller d\u00e4r man tittar p\u00e5 hur tandk\u00f6ttet m\u00e5r och hur implantaten sitter i tandbenet.<\/p>\n

\u00a0<\/p>\n

6.Vad kostar s\u00e5dana h\u00e4r behandlingar<\/strong><\/p>\n

\u2013\u2002Ett helt \u00f6verk\u00e4ksimplantat med bro och operation kostar mellan 55 000 \u2013 60 000 kronor. B\u00e5de \u00f6ver- och underk\u00e4ksimplantat hamnar p\u00e5 strax under 100 000 kr. Ett enstaka implantat kostar runt 25 000 kr. Ju fler t\u00e4nder man saknar, desto mer subvention ger f\u00f6rs\u00e4kringskassan.<\/p>\n

\u00a0<\/p>\n

\u00a0<\/p>\n

Karin 60:<\/h2>\n

Nu slipper jag huvudv\u00e4rk och sp\u00e4nda k\u00e4kar<\/h2>\n

\"En<\/p>\n

Karin har gnisslat t\u00e4nder s\u00e5 l\u00e4nge hon kan minnas. Efter m\u00e5nga turer i tandl\u00e4karstolen och en sprucken bettskena har hon f\u00e5tt hj\u00e4lp av en snarkskena.<\/p>\n

Karin Backstr\u00f6m har gnisslat t\u00e4nder sedan ton\u00e5ren. Men det var i 30-\u00e5rs\u00e5ldern som den sv\u00e5ra huvudv\u00e4rken och problemen med nacken kom.<\/p>\n

\u2013\u2002S\u00e5 fort jag la mig ner och skulle sova k\u00e4nde jag hur jag bet ihop k\u00e4karna och p\u00e5 morgnarna hade jag ont i huvudet och k\u00e4nde mig inte utvilad, ber\u00e4ttar hon.<\/p>\n

Karin hade tur som tr\u00e4ffade en tandl\u00e4kare som var specialiserad p\u00e5 tandgnissel.<\/p>\n

\u2013\u2002Att jag gnisslade t\u00e4nder var tydligt, eftersom mina t\u00e4nder var v\u00e4ldigt slitna. De drabbade kindt\u00e4nderna slipades ner s\u00e5 att trycket sl\u00e4ppte och en tid k\u00e4ndes det faktiskt b\u00e4ttre.<\/p>\n

Men besv\u00e4ren kom s\u00e5 sm\u00e5ningom tillbaka. Karin fick \u00e5terigen ont i k\u00e4karna och huvudv\u00e4rk. Hon fick en bettskena som skulle skydda t\u00e4nderna och avlasta k\u00e4karna.<\/p>\n

\u2013\u2002K\u00e4nslan av att alltid vara sammanbiten gick \u00f6ver, mimiken blev mindre anstr\u00e4ngd och k\u00e4karna fick vila. I n\u00e5gra \u00e5r. Sedan var jag ig\u00e5ng igen med gnisslandet, minns Karin.<\/p>\n

Det fortsatte med att en kindtand b\u00f6rjade v\u00e4rka. Det visade sig att tanden hade en spricka och beh\u00f6vde rotfyllas. Ytterligare tv\u00e5 kindt\u00e4nder sprack och rotfylldes en tid efter\u00e5t.<\/p>\n

\u2013\u2002Det var ett himla projekt med de d\u00e4r t\u00e4nderna. Dessutom h\u00f6ll de inte, s\u00e5 jag var tvungen att till slut dra ut alla tre. Mina kindt\u00e4nder h\u00f6ll inte f\u00f6r den extrema kraft jag fick i k\u00e4karna n\u00e4r jag bet ihop p\u00e5 n\u00e4tterna. Jag malde liksom s\u00f6nder allting.<\/p>\n

Karin utreddes till sist p\u00e5 ett s\u00f6mnlaboratorium och en ny variant av bettskena skulle unders\u00f6kas.<\/p>\n

\u2013\u2002Jag fick en snarkskena ist\u00e4llet f\u00f6r en bettskena och den fungerar mycket b\u00e4ttre. Det h\u00e4nder n\u00e5gonting med hela k\u00e4kvinkeln, s\u00e5 k\u00e4karna f\u00e5r vila b\u00e4ttre och bettet blir inte alls lika kraftigt. Nu har jag varken huvudv\u00e4rk eller ont i t\u00e4nderna l\u00e4ngre, men det tog sin tid innan vi hittade hit och det har varit sm\u00e4rtsamt och emellan\u00e5t hoppl\u00f6st l\u00e4ngs v\u00e4gen.<\/p>\n

Karin s\u00e4ger att man ska ta sitt tandgnisslande p\u00e5 allvar och s\u00f6ka hj\u00e4lp s\u00e5 fort som m\u00f6jligt.<\/p>\n

\u2013\u2002Jag gick i flera \u00e5r utan att ta tag i problemen och f\u00f6rlorade flera t\u00e4nder. Det kan man undvika om man f\u00e5r en bettskena i tid.<\/p>\n

Nu efter\u00e5t har Karin f\u00e5tt veta att hennes bett varit snett fr\u00e5n f\u00f6rsta b\u00f6rjan.<\/p>\n

\u2013\u2002Men f\u00f6rr i tiden, n\u00e4r jag var barn, gjorde man inte korrigeringar av t\u00e4nder eller bett om det inte var v\u00e4ldigt gravt. Jag har allts\u00e5 bitit snett hela tiden, och s\u00e5 lite stress p\u00e5 det d\u00e5. Nu har jag varit fri fr\u00e5n v\u00e4rk och stelhet i \u00f6ver ett \u00e5r, vilket \u00e4r helt underbart.<\/p>\n

\u00a0<\/p>\n

Namn:<\/strong> Karin Backstr\u00f6m.<\/p>\n

\u00c5lder<\/strong>: 60.<\/p>\n

Familj:<\/strong> Pojkv\u00e4n och tv\u00e5 vuxna s\u00f6ner.<\/p>\n

Yrke<\/strong>: Administrat\u00f6r och f\u00f6rfattare.<\/p>\n

Bor i:<\/strong> Dalarna.<\/p>\n

\u00a0<\/p>\n

Experten: “Beror ofta p\u00e5 stress”<\/h2>\n

\u00a0<\/p>\n

Varf\u00f6r gnisslar man t\u00e4nder?<\/strong><\/p>\n

\u2013\u2002Oftast beror det p\u00e5 stress i vardagen som g\u00f6r att man sp\u00e4nner k\u00e4karna och antingen pressar ihop t\u00e4nderna eller gnuggar dem mot varandra under natten n\u00e4r man sover. Det kan \u00e4ven bero p\u00e5 att man har n\u00e5gon f\u00f6r\u00e4ndring i munnen, som nya lagningar, implantat eller broar.<\/p>\n

\u00a0<\/p>\n

Vilka symptom f\u00e5r man?<\/strong><\/p>\n

\u2013\u2002Vanligaste symptomen \u00e4r huvudv\u00e4rk och sp\u00e4nda, tr\u00f6tta k\u00e4kar n\u00e4r man vaknar p\u00e5 morgonen. P\u00e5 t\u00e4nderna kan man m\u00e4rka av det om lagningar pl\u00f6tsligt g\u00e5r s\u00f6nder och t\u00e4nder spricker. Man kan ocks\u00e5 f\u00e5 besv\u00e4r i nacken och axlarna av sp\u00e4nningarna.<\/p>\n

\u00a0<\/p>\n

Vad kan man f\u00e5 f\u00f6r hj\u00e4lp?<\/strong><\/p>\n

\u2013\u2002En bettskena, som g\u00f6rs av en tandtekniker, \u00e4r det b\u00e4sta hj\u00e4lpmedlet. Det finns b\u00e5de h\u00e5rda och mjuka bettskenor och man har skenan p\u00e5 natten n\u00e4r man sover. Syftet med skenan \u00e4r att avlasta k\u00e4karna och skydda t\u00e4nderna.<\/p>\n

\u00a0<\/p>\n

Hur l\u00e4nge ska man ha bettskena?<\/strong><\/p>\n

\u2013\u2002En del har den f\u00f6r alltid, f\u00f6r att de v\u00e4njer sig vid den och sover b\u00e4ttre. Andra har den under vissa perioder n\u00e4r man m\u00e4rker av mer stress och sp\u00e4nningar, eller kanske under sm\u00e5barns\u00e5ren n\u00e4r man \u00e4r tr\u00f6tt och j\u00e4ktad allm\u00e4nt. S\u00e5 hur man v\u00e4ljer att anv\u00e4nda den varierar. Man kan bli helt fri fr\u00e5n tandgnisslande ocks\u00e5 och d\u00e5 beh\u00f6ver man inte anv\u00e4nda skenan mer.<\/p>\n

\u00a0<\/p>\n

Vad kostar en bettskena?<\/strong><\/p>\n

\u2013\u2002Runt 3000 kronor.<\/p>\n

\u00a0<\/p>\n

Kommer det i framtiden att finnas andra behandlingsmetoder?<\/strong><\/p>\n

\u2013\u2002F\u00f6r de allra sv\u00e5raste tandgnisslarna tror jag att man i framtiden kommer att anv\u00e4nda Botox, som man sprutar in i tuggmuskulaturen, s\u00e5 att man inte kan bita ihop s\u00e5 h\u00e5rt. Men \u00e4n s\u00e5 l\u00e4nge \u00e4r det fortfarande p\u00e5 forskningsstadiet. Har man stora problem ska man be om en remiss till en specialist i bettfysiologi.<\/p>\n

\u00a0<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Hur v\u00e5ra t\u00e4nder m\u00e5r p\u00e5verkar v\u00e5r livskvalitet i allra h\u00f6gsta grad. Hemmets Journal har tagit reda p\u00e5 hur du sk\u00f6ter dina t\u00e4nder b\u00e4st. Vi har \u00e4ven f\u00e5tt smarta tips av en tandl\u00e4kare och tr\u00e4ffat Svetlana och Karin som haft stora problem med sina t\u00e4nder men som nu \u00e4ntligen v\u00e5gar skratta och le igen.<\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":648770,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"_acf_changed":false,"site-sidebar-layout":"default","site-content-layout":"","ast-site-content-layout":"default","site-content-style":"default","site-sidebar-style":"default","ast-global-header-display":"","ast-banner-title-visibility":"","ast-main-header-display":"","ast-hfb-above-header-display":"","ast-hfb-below-header-display":"","ast-hfb-mobile-header-display":"","site-post-title":"","ast-breadcrumbs-content":"","ast-featured-img":"","footer-sml-layout":"","ast-disable-related-posts":"","theme-transparent-header-meta":"","adv-header-id-meta":"","stick-header-meta":"","header-above-stick-meta":"","header-main-stick-meta":"","header-below-stick-meta":"","astra-migrate-meta-layouts":"default","ast-page-background-enabled":"default","ast-page-background-meta":{"desktop":{"background-color":"var(--ast-global-color-4)","background-image":"","background-repeat":"repeat","background-position":"center center","background-size":"auto","background-attachment":"scroll","background-type":"","background-media":"","overlay-type":"","overlay-color":"","overlay-opacity":"","overlay-gradient":""},"tablet":{"background-color":"","background-image":"","background-repeat":"repeat","background-position":"center center","background-size":"auto","background-attachment":"scroll","background-type":"","background-media":"","overlay-type":"","overlay-color":"","overlay-opacity":"","overlay-gradient":""},"mobile":{"background-color":"","background-image":"","background-repeat":"repeat","background-position":"center center","background-size":"auto","background-attachment":"scroll","background-type":"","background-media":"","overlay-type":"","overlay-color":"","overlay-opacity":"","overlay-gradient":""}},"ast-content-background-meta":{"desktop":{"background-color":"var(--ast-global-color-5)","background-image":"","background-repeat":"repeat","background-position":"center center","background-size":"auto","background-attachment":"scroll","background-type":"","background-media":"","overlay-type":"","overlay-color":"","overlay-opacity":"","overlay-gradient":""},"tablet":{"background-color":"var(--ast-global-color-5)","background-image":"","background-repeat":"repeat","background-position":"center center","background-size":"auto","background-attachment":"scroll","background-type":"","background-media":"","overlay-type":"","overlay-color":"","overlay-opacity":"","overlay-gradient":""},"mobile":{"background-color":"var(--ast-global-color-5)","background-image":"","background-repeat":"repeat","background-position":"center center","background-size":"auto","background-attachment":"scroll","background-type":"","background-media":"","overlay-type":"","overlay-color":"","overlay-opacity":"","overlay-gradient":""}},"ep_exclude_from_search":false,"_FSMCFIC_featured_image_caption":"","_FSMCFIC_featured_image_nocaption":"","_FSMCFIC_featured_image_hide":"","footnotes":""},"categories":[123],"tags":[84],"class_list":["post-648769","post","type-post","status-publish","format-standard","has-post-thumbnail","hentry","category-medicin","tag-medicin-och-halsa"],"acf":[],"publishpress_future_action":{"enabled":false,"date":"2026-04-11 05:21:07","action":"change-status","newStatus":"draft","terms":[],"taxonomy":"category","extraData":[]},"publishpress_future_workflow_manual_trigger":{"enabledWorkflows":[]},"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/stage.hemtrevligt.se\/hemmetsjournal\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/648769","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/stage.hemtrevligt.se\/hemmetsjournal\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/stage.hemtrevligt.se\/hemmetsjournal\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/stage.hemtrevligt.se\/hemmetsjournal\/wp-json\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/stage.hemtrevligt.se\/hemmetsjournal\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=648769"}],"version-history":[{"count":0,"href":"https:\/\/stage.hemtrevligt.se\/hemmetsjournal\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/648769\/revisions"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/stage.hemtrevligt.se\/hemmetsjournal\/wp-json\/wp\/v2\/media\/648770"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/stage.hemtrevligt.se\/hemmetsjournal\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=648769"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/stage.hemtrevligt.se\/hemmetsjournal\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=648769"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/stage.hemtrevligt.se\/hemmetsjournal\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=648769"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}