{"id":647365,"date":"2013-07-30T00:52:00","date_gmt":"2013-07-30T00:52:00","guid":{"rendered":"https:\/\/stg-hemmetsjournal-stage.kinsta.cloud\/hemmetsjournal\/artiklar\/medicin\/20130729\/8-myter-om-mat\/"},"modified":"2016-05-15T14:47:37","modified_gmt":"2016-05-15T14:47:37","slug":"8-myter-om-mat","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/stage.hemtrevligt.se\/hemmetsjournal\/artiklar\/medicin\/20130730\/8-myter-om-mat\/","title":{"rendered":"8 myter om mat"},"content":{"rendered":"<div>\n<div>\n<p><img decoding=\"async\" class=\"mt-4 enterprise-image-in-content\" src=\"https:\/\/stg-hemmetsjournal-stage.kinsta.cloud\/hemmetsjournal\/app\/uploads\/2022\/10\/YTo2OntzOjI6ImlkIjtpOjEyOTE1Njc7czoxOiJ3IjtpOjYwMDtzOjE6ImgiO2k6MzIwMDtzOjE6ImMiO2k6MDtzOjE6InMiO2k6MDtzOjE6ImsiO3M6NDA6IjI1YTRhNjY0Zjg5MDg5NmRiZTZjYjI4ZGQwZjM1NDUyNTI0OWZlYWIiO30.jpg\" srcset=\"https:\/\/stg-hemmetsjournal-stage.kinsta.cloud\/hemmetsjournal\/app\/uploads\/2022\/10\/YTo2OntzOjI6ImlkIjtpOjEyOTE1Njc7czoxOiJ3IjtpOjYwMDtzOjE6ImgiO2k6MzIwMDtzOjE6ImMiO2k6MDtzOjE6InMiO2k6MDtzOjE6ImsiO3M6NDA6IjI1YTRhNjY0Zjg5MDg5NmRiZTZjYjI4ZGQwZjM1NDUyNTI0OWZlYWIiO30-219x300.jpg 219w, https:\/\/stg-hemmetsjournal-stage.kinsta.cloud\/hemmetsjournal\/app\/uploads\/2022\/10\/YTo2OntzOjI6ImlkIjtpOjEyOTE1Njc7czoxOiJ3IjtpOjYwMDtzOjE6ImgiO2k6MzIwMDtzOjE6ImMiO2k6MDtzOjE6InMiO2k6MDtzOjE6ImsiO3M6NDA6IjI1YTRhNjY0Zjg5MDg5NmRiZTZjYjI4ZGQwZjM1NDUyNTI0OWZlYWIiO30.jpg 468w\" alt=\"8 myter om mat\" \/>Professor Stephan R\u00f6ssner har i mer \u00e4n 40 \u00e5r arbetat med kost, motion, livsstil och h\u00e4lsa. I sin nya bok Myter om mat (Ica Bokf\u00f6rlag) har han samlat seglivade myter om mat, alkohol och moral. H\u00e4r \u00e4r \u00e5tta v\u00e4lk\u00e4nda myter ur boken:<\/p>\n<p>&nbsp;<\/p>\n<p><strong>1. Man f\u00e5r finnar av choklad<\/strong><\/p>\n<p>Choklad f\u00e5r ofta skulden f\u00f6r fetma, d\u00e5liga t\u00e4nder och sl\u00f6 karakt\u00e4r. Men flera moderna unders\u00f6kningar visar att detta \u00e4r en or\u00e4ttvis anklagelse. Fettsyresammans\u00e4ttningen i kakaosm\u00f6r kan till och med h\u00f6ja halten av det s\u00e5 kallade goda HDL-kolesterolet i blodet, vilket motverkar \u00e5derf\u00f6rkalkning. Att man f\u00e5r finnar av choklad \u00e4r en myt. Sannolikt v\u00e4cks intresset f\u00f6r choklad i ton\u00e5ren, ungef\u00e4r samtidigt som finnarna b\u00f6rjar sp\u00f6ka, vilket kan leda till att olyckliga ungdomar drar f\u00f6rhastade slutsatser.<\/p>\n<p>&nbsp;<\/p>\n<p><strong>2. Det \u00e4r farligt att \u00e4ta salt<\/strong><\/p>\n<p>Kopplingen mellan salt och blodtryck \u00e4r k\u00e4nd sedan l\u00e4nge. Ett s\u00e4nkt saltintag skulle visserligen kunna minska f\u00f6rekomsten av h\u00f6gt blodtryck i befolkningen, men sannolikt g\u00e4ller det bara personer som \u00e4r saltk\u00e4nsliga. F\u00f6r m\u00e5nga andra g\u00f6r saltinneh\u00e5llet i kosten varken till eller fr\u00e5n f\u00f6r blodtrycket och om man genomf\u00f6r \u00e5tg\u00e4rder f\u00f6r att p\u00e5verka befolkningens matvanor inneb\u00e4r det att m\u00e5nga blir av med en krydda de gillar, helt i on\u00f6dan.<\/p>\n<p>&nbsp;<\/p>\n<p><strong>3. Det finns plastkulor i bordsmargarin<\/strong><\/p>\n<p>Myten om att margarin inneh\u00e5ller plastkulor tycks ha uppst\u00e5tt i b\u00f6rjan av 1970-talet och en unders\u00f6kning visar att var tredje svensk fortfarande tror p\u00e5 denna myt. En f\u00f6rklaring kan vara att alla margariner inneh\u00e5ller vatten och mj\u00f6lk, som \u00e4r blandat i fettet. I ett mikroskop ser det ut som sm\u00e5 kulor. Det finns naturligtvis inga sk\u00e4l till att blanda plast i margarin. R\u00e5varan \u00e4r billig och det finns ingen som helst ekonomisk vinst f\u00f6r tillverkarna med att tillf\u00f6ra plastkulor.<\/p>\n<p>&nbsp;<\/p>\n<p><strong>4. Man blir \u00e5derf\u00f6rkalkad av mj\u00f6lk<\/strong><\/p>\n<p>\u00c5derf\u00f6rkalkning \u00e4r en vanlig f\u00f6rekommande beteckning p\u00e5 vad som h\u00e4nder med v\u00e5ra art\u00e4rer n\u00e4r vi \u00e5ldras. Det finns inget samband mellan mj\u00f6lkens kalkhalt och \u00e5derf\u00f6rkalkningen i de olika k\u00e4rlsystemen i kroppen. Begreppet \u00e5derf\u00f6rkalkning \u00e4r egentligen missvisande och man har gjort m\u00e5nga f\u00f6rs\u00f6k att byta ut det mot \u00e5derf\u00f6rfettning, vilket \u00e4r vad det egentligen handlar om. Feta produkter, oavsett vilka de \u00e4r, \u00f6kar risken f\u00f6r \u00e5derf\u00f6rkalkning.<\/p>\n<p>&nbsp;<\/p>\n<p><strong>5. Man ska dricka minst \u00e5tta glas vatten om dagen<\/strong><\/p>\n<p>I Sverige s\u00e4gs det att vi ska dricka \u00e5tta glas vatten varje dag, men det finns faktiskt inte n\u00e5got som helst vetenskapligt underlag f\u00f6r att man ska dricka dessa m\u00e4ngder. M\u00e5nga klarar sig mycket v\u00e4l p\u00e5 mindre vatten \u00e4n s\u00e5, speciellt med h\u00e4nsyn till att vi f\u00e5r i oss mycket v\u00e4tska genom maten.<\/p>\n<p>&nbsp;<\/p>\n<p><strong>6. Man f\u00e5r inte dricka alkohol n\u00e4r man tar penicillin<\/strong><\/p>\n<p>Detta \u00e4r en utspridd myt och ingen vet egentligen varifr\u00e5n den kommer. L\u00e4kare tycker v\u00e4l i allm\u00e4nhet att det \u00e4r alldeles utm\u00e4rkt om folk sk\u00e4r ner p\u00e5 sitt alkoholintag och har v\u00e4l d\u00e4rf\u00f6r inte haft n\u00e5gon st\u00f6rre anledning att avliva myten. Det \u00e4r t\u00e4nkbart att myten har uppkommit d\u00e4rf\u00f6r att penicillin anv\u00e4nds vid sv\u00e5ra sjukdomstillst\u00e5nd av olika slag och vid dessa \u00e4r det naturligtvis ol\u00e4mpligt att anv\u00e4nda alkohol.<\/p>\n<p>&nbsp;<\/p>\n<p><strong>7. Man blir fet av potatis<\/strong><\/p>\n<p>Man blir inte fetare av potatis \u00e4n av n\u00e5gon annan mat, all mat inneh\u00e5ller ju kalorier. Idag \u00e4r v\u00e5rt stora problem att m\u00e5nga \u00e4ter mer \u00e4n vad de f\u00f6rbrukar, men potatisen i sig har ingen som helst f\u00f6rm\u00e5ga att g\u00f6ra oss fetare \u00e4n n\u00e5got annat livsmedel. Potatis inneh\u00e5ller C-vitamin och \u00e4r rik p\u00e5 kalium. Det \u00e4r vanligt att framf\u00f6r allt \u00e4ldre m\u00e4nniskor f\u00f6rlorar kalium och potatisen \u00e4r en viktig kaliumk\u00e4lla f\u00f6r m\u00e5nga \u00e4ldre.<\/p>\n<p>&nbsp;<\/p>\n<p><strong>8. Man f\u00e5r inte bada direkt efter maten<\/strong><\/p>\n<p>Alla har vi v\u00e4l h\u00f6rt en orolig mamma varna sina barn f\u00f6r att g\u00e5 och bada direkt efter maten. Efter en m\u00e5ltid dirigeras mer av kroppens blodfl\u00f6de till mag-tarmkanalen f\u00f6r att ta hand om maten. Det skulle i princip kunna inneb\u00e4ra att det cirkulerande blodet stj\u00e4ls fr\u00e5n musklerna. Men flytkraften p\u00e5verkas inte av att mer blod dirigeras om till magen. Vi flyter inte p\u00e5 musklerna utan p\u00e5 luften i lungorna och p\u00e5 kroppsfettet. Det driver inga m\u00e4tta lik omkring i vattnet i simhallarna. Myten kan avlivas.<\/p>\n<\/p><\/div>\n<\/div>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"<p>Blir man fet av potatis? \u00c4r det farligt att \u00e4ta salt? Och kan man f\u00e5 kramp om man badar direkt efter maten? H\u00e4r avlivas \u00e5tta vanliga myter om mat!<\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":647366,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"_acf_changed":false,"site-sidebar-layout":"default","site-content-layout":"","ast-site-content-layout":"default","site-content-style":"default","site-sidebar-style":"default","ast-global-header-display":"","ast-banner-title-visibility":"","ast-main-header-display":"","ast-hfb-above-header-display":"","ast-hfb-below-header-display":"","ast-hfb-mobile-header-display":"","site-post-title":"","ast-breadcrumbs-content":"","ast-featured-img":"","footer-sml-layout":"","ast-disable-related-posts":"","theme-transparent-header-meta":"","adv-header-id-meta":"","stick-header-meta":"","header-above-stick-meta":"","header-main-stick-meta":"","header-below-stick-meta":"","astra-migrate-meta-layouts":"default","ast-page-background-enabled":"default","ast-page-background-meta":{"desktop":{"background-color":"var(--ast-global-color-4)","background-image":"","background-repeat":"repeat","background-position":"center center","background-size":"auto","background-attachment":"scroll","background-type":"","background-media":"","overlay-type":"","overlay-color":"","overlay-opacity":"","overlay-gradient":""},"tablet":{"background-color":"","background-image":"","background-repeat":"repeat","background-position":"center center","background-size":"auto","background-attachment":"scroll","background-type":"","background-media":"","overlay-type":"","overlay-color":"","overlay-opacity":"","overlay-gradient":""},"mobile":{"background-color":"","background-image":"","background-repeat":"repeat","background-position":"center center","background-size":"auto","background-attachment":"scroll","background-type":"","background-media":"","overlay-type":"","overlay-color":"","overlay-opacity":"","overlay-gradient":""}},"ast-content-background-meta":{"desktop":{"background-color":"var(--ast-global-color-5)","background-image":"","background-repeat":"repeat","background-position":"center center","background-size":"auto","background-attachment":"scroll","background-type":"","background-media":"","overlay-type":"","overlay-color":"","overlay-opacity":"","overlay-gradient":""},"tablet":{"background-color":"var(--ast-global-color-5)","background-image":"","background-repeat":"repeat","background-position":"center center","background-size":"auto","background-attachment":"scroll","background-type":"","background-media":"","overlay-type":"","overlay-color":"","overlay-opacity":"","overlay-gradient":""},"mobile":{"background-color":"var(--ast-global-color-5)","background-image":"","background-repeat":"repeat","background-position":"center center","background-size":"auto","background-attachment":"scroll","background-type":"","background-media":"","overlay-type":"","overlay-color":"","overlay-opacity":"","overlay-gradient":""}},"ep_exclude_from_search":false,"_FSMCFIC_featured_image_caption":"","_FSMCFIC_featured_image_nocaption":"","_FSMCFIC_featured_image_hide":"","footnotes":""},"categories":[123],"tags":[84],"class_list":["post-647365","post","type-post","status-publish","format-standard","has-post-thumbnail","hentry","category-medicin","tag-medicin-och-halsa"],"acf":[],"publishpress_future_action":{"enabled":false,"date":"2026-04-11 10:07:15","action":"change-status","newStatus":"draft","terms":[],"taxonomy":"category","extraData":[]},"publishpress_future_workflow_manual_trigger":{"enabledWorkflows":[]},"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/stage.hemtrevligt.se\/hemmetsjournal\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/647365","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/stage.hemtrevligt.se\/hemmetsjournal\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/stage.hemtrevligt.se\/hemmetsjournal\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/stage.hemtrevligt.se\/hemmetsjournal\/wp-json\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/stage.hemtrevligt.se\/hemmetsjournal\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=647365"}],"version-history":[{"count":0,"href":"https:\/\/stage.hemtrevligt.se\/hemmetsjournal\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/647365\/revisions"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/stage.hemtrevligt.se\/hemmetsjournal\/wp-json\/wp\/v2\/media\/647366"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/stage.hemtrevligt.se\/hemmetsjournal\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=647365"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/stage.hemtrevligt.se\/hemmetsjournal\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=647365"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/stage.hemtrevligt.se\/hemmetsjournal\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=647365"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}