{"id":648075,"date":"2014-09-11T10:00:00","date_gmt":"2014-09-11T10:00:00","guid":{"rendered":"https:\/\/stg-hemmetsjournal-stage.kinsta.cloud\/hemmetsjournal\/artiklar\/medicin\/20140911\/hitta-hormonharmoni\/"},"modified":"2016-05-15T14:23:26","modified_gmt":"2016-05-15T14:23:26","slug":"hitta-hormonharmoni","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/stage.hemtrevligt.se\/hemmetsjournal\/artiklar\/medicin\/20140911\/hitta-hormonharmoni\/","title":{"rendered":"Hitta hormonharmoni!"},"content":{"rendered":"
\n

\n\t\tBehandlingsmetoder\t<\/h4>\n<\/p>\n
\n

1. \u00d6strogen.<\/span><\/strong> Skrivs ut mot v\u00e4rmevallningar och svettningar i form av tabletter, gel eller pl\u00e5ster. Idag rekommenderas inte en behandling l\u00e4ngre \u00e4n fem \u00e5r och m\u00e5nga v\u00e4ljer att sluta tidigare. Risken d\u00e5 \u00e4r att man f\u00e5r tillbaka sina besv\u00e4r. Om slemhinnorna i underlivet \u00e4r torra och sk\u00f6ra r\u00e4cker det ofta med att behandla med svagt \u00f6strogen, och bara lokalt. Det finns b\u00e5de vaginalringar, vagitorier och kr\u00e4m som f\u00f6rs upp i slidan. Det \u00e4r viktigt att diskutera behandlingen med din l\u00e4kare, s\u00e4rskilt om du har eller har haft br\u00f6stcancer. <\/span><\/p>\n

 <\/span><\/p>\n

2. SNRI-preparat.<\/span><\/strong> Om man inte vill eller kan anv\u00e4nda \u00f6strogen kan man prova antidepressiv behandling, s\u00e5 kallat SNRI-preparat, som minskar svettningarna en del. <\/span><\/p>\n

 <\/span><\/p>\n

3. Alternativa behandlingar<\/span><\/strong>. Akupunktur och djupavslappning tycks kunna minska besv\u00e4ren. V\u00e4rmevallningar beror till viss del p\u00e5 stress, l\u00e4r du dig hantera den, kan det hj\u00e4lpa. <\/span><\/p>\n

\n<\/p><\/div>\n<\/div>\n

\n

\n\t\tMenopaus\t<\/h4>\n<\/p>\n
\n

Menopaus betyder inga fler menstruationer. Det vet man med s\u00e4kerhet ett \u00e5r efter sista mensen. Menopausen intr\u00e4ffar i genomsnitt vid 51\u201352 \u00e5rs \u00e5lder, \u00e4r normalt mellan 45 och 58.<\/span><\/p>\n

Klimakteriet kallas \u00e4ven f\u00f6r \u00f6verg\u00e5ngs\u00e5ldern och innefattar \u00e5ren n\u00e4rmast f\u00f6re och efter menopaus d\u00e5 \u00f6strogenproduktionen gradvis minskar. Processen tar cirka tio \u00e5r.<\/span><\/p>\n

 <\/span><\/p>\n

\n<\/p><\/div>\n<\/div>\n

\n

\n\t\tVad h\u00e4nder i kroppen?\t<\/h4>\n<\/p>\n
\n

\u00d6strogenniv\u00e5erna g\u00e5r ner och d\u00e4rf\u00f6r kan man f\u00e5 besv\u00e4r med v\u00e4rmevallningar och svettningar. Nedg\u00e5ngen i \u00f6strogen p\u00e5verkar kroppens termostat som sitter i hj\u00e4rnan. Termostaten blir instabil och kan pl\u00f6tsligt signalera att man beh\u00f6ver svettas f\u00f6r att s\u00e4nka temperaturen \u00e4ven om det inte \u00e4r s\u00e5. Den sista menstruationen intr\u00e4ffar n\u00e5gon g\u00e5ng under nedg\u00e5ngen men man kan ha besv\u00e4r \u00e4ven innan den sista mensen.<\/span><\/p>\n

K\u00e4lla: Gynekolog Marie Bixo<\/span><\/p>\n

\n<\/p><\/div>\n<\/div>\n

\n

\n\t\tDetta kan du sj\u00e4lv g\u00f6ra!\t<\/h4>\n<\/p>\n
\n

1. Tr\u00e4na.<\/span><\/strong> Vissa studier visar att fysisk aktivitet hj\u00e4lper medan andra studier visar att det inte har effekt. Men kroppen gillar att r\u00f6ra p\u00e5 sig och motion \u00e4r bra f\u00f6r hum\u00f6ret. Dessutom blir det l\u00e4ttare att h\u00e5lla vikten under denna tid. \u00c4ven bra f\u00f6r balans och skelett, vilket motverkar bensk\u00f6rhet.<\/span><\/p>\n

2. Uteslut viss mat och dryck.<\/span><\/strong> Prova att undvika kryddstark mat, alkohol och kaffe om du m\u00e4rker att det f\u00f6rs\u00e4mrar. <\/span><\/p>\n

3. B\u00e4dda f\u00f6r s\u00f6mn<\/span><\/strong>. Ha svalt i sovrummet. Sov i bomulls- eller linnelakan och v\u00e4nd ofta p\u00e5 kudden. Ha en liten fl\u00e4kt vid s\u00e4ngen. <\/span><\/p>\n

4. Sluta r\u00f6ka.<\/span><\/strong> (Om du nu g\u00f6r det.)<\/span><\/p>\n

5. Kl\u00e4 dig i lager p\u00e5 lager. <\/span><\/strong>Kl\u00e4 dig i naturliga material, undvik syntet, och ta av och p\u00e5 beroende p\u00e5 hur varm eller kall du \u00e4r.<\/span><\/p>\n

6. Kolla h\u00e4lsokosthyllan.<\/span><\/strong> Det finns tv\u00e5 sorters v\u00e4xtbaserade l\u00e4kemedel f\u00f6r behandling av klimakteriebesv\u00e4r p\u00e5 den svenska marknaden. Den ena inneh\u00e5ller l\u00e4kesilverax och \u00e4r godk\u00e4nt f\u00f6r lindring av besv\u00e4r som svettningar och vallningar. Det andra inneh\u00e5ller pollenextrakt fr\u00e5n bland annat majs, r\u00e5g och tall. <\/span><\/p>\n

7. \u00c4t mer fyto\u00f6strogen<\/span><\/strong>. Detta v\u00e4xt\u00e4mne liknar kroppens eget \u00f6strogen och finns i sojab\u00f6nor, sojamj\u00f6lk, tofu, n\u00f6tter, alfa alfa, mungb\u00f6nor, sesamfr\u00f6n, \u00e4pplen och r\u00e5g.<\/span><\/p>\n

K\u00e4lla: \u00c5sa Albinsson, Maria Fr\u00f6jdh samt gynekolog Marie Bixo.<\/span><\/p>\n

 <\/span><\/p>\n

\n<\/p><\/div>\n<\/div>\n

\n

\n\t\tKlimakteriet och sexlust\t<\/h4>\n<\/p>\n
\n

F\u00f6rm\u00e5gan att bli fuktig vid sexuell t\u00e4ndning \u00e4r lika stor och snabb hos kvinnor f\u00f6re och efter klimakteriet. Med \u00e5ren tar det d\u00e4remot lite l\u00e4ngre tid att t\u00e4nda maximalt och f\u00e5 orgasm, men det \u00e4r inget som h\u00e4nder just i klimakteriet. Sjunkande \u00f6strogenhalter kan p\u00e5verka sexlusten indirekt. M\u00e5nga upplever en k\u00e4nsla av torrhet n\u00e4r v\u00e4vnaderna i underlivet blir tunnare och sk\u00f6rare. Det kan skava och g\u00f6ra ont och detta kan g\u00f6ra att intresset f\u00f6r sex minskar.<\/span><\/p>\n

K\u00e4lla: Lotti Helstr\u00f6m, sexolog, gynekolog och \u00f6verl\u00e4kare vid Karolinska Institutet och S\u00f6dersjukhuset.<\/span><\/p>\n

 <\/span><\/p>\n

\n<\/p><\/div>\n<\/div>\n

\n
\n

\"HittaVissa f\u00e5r m\u00e5nga olika besv\u00e4r medan andra seglar igenom klimakteriet utan problem. Vad beror det p\u00e5?<\/p>\n

 <\/p>\n

De flesta kvinnor har motstridiga k\u00e4nslor inf\u00f6r klimakteriet. <\/span><\/p>\n

\u2013\u2002Idag \u00e4r de flesta \u00f6verens om att kvinnor i klimakteriet inte ska sjukligg\u00f6ras, men besv\u00e4ren ska heller inte bagatelliseras, menar journalisterna \u00c5sa Albinsson och Maria Fr\u00f6jdh som tidigare i \u00e5r utkom med boken Hej klimakteriet<\/em> (Bonnier Fakta). <\/span><\/p>\n

\u2013\u2002M\u00e5nga anser att f\u00f6rlusten av fertiliteten och fr\u00e5nvaron av mensen har skapat en schablonbild av en f\u00f6rtorkad och f\u00f6rbrukad kvinna. \u00c5tminstone i omv\u00e4rldens \u00f6gon. Samtidigt visar forskning att m\u00e5nga kvinnor i verkligheten upplever det som en befrielse n\u00e4r mensen f\u00f6rsvinner. Hejd\u00e5 l\u00e4ckande bindor, PMS och mensv\u00e4rk, skriver \u00c5sa och Maria i sin gemensamma bok.<\/span><\/p>\n

Drygt 850 000 kvinnor \u00e4r i “klimakterie\u00e5ldern”, det vill s\u00e4ga 45-58 \u00e5r, bara i Sverige. Ibland f\u00e5r man onekligen intrycket att alla dessa kvinnor har det j\u00e4ttejobbigt n\u00e4r de g\u00e5r igenom klimakteriet. S\u00e5 \u00e4r det inte, menar Marie Bixo, professor i obstetrik och gynekologi och \u00f6verl\u00e4kare vid kvinnokliniken i Ume\u00e5.<\/span><\/p>\n

\u2013\u2002Bland kvinnor i klimakterie\u00e5ldern \u00e4r det mellan 50 och 75 procent som drabbas av v\u00e4rmevallningar, vilket \u00e4r visat i studier. Svettningar, v\u00e4rmevallningar, hj\u00e4rtklappning, s\u00f6mnst\u00f6rningar och torra slemhinnor \u00e4r klart kopplade till \u00f6strogennedg\u00e5ngen. F\u00f6r \u00f6vriga besv\u00e4r finns ingen vetenskapligt bevisad koppling.<\/span><\/p>\n

Vissa f\u00e5r m\u00e5nga olika besv\u00e4r och dessutom minskad sexlust och torra slemhinnor, medan andra seglar igenom klimakteriet med of\u00f6rminskad eller till och med st\u00f6rre sexlust \u00e4n tidigare. Vad beror det p\u00e5?<\/span><\/p>\n

\u2013\u2002Det vet man faktiskt inte, men sannolikt spelar \u00e4rftliga faktorer in. Om ens mamma hade det jobbigt under klimakteriet finns det en \u00f6kad risk att man sj\u00e4lv f\u00e5r det likadant. Fetma \u00e4r ocks\u00e5 en faktor som man vet \u00f6kar besv\u00e4r med svettningar under klimakteriet, s\u00e4ger Marie Bixo.<\/span><\/p>\n

Man vet ocks\u00e5 att r\u00f6kare kommer i klimakteriet i genomsnitt ett och ett halvt till tv\u00e5 \u00e5r tidigare \u00e4n andra eftersom nikotin f\u00e5r levern att jobba h\u00e5rdare och d\u00e4rmed bryter man ner hormonerna snabbare. Har man haft kraftig PMS kan man ocks\u00e5 f\u00e5 v\u00e4rre besv\u00e4r \u00e4n andra. Ocks\u00e5 f\u00f6rm\u00e5gan att hantera stress kan spela roll. <\/span><\/p>\n

 <\/span><\/p>\n

\"Hitta<\/a><\/strong><\/p>\n

F\u00f6r drygt tre av tio kvinnor blir besv\u00e4ren s\u00e5 jobbiga att de k\u00e4nner att de beh\u00f6ver hj\u00e4lp. Ungef\u00e4r sex procent av alla kvinnor i 50-\u00e5rs\u00e5ldern anv\u00e4nde \u00e5r 2012 \u00f6strogen i kombination med gestagen, s\u00e5 kallat HRT-preparat, mot sina klimakteriebesv\u00e4r. Preparatet betraktas idag som den mest effektiva behandlingen mot sv\u00e5ra besv\u00e4r, till exempel minskar \u00f6strogenet antalet vallningar med ca 90 procent.<\/span><\/p>\n

\u2013\u2002Den enda verkligt effektiva behandlingen \u00e4r att tillf\u00f6ra \u00f6strogen. D\u00e5 blir man i de flesta fall helt besv\u00e4rsfri. Om man inte vill eller kan anv\u00e4nda \u00f6strogen kan man prova antidepressiv behandling, s\u00e5 kallat SNRI-preparat, som minskar svettningarna en del, s\u00e4ger Marie Bixo. <\/span><\/p>\n

Hur vi m\u00e5r under den h\u00e4r perioden \u00e4r allts\u00e5 individuellt. Varje kvinna har sin upplevelse av klimakteriet. Hum\u00f6rsv\u00e4ngningar och problem med s\u00f6mnen \u00e4r vanligt f\u00f6r m\u00e5nga. Andra k\u00e4nner att de f\u00e5r sv\u00e5rare att koncentrera sig och komma ih\u00e5g saker medan andra kan k\u00e4nna sig nedst\u00e4mda, p\u00e5 gr\u00e4nsen till deprimerade.    <\/span><\/p>\n

Marie Bixos b\u00e4sta r\u00e5d \u00e4r att s\u00f6ka hj\u00e4lp om besv\u00e4ren \u00e4r sv\u00e5ra och f\u00f6rs\u00e4mrar livskvaliteten. D\u00e5 kan en l\u00e4kare skriva ut \u00f6strogen och man tar det d\u00e5 under kontrollerade former. Hon tycker ocks\u00e5 att man ska vara h\u00e4lsosamt kritisk mot alternativa preparat som inte s\u00e4ljs p\u00e5 apotek.  <\/span><\/p>\n

\u2013\u2002Naturl\u00e4kemedel kan fungera, men b\u00f6r tas under en begr\u00e4nsad tid eftersom biverkningar och risker inte \u00e4r k\u00e4nda f\u00f6r dessa preparat.<\/span><\/p>\n

 <\/p>\n

\"Hitta
Vissa studier visar att fysisk aktivitet hj\u00e4lper mot klimakteriebesv\u00e4r…<\/span><\/p>\n

 <\/p>\n

K\u00e4nda kvinnor om klimakteriet<\/h2>\n

\"Hitta<\/a><\/strong><\/p>\n

“Jag iakttar med f\u00f6rundran hur min kropp f\u00f6r\u00e4ndras, det \u00e4r n\u00e4stan r\u00f6rande. Den markerar \u00f6verg\u00e5ngen och ger mig signaler f\u00f6r att informera om att jag inte \u00e4r fertil l\u00e4ngre. K\u00e4ra kropp, det visste jag redan, det \u00e4r helt omotiverat med de h\u00e4r \u00f6vertydliga tecknen. En m\u00e4rklig kvarleva, en rest fr\u00e5n en oupplyst forntid. Klimakteriet borde visas i en monter p\u00e5 Naturhistoriska riksmuseeet, t\u00e4nker jag n\u00e4r svetten rinner.”<\/span><\/p>\n

 <\/span><\/p>\n

 <\/span>Mian Lodalen, f\u00f6rfattare. F\u00f6dd: 1962.<\/span><\/strong><\/p>\n

“Ja visst g\u00f6r det ont n\u00e4r \u00e4ggstockar (b)rister. Varf\u00f6r skulle annars mensen tveka? Det b\u00f6rjade s\u00e5. Med en nyckfull mens som kom och gick lite som det passade och f\u00f6rsta tanken \u00e4r givetvis cancer. Att koppla ihop MIG med K-ordet var ot\u00e4nkbart, verklighetsfr\u00e4mmande, n\u00e4st intill fr\u00e5nst\u00f6tande.<\/span><\/p>\n

Och nu d\u00e5, n\u00e4r blodbadet efter 35 \u00e5rs lidande \u00e4ntligen upph\u00f6r, och som jag l\u00e4ngtat efter hela livet\u2026 Gl\u00e4dje? L\u00e4ttnad? Eufori, kanske? Naturligtvis inte, utan precis tv\u00e4rtom.”<\/span><\/p>\n

 <\/span><\/p>\n

Camilla Thulin, designer, f\u00f6rfattare och kostymtecknare. F\u00f6dd: 1961.<\/span><\/strong><\/p>\n

“Det finns en oskriven regel att en kvinna utan menstruation \u00e4r okvinnlig och oattraktiv. D\u00e4rf\u00f6r matas vi med idiotiska tips p\u00e5 hur man beh\u00e5ller sin ungdom och menstruation s\u00e5 l\u00e4nge som m\u00f6jligt. Kan den inte f\u00e5 sluta av sig, n\u00e4r kroppen har tr\u00f6ttnat och ska in i en ny fas? Vad \u00e4r det som \u00e4r konstigt med det som \u00e4r naturligt? T\u00e4nk vad sk\u00f6nt att bli av med allt j\u00e4vla blod, tamponger och slask \u2013 en ren befrielse. Det borde v\u00e4l \u00e4nd\u00e5 vara en f\u00f6r\u00e4ndring som ska hyllas?”<\/span><\/p>\n

 <\/span><\/p>\n

\"Hitta<\/a><\/strong><\/p>\n

“N\u00e5got har h\u00e4nt med mig sedan mensen dog. Det \u00e4r som att det d\u00e4r vilda slagit rot i mig. Ett nytt slags mod och sj\u00e4lvf\u00f6rtroende. Som att jag f\u00f6rst nu blivit riktigt f\u00f6rbannat, sk\u00f6nt vuxen. Jag f\u00f6rs\u00f6ker ingenting l\u00e4ngre. Jag vill inte vara 25 \u00e5r. Jag vill inte vara 35 \u00e5r. Jag vill vara precis d\u00e4r jag \u00e4r just nu.”<\/span><\/p>\n

 <\/span><\/p>\n

K\u00e4lla: Ur boken Hej Klimakteriet!<\/span><\/em><\/p>\n

 <\/span><\/p>\n

 <\/span><\/p>\n

 <\/p>\n


<\/span><\/h2>\n

Vi lottar ut 5 ex av boken Hej klimakteriet (Bonnier Fakta). T\u00e4vla h\u00e4r.<\/a><\/strong><\/p>\n

 <\/p>\n


<\/strong><\/p>\n<\/p><\/div>\n<\/div>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Vallningar? Hum\u00f6r som \u00e5ker berg och dalbana? Eller inga besv\u00e4r alls? En k\u00e4nsla av frihet? Livet runt menopausen ser olika ut f\u00f6r olika kvinnor. Gemensamt \u00e4r att det \u00e4r en tid som v\u00e4cker m\u00e5nga tankar\u2026<\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":648076,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"_acf_changed":false,"site-sidebar-layout":"default","site-content-layout":"","ast-site-content-layout":"default","site-content-style":"default","site-sidebar-style":"default","ast-global-header-display":"","ast-banner-title-visibility":"","ast-main-header-display":"","ast-hfb-above-header-display":"","ast-hfb-below-header-display":"","ast-hfb-mobile-header-display":"","site-post-title":"","ast-breadcrumbs-content":"","ast-featured-img":"","footer-sml-layout":"","ast-disable-related-posts":"","theme-transparent-header-meta":"","adv-header-id-meta":"","stick-header-meta":"","header-above-stick-meta":"","header-main-stick-meta":"","header-below-stick-meta":"","astra-migrate-meta-layouts":"default","ast-page-background-enabled":"default","ast-page-background-meta":{"desktop":{"background-color":"var(--ast-global-color-4)","background-image":"","background-repeat":"repeat","background-position":"center center","background-size":"auto","background-attachment":"scroll","background-type":"","background-media":"","overlay-type":"","overlay-color":"","overlay-opacity":"","overlay-gradient":""},"tablet":{"background-color":"","background-image":"","background-repeat":"repeat","background-position":"center center","background-size":"auto","background-attachment":"scroll","background-type":"","background-media":"","overlay-type":"","overlay-color":"","overlay-opacity":"","overlay-gradient":""},"mobile":{"background-color":"","background-image":"","background-repeat":"repeat","background-position":"center center","background-size":"auto","background-attachment":"scroll","background-type":"","background-media":"","overlay-type":"","overlay-color":"","overlay-opacity":"","overlay-gradient":""}},"ast-content-background-meta":{"desktop":{"background-color":"var(--ast-global-color-5)","background-image":"","background-repeat":"repeat","background-position":"center center","background-size":"auto","background-attachment":"scroll","background-type":"","background-media":"","overlay-type":"","overlay-color":"","overlay-opacity":"","overlay-gradient":""},"tablet":{"background-color":"var(--ast-global-color-5)","background-image":"","background-repeat":"repeat","background-position":"center center","background-size":"auto","background-attachment":"scroll","background-type":"","background-media":"","overlay-type":"","overlay-color":"","overlay-opacity":"","overlay-gradient":""},"mobile":{"background-color":"var(--ast-global-color-5)","background-image":"","background-repeat":"repeat","background-position":"center center","background-size":"auto","background-attachment":"scroll","background-type":"","background-media":"","overlay-type":"","overlay-color":"","overlay-opacity":"","overlay-gradient":""}},"ep_exclude_from_search":false,"_FSMCFIC_featured_image_caption":"","_FSMCFIC_featured_image_nocaption":"","_FSMCFIC_featured_image_hide":"","footnotes":""},"categories":[123],"tags":[84],"class_list":["post-648075","post","type-post","status-publish","format-standard","has-post-thumbnail","hentry","category-medicin","tag-medicin-och-halsa"],"acf":[],"publishpress_future_action":{"enabled":false,"date":"2026-04-11 03:24:51","action":"change-status","newStatus":"draft","terms":[],"taxonomy":"category","extraData":[]},"publishpress_future_workflow_manual_trigger":{"enabledWorkflows":[]},"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/stage.hemtrevligt.se\/hemmetsjournal\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/648075","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/stage.hemtrevligt.se\/hemmetsjournal\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/stage.hemtrevligt.se\/hemmetsjournal\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/stage.hemtrevligt.se\/hemmetsjournal\/wp-json\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/stage.hemtrevligt.se\/hemmetsjournal\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=648075"}],"version-history":[{"count":0,"href":"https:\/\/stage.hemtrevligt.se\/hemmetsjournal\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/648075\/revisions"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/stage.hemtrevligt.se\/hemmetsjournal\/wp-json\/wp\/v2\/media\/648076"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/stage.hemtrevligt.se\/hemmetsjournal\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=648075"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/stage.hemtrevligt.se\/hemmetsjournal\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=648075"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/stage.hemtrevligt.se\/hemmetsjournal\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=648075"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}