{"id":647342,"date":"2013-08-12T00:00:00","date_gmt":"2013-08-12T00:00:00","guid":{"rendered":"https:\/\/stg-hemmetsjournal-stage.kinsta.cloud\/hemmetsjournal\/artiklar\/medicin\/20130811\/sa-lever-du-langre\/"},"modified":"2016-05-15T14:48:12","modified_gmt":"2016-05-15T14:48:12","slug":"sa-lever-du-langre","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/stage.hemtrevligt.se\/hemmetsjournal\/artiklar\/medicin\/20130812\/sa-lever-du-langre\/","title":{"rendered":"S\u00e5 lever du l\u00e4ngre"},"content":{"rendered":"
\n
\n

\"S\u00e5<\/p>\n

Henrik Ennart.<\/p>\n

 <\/p>\n

Genom att leva v\u00e4l kan du till och med best\u00e4mma dig f\u00f6r att bli nittio \u00e5r gammal. Det menar journalisten Henrik Ennart, som skrivit boken \u00c5ldrandets g\u00e5ta och som n\u00e4r han fyllde femtio b\u00f6rjade k\u00e4nna att livet var \u00e4ndligt och att det var dags att ta tag i h\u00e4lsan p\u00e5 allvar.<\/p>\n

\u2013\u2002N\u00e4ra och k\u00e4ra b\u00f6rjade g\u00e5 bort runt omkring mig och jag ins\u00e5g att jag sj\u00e4lv ville vara med och se barn och barnbarn v\u00e4xa upp, det var s\u00e5 boken kom till, s\u00e4ger Henrik Ennart som till vardags skriver om h\u00e4lsa och medicin i Svenska Dagbladet.<\/p>\n

 <\/p>\n

H\u00e4lsa \u00e4r ett \u00e4mne som ber\u00f6r oss alla och r\u00e5den och mirakelkurerna st\u00e5r som sp\u00f6n i backen f\u00f6r den som \u00e4r intresserad. I boken g\u00e5r Ennart till botten med dem, synar forskningsrapporter i s\u00f6mmarna och benar ut vad det egentligen \u00e4r som f\u00e5r oss att bli friska och leva l\u00e4nge. Bland annat har han intervjuat m\u00e4nniskor som lever i de s\u00e5 kallade bl\u00e5 zonerna \u2013 geografiskt avgr\u00e4nsade platser d\u00e4r m\u00e4nniskor blir \u00e4ldre och \u00e4r friskare \u00e4n p\u00e5 andra st\u00e4llen p\u00e5 jorden, som Okinawa i Japan, Sardinien, Nicoyahalv\u00f6n (Costa Rica), Kaukasus och, h\u00f6r och h\u00e4pna, Sm\u00e5land.<\/p>\n

 <\/p>\n

Sparsam kosth\u00e5llning<\/strong><\/p>\n

Gemensamt f\u00f6r m\u00e4nniskorna som bor p\u00e5 de h\u00e4r platserna har visat sig vara en sparsam kosth\u00e5llning, mycket motion (de g\u00e5r l\u00e5nga str\u00e4ckor varje dag), en k\u00e4nsla av att vara betydelsefull f\u00f6r andra l\u00e5ngt upp i \u00e5ren och att k\u00e4nna m\u00e5l och mening i livet genom n\u00e5gon slags tro eller livsfilosofi. Sedan har de en avstressad syn p\u00e5 livet.<\/p>\n

\u2013\u2002Det \u00e4r lite “manana”, det som h\u00e4nder det h\u00e4nder, menar Henrik Ennart.<\/p>\n

 <\/p>\n

I dag p\u00e5g\u00e5r mycket forskning i de bl\u00e5 zonerna och man kan konstatera att visdomsorden fr\u00e5n de gamla grekernas tid, att inte stressa f\u00f6r mycket och att \u00e4ta med m\u00e5tta, fortfarande \u00e4r aktuella. Men sm\u00e5l\u00e4nningarna d\u00e5, vad \u00e4r det som g\u00f6r dem s\u00e5 seglivade?<\/p>\n

\u2013\u2002Det \u00e4r karga marker, ett rent stenhelvete d\u00e4r man f\u00e5tt slita mycket genom \u00e5ren. Man har av tradition inte \u00e4gnat sig \u00e5t frosseri och man har h\u00e5llit i pl\u00e5nboken. Markaryd, d\u00e4r det finns gott om hundra\u00e5ringar, \u00e4r ocks\u00e5 en kommun d\u00e4r kristdemokraterna kammar hem flest r\u00f6ster, allts\u00e5 ytterligare en gemensam n\u00e4mnare med de bl\u00e5 zonerna n\u00e4r det g\u00e4ller tro och livsfilosofi.<\/p>\n

 <\/p>\n

Kanh\u00e4nda \u00e4r sm\u00e5l\u00e4nningarna ocks\u00e5 lite sm\u00e5tr\u00e5kiga och pr\u00e4ktiga, vilket inte \u00e4r fel om man vill bli riktigt gammal, menar Henrik.<\/p>\n

\u2013\u2002Studier visar att de som blir \u00e4ldst \u00e4r de som \u00e4r mitt-emellan-popul\u00e4ra i skolan, g\u00f6r sina l\u00e4xor och h\u00e5ller ordning och reda. Medan de som \u00e4r v\u00e5ghalsiga och ut\u00e5triktade inte blir lika gamla, de tenderar att fatta fel beslut och hamna i d\u00e5ligt s\u00e4llskap senare i livet.<\/p>\n

 <\/p>\n

Massor att utforska<\/p>\n

Att livsstilen \u00e4r avg\u00f6rande f\u00f6r en frisk \u00e5lderdom, det bekr\u00e4ftar Mai-Lis Hell\u00e9nius, professor och \u00f6verl\u00e4kare p\u00e5 Karolinska. Den har till och med visat sig vara viktigare \u00e4n vad man tidigare trott.<\/p>\n

\u2013\u2002Idag vet vi mer om hur gener och livsstil samverkar, hur man kan st\u00e4nga av d\u00e5liga gener och aktivera bra. Men vi st\u00e5r \u00e4n s\u00e5 l\u00e4nge bara och tittar i nyckelh\u00e5let. Det finns massor att utforska p\u00e5 det h\u00e4r omr\u00e5det.<\/p>\n

 <\/p>\n

M\u00e4nniskorna som lever i de bl\u00e5 zonerna och i Medelhavsl\u00e4nderna \u00e4ter, enligt Mai-Lis Hell\u00e9nius, en idealisk kost med mycket gr\u00f6nsaker, b\u00f6nor, \u00f6rter och fisk som f\u00f6rb\u00e4ttrar oddsen f\u00f6r att bli gammal. Men de h\u00e4r m\u00e4nniskorna har inte heller haft tillg\u00e5ng till m\u00e4ttat fett som bacon, sm\u00f6r, gr\u00e4dde och glass, utan har ist\u00e4llet anv\u00e4nt sig av nyttiga fetter som olivolja, fiskfetter och n\u00f6tter.<\/p>\n

\u2013\u2002B\u00e4ttre kost och mer motion, minst 30 minuter om dagen, kan bland annat f\u00f6rhindra sjukdomar som hj\u00e4rt- k\u00e4rlsjukdom, Alzheimers sjukdom, typ 2-diabetes, bensk\u00f6rhet, h\u00f6ga blodfetter, \u00f6vervikt och bukfetma.<\/p>\n

 <\/p>\n

 <\/p>\n

29 steg till ett friskare liv<\/strong><\/span><\/p>\n

1. Sluta r\u00f6ka. <\/strong>Det \u00e4r det enskilt b\u00e4sta du kan g\u00f6ra f\u00f6r din h\u00e4lsa. R\u00f6kning kan leda till olika former av cancersjukdomar, KOL, (kronisk obstruktiv lugnsjukdom) samt hj\u00e4rt- k\u00e4rlsjukdom. Den som slutar har chans att f\u00f6rl\u00e4nga sitt liv med i genomsnitt \u00e5tta \u00e5r.<\/p>\n

2. Drick m\u00e5ttligt med alkohol<\/strong>. I sm\u00e5 m\u00e4ngder \u00e4r alkohol nyttigt, ett glas vin per dag f\u00f6r kvinnor och tv\u00e5 f\u00f6r m\u00e4n. En \u00f6verdriven konsumtion d\u00e4remot kan orsaka cancer fr\u00e4mst i munh\u00e5la, svalg, struphuvud och matstrupe. \u00c4ven hj\u00e4rta och k\u00e4rl kan ta skada hos den som dricker f\u00f6r mycket. Servera alltid vatten i samband med alkohol. Varva vinet med vatten. Det sp\u00e4r ut alkoholstyrkan och g\u00f6r att du inte dricker dig ot\u00f6rstig p\u00e5 det alkoholstarka.<\/p>\n

3. Se p\u00e5 gr\u00f6nsaker som mat<\/strong> och inte som tillbeh\u00f6r. Vi beh\u00f6ver f\u00e5 i oss cirka ett halvt kilo frukt och gr\u00f6nt varje dag. En ny studie visar bland annat att mycket frukt och gr\u00f6nt kan skydda mot br\u00f6stcancer.<\/p>\n

4. Planera dina ink\u00f6p.<\/strong> Bra matvanor b\u00f6rjar i aff\u00e4ren. Handla inte n\u00e4r du \u00e4r hungrig och b\u00f6rja alltid att fylla varukrogen p\u00e5 gr\u00f6nsaksavdelningen. Svenska r\u00e5varor g\u00e5r fint, men v\u00e5ga ocks\u00e5 prova sp\u00e4nnande exotiska frukter och gr\u00f6nsaker.<\/p>\n

5. T\u00e4nk r\u00f6relse <\/strong>i st\u00e4llet f\u00f6r tr\u00e4ning och motion. P\u00e5 s\u00e5 s\u00e4tt k\u00e4nns det mindre motigt att komma ig\u00e5ng och r\u00f6ra p\u00e5 sig.<\/p>\n

6. V\u00e4lj r\u00e4tt fett. Vi beh\u00f6ver f\u00e5 i oss enkelom\u00e4ttade och flerom\u00e4ttade fetter som finns i fet fisk, n\u00f6tter och vegetabiliska oljor. H\u00e5ll igen p\u00e5 det m\u00e4ttade fettet som sm\u00f6r och gr\u00e4dde som kan orsaka hj\u00e4rt- k\u00e4rlsjukdom.<\/p>\n

7. Bryt stillasittandet.<\/strong> Sitt inte l\u00e4ngre \u00e4n 20 minuter i str\u00e4ck. Nya studier visar att en minuts benstr\u00e4ckare var tjugonde minut aktiverar kroppens enzymsystem som bland annat bryter ner blodfetter och s\u00e4nker blodsockret.<\/p>\n

8. Bli en vanem\u00e4nniska.<\/strong> Hundra\u00e5ringar lever ofta enligt strikta rutiner, g\u00e5r och l\u00e4gger sig, stiger upp och \u00e4ter vid exakt samma tidpunkt samma tid varje dag. Sannolikt bidrar detta p\u00e5 ett positivt s\u00e4tt till att f\u00e5 v\u00e5r inre klocka att g\u00e5 i tid \u00e4ven d\u00e5 vi \u00e5ldras.<\/p>\n

9. R\u00f6r p\u00e5 dig<\/strong> minst 30 minuter varje dag. En promenad duger gott och det m\u00e5ste inte vara en halvtimme i str\u00e4ck, det g\u00e5r bra med 10 + 10 + 10 minuter.<\/p>\n

10. Tr\u00e4na musklerna.<\/strong> I musklerna bryts blodsockret ner, att tr\u00e4na dem g\u00f6r att du bland annat undviker diabetes och inflammatoriska sjukdomar. Prova en “stol-up” \u2013 s\u00e4tt ihop benen och res dig fr\u00e5n en stol upp och ned flera g\u00e5nger utan att ta i med armarna.\"S\u00e5<\/p>\n

11. Prioritera s\u00f6mnen.<\/strong> Att sova gott reparerar oss b\u00e5de mentalt och fysiskt. Vuxna precis som barn beh\u00f6ver rutiner och en godnattstund. Tr\u00e4na p\u00e5 att varva ner och st\u00e4nga av tv:n, radion eller datorn 45 minuter f\u00f6re s\u00e4ngg\u00e5endet.<\/p>\n

12. Ta inte saker s\u00e5 allvarligt. <\/strong>Hundra\u00e5ringar \u00e4r s\u00e4llan neurotiska. De \u00e4r strykt\u00e5liga, lever ut sina k\u00e4nslor men gr\u00e4ver inte ned sig i grubblerier och sv\u00e5righeter.<\/p>\n

13. Ta stressymptom p\u00e5 allvar.<\/strong> Planera in tid f\u00f6r avkoppling. G\u00f6r n\u00e5got f\u00f6r n\u00f6jes skull, ta en skogspromenad eller lek med barnbarnen.<\/p>\n

14. G\u00e5 till doktorn.<\/strong> Symtom som h\u00f6gt blodtryck, h\u00f6ga blodfetter och h\u00f6gt blodsocker syns inte utanp\u00e5. Men genom att s\u00f6ka hj\u00e4lp i tid kan du undvika sjukdomar som f\u00f6rkortar livet med tio, tjugo \u00e5r.<\/p>\n

15. G\u00e5 p\u00e5 h\u00e4lsokontroller.<\/strong> Cellprovtagningar och prostata- och mammografiunders\u00f6kningar r\u00e4ddar liv.<\/p>\n

16. Strunta i modedieter.<\/strong> F\u00f6rs\u00f6k hitta ett h\u00e4lsosamt s\u00e4tt att \u00e4ta som du m\u00e5r bra av och som varar livet ut, underkurer fungerar \u00e4nd\u00e5 inte.<\/p>\n

17. L\u00e5t maten st\u00e5 f\u00f6r gl\u00e4dje<\/strong> och samvaro. Gl\u00f6m skuld och d\u00e5ligt samvete. Om du unnar dig att njuta ibland g\u00e5r det l\u00e4ttare att \u00e4ndra till sundare levnadsvanor i vardagen.<\/p>\n

18. Var kolhydratsmart.<\/strong> V\u00e4lj grovt br\u00f6d i st\u00e4llet f\u00f6r ljust. Hoppa \u00f6ver snabba kolhydrater som sm\u00e5godis och fikabr\u00f6d och ers\u00e4tt med frukt, mandlar och n\u00f6tter n\u00e4r s\u00f6tsuget s\u00e4tter in.<\/p>\n

19. V\u00e4lj nyttigt fikabr\u00f6d.<\/strong> G\u00f6r en sats n\u00f6tkakor p\u00e5 n\u00f6tter, mandlar, \u00e4ggvita och lite socker och sl\u00e4ng in i frysen. D\u00e5 har du n\u00e5got gott och nyttigt p\u00e5 lut n\u00e4r du f\u00e5r ov\u00e4ntat bes\u00f6k.<\/p>\n

20. \u00c4t regelbundet.<\/strong> Hoppa inte \u00f6ver m\u00e5ltider som frukosten eller lunchen. Det \u00e4r d\u00e5 s\u00f6tsuget s\u00e4tter in och du ers\u00e4tter mat med bullar, kakor och godis. F\u00f6r att orka prestera och m\u00e5 bra beh\u00f6ver kroppen regelbundet bra br\u00e4nsle.<\/p>\n

21. V\u00e5rda dina relationer.<\/strong> Prioritera tid med n\u00e4ra, k\u00e4ra och v\u00e4nner. Bjud in till enkla soppmiddagar eller knytkalas \u2013 det beh\u00f6ver inte vara s\u00e5 ambiti\u00f6st. Att umg\u00e5s med andra minskar bland annat risken f\u00f6r att drabbas av demens, visar studier.\"S\u00e5<\/p>\n

22. G\u00e5 ut i ljuset.<\/strong> Solen ger D-vitamin som g\u00f6r dig piggare och gladare. Men nya studier visar ocks\u00e5 att vitaminet \u00e4ven p\u00e5verkar kroppens metabolism s\u00e5 att muskelmassan \u00f6kar och fettvolymen minskar.<\/p>\n

23. Sk\u00f6t dina t\u00e4nder.<\/strong> Att vara flitig med tandborsten och tandtr\u00e5den har st\u00f6rre betydelse f\u00f6r h\u00e4lsan \u00e4n man tidigare trott. Inflammationer i munnen kan sprida sig i hela kroppen och i f\u00f6rl\u00e4ngningen bidra till \u00f6kad risk f\u00f6r b\u00e5de hj\u00e4rt- k\u00e4rlsjukdom och demens.<\/p>\n

24. Sl\u00e4ng ut v\u00e5gen.<\/strong> Ta fram m\u00e5ttbandet ist\u00e4llet, det hj\u00e4lper dig att h\u00e5lla koll p\u00e5 det farliga bukfettet som kan orsaka typ 2-diabetes, hj\u00e4rtinfarkt och stroke men \u00e4ven br\u00f6st- tjocktarms och prostatacancer. Kvinnor ska helst inte ha ett midjem\u00e5tt \u00f6ver 88 och m\u00e4n inte \u00f6ver 102 centimeter.<\/p>\n

25. Korttidsfasta.<\/strong> Drick helst bara vatten, kaffe eller te utan socker i 16\u201318 timmar. Kroppen luras att tro att det \u00e4r sv\u00e4lt p\u00e5 g\u00e5ng och sl\u00e5r p\u00e5 ett f\u00f6rsvarssystem som aktiverar cellerna. Fastan tycks precis som motion, kunna motverka demens, visar studier.<\/p>\n

26. L\u00e4mna blod.<\/strong> F\u00f6r mycket j\u00e4rn \u00f6kar den oxidativa stressen i kroppen. M\u00e4n och kvinnor efter klimakteriet, som inte menstruerar, skulle d\u00e4rf\u00f6r m\u00e5 bra av att l\u00e4mna blod f\u00f6r att minska p\u00e5 m\u00e4ngden j\u00e4rn i kroppen.<\/p>\n

27. Engagera dig politiskt<\/strong> eller g\u00e5 med i n\u00e5gon f\u00f6rening. Att k\u00e4nna att man kan vara med och p\u00e5verka sin egen eller andras situation ger m\u00e5l och mening \u00e5t tillvaron. Det kan vara enkla saker som boendemilj\u00f6n eller sortimentet i din mataff\u00e4r.<\/p>\n

28. L\u00e4r dig ett nytt spr\u00e5k<\/strong> eller att spela ett instrument. Det ger en ny utmaning som vitaliserar hj\u00e4rnan.<\/p>\n

29. Var samvetsgrann.<\/strong> Det personlighetsdrag som starkast \u00e4r f\u00f6rknippat med ett l\u00e5ngt liv \u00e4r att vara samvetsgrann. I begreppet ing\u00e5r att vara f\u00f6rsiktig, uth\u00e5llig, p\u00e5litlig och v\u00e4lorganiserad. M\u00e4nniskor med detta personlighetsdrag g\u00f6r f\u00e4rre klavertramp i livet och kommer snabbare tillbaka p\u00e5 r\u00e4tt sp\u00e5r n\u00e4r de halkat snett.<\/p>\n

K\u00e4lla: Maj-Lis Hellenius och Henrik Ennart<\/p>\n<\/p><\/div>\n<\/div>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Om du \u00e4ter dina gr\u00f6nsaker, r\u00f6r p\u00e5 dig, g\u00e5r till doktorn d\u00e5 och d\u00e5, inte k\u00f6r bil f\u00f6r fort, inte r\u00f6ker och blir en vanem\u00e4nniska \u2013 och har du dessutom lite tur med generna, d\u00e5 \u00e4r chansen stor att du blir 90 \u00e5r. Ja, kanske till och med 100!<\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":647343,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"_acf_changed":false,"site-sidebar-layout":"default","site-content-layout":"","ast-site-content-layout":"default","site-content-style":"default","site-sidebar-style":"default","ast-global-header-display":"","ast-banner-title-visibility":"","ast-main-header-display":"","ast-hfb-above-header-display":"","ast-hfb-below-header-display":"","ast-hfb-mobile-header-display":"","site-post-title":"","ast-breadcrumbs-content":"","ast-featured-img":"","footer-sml-layout":"","ast-disable-related-posts":"","theme-transparent-header-meta":"","adv-header-id-meta":"","stick-header-meta":"","header-above-stick-meta":"","header-main-stick-meta":"","header-below-stick-meta":"","astra-migrate-meta-layouts":"default","ast-page-background-enabled":"default","ast-page-background-meta":{"desktop":{"background-color":"var(--ast-global-color-4)","background-image":"","background-repeat":"repeat","background-position":"center center","background-size":"auto","background-attachment":"scroll","background-type":"","background-media":"","overlay-type":"","overlay-color":"","overlay-opacity":"","overlay-gradient":""},"tablet":{"background-color":"","background-image":"","background-repeat":"repeat","background-position":"center center","background-size":"auto","background-attachment":"scroll","background-type":"","background-media":"","overlay-type":"","overlay-color":"","overlay-opacity":"","overlay-gradient":""},"mobile":{"background-color":"","background-image":"","background-repeat":"repeat","background-position":"center center","background-size":"auto","background-attachment":"scroll","background-type":"","background-media":"","overlay-type":"","overlay-color":"","overlay-opacity":"","overlay-gradient":""}},"ast-content-background-meta":{"desktop":{"background-color":"var(--ast-global-color-5)","background-image":"","background-repeat":"repeat","background-position":"center center","background-size":"auto","background-attachment":"scroll","background-type":"","background-media":"","overlay-type":"","overlay-color":"","overlay-opacity":"","overlay-gradient":""},"tablet":{"background-color":"var(--ast-global-color-5)","background-image":"","background-repeat":"repeat","background-position":"center center","background-size":"auto","background-attachment":"scroll","background-type":"","background-media":"","overlay-type":"","overlay-color":"","overlay-opacity":"","overlay-gradient":""},"mobile":{"background-color":"var(--ast-global-color-5)","background-image":"","background-repeat":"repeat","background-position":"center center","background-size":"auto","background-attachment":"scroll","background-type":"","background-media":"","overlay-type":"","overlay-color":"","overlay-opacity":"","overlay-gradient":""}},"ep_exclude_from_search":false,"_FSMCFIC_featured_image_caption":"","_FSMCFIC_featured_image_nocaption":"","_FSMCFIC_featured_image_hide":"","footnotes":""},"categories":[123],"tags":[84],"class_list":["post-647342","post","type-post","status-publish","format-standard","has-post-thumbnail","hentry","category-medicin","tag-medicin-och-halsa"],"acf":[],"publishpress_future_action":{"enabled":false,"date":"2026-04-11 08:29:19","action":"change-status","newStatus":"draft","terms":[],"taxonomy":"category","extraData":[]},"publishpress_future_workflow_manual_trigger":{"enabledWorkflows":[]},"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/stage.hemtrevligt.se\/hemmetsjournal\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/647342","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/stage.hemtrevligt.se\/hemmetsjournal\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/stage.hemtrevligt.se\/hemmetsjournal\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/stage.hemtrevligt.se\/hemmetsjournal\/wp-json\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/stage.hemtrevligt.se\/hemmetsjournal\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=647342"}],"version-history":[{"count":0,"href":"https:\/\/stage.hemtrevligt.se\/hemmetsjournal\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/647342\/revisions"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/stage.hemtrevligt.se\/hemmetsjournal\/wp-json\/wp\/v2\/media\/647343"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/stage.hemtrevligt.se\/hemmetsjournal\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=647342"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/stage.hemtrevligt.se\/hemmetsjournal\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=647342"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/stage.hemtrevligt.se\/hemmetsjournal\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=647342"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}