{"id":646915,"date":"2013-10-30T07:00:00","date_gmt":"2013-10-30T07:00:00","guid":{"rendered":"https:\/\/stg-hemmetsjournal-stage.kinsta.cloud\/hemmetsjournal\/artiklar\/medicin\/20131030\/at-dig-lyckligare-med-ratt-mat\/"},"modified":"2017-03-20T17:12:51","modified_gmt":"2017-03-20T17:12:51","slug":"at-dig-lyckligare-med-ratt-mat","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/stage.hemtrevligt.se\/hemmetsjournal\/artiklar\/medicin\/20131030\/at-dig-lyckligare-med-ratt-mat\/","title":{"rendered":"\u00c4t dig lyckligare med r\u00e4tt mat"},"content":{"rendered":"
\n

\n\t\tMat som g\u00f6r dig glad\t<\/h4>\n<\/p>\n

<\/p>\n

Valnötter<\/p>\n

<\/p>\n

Frön<\/p>\n

<\/p>\n

Ananas<\/p>\n

<\/p>\n

Bananer<\/p>\n

<\/p>\n

Kiwi<\/p>\n

<\/p>\n

Plommon<\/p>\n

<\/p>\n

Kyckling<\/p>\n

<\/p>\n

Keso<\/p>\n

<\/p>\n

Ägg<\/p>\n

<\/p>\n

Ost<\/p>\n

<\/p>\n

Kalkon<\/p>\n

<\/p>\n

Sojabönor<\/p>\n

<\/p>\n

Yoghurt<\/p>\n

<\/p>\n

Vetegroddar<\/p>\n

<\/p>\n

Vilt<\/p>\n

<\/p>\n

Avokado<\/p>\n

\n<\/p><\/div>\n<\/div>\n

\n
\n

\u00a0\"\u00c4t<\/p>\n

Kan man bli gladare, piggare och smartare av att \u00e4ta speciell mat? Ja absolut, f\u00f6rs\u00e4krar l\u00e4karna Tyler Graham och Drew Ramsey som skrivit boken The Happiness Diet. De menar att r\u00e4tt inneh\u00e5ll i maten kan hj\u00e4lpa mot med depressioner, tr\u00f6tthet och brist p\u00e5 koncentration.<\/p>\n

\u2002Sedan blir det en god cirkel \u2013 n\u00e4r hj\u00e4rnan med hj\u00e4lp av nyttiga \u00e4mnen i maten blir lycklig s\u00e4tter den fart p\u00e5 \u00e4mnesoms\u00e4ttningen s\u00e5 att vi dessutom blir smalare och friskare.<\/p>\n

\u2013\u2002En tr\u00f6tt och ledsen hj\u00e4rna vill n\u00e4mligen helst \u00e4ta socker och snabba kolhydrater, medan en pigg och glad hj\u00e4rna l\u00e4tt v\u00e4ljer den sortens mat som g\u00f6r att du g\u00e5r ned i vikt och hj\u00e4lper dig att beh\u00e5lla dina nya h\u00e4lsom\u00e5l.<\/p>\n

Med r\u00e4tt sorts fetter, bra proteink\u00e4llor och massor av gr\u00f6nsaker kommer du att rasa i vikt och bli glad p\u00e5 k\u00f6pet, s\u00e4ger f\u00f6rfattarna i boken.<\/p>\n

\u2002V\u00e5r svenska expert p\u00e5 detta omr\u00e5de, Charlotte Erlanson-Albertsson, professor vid Lunds universitet, h\u00e5ller med. Hon har skrivit flera b\u00f6cker om matens betydelse f\u00f6r en sund sj\u00e4l i en sund kropp. I b\u00f6ckerna beskriver hon hur v\u00e5ra k\u00e4nslor och tankar till stora delar styrs av signalsubstanser, en sorts hormoner och budb\u00e4rare mellan nervcellerna i v\u00e5r hj\u00e4rna. Serotonin g\u00f6r oss lugna och glada, dopamin brukar kallas f\u00f6r bel\u00f6ningshormonet och noradrenalin \u00f6kar vakenheten och ger ett bra hum\u00f6r. Det ska vara en viss balans mellan dessa, annars kan vi k\u00e4nna nedst\u00e4mdhet och f\u00e5 sv\u00e5rt att orka med motg\u00e5ngar, vi presterar s\u00e4mre p\u00e5 olika vis.<\/p>\n

\u2002Enligt Charlotte \u00e4r serotoninet det viktigaste “lyckohormonet”.<\/p>\n

\u2013\u2002F\u00f6r lite serotonin ger s\u00f6mnbrist, p\u00e5verkar v\u00e5r aptit och hur vi upplever sm\u00e4rta. Vi blir helt enkelt p\u00e5 d\u00e5ligt hum\u00f6r.<\/p>\n

\u2002V\u00e5ra nervceller kan bilda serotonin genom att omvandla ett \u00e4mne som finns i maten, tryptofan. N\u00f6tter \u00e4r den \u00f6verl\u00e4gset st\u00f6rsta k\u00e4llan till tryptofan, speciellt valn\u00f6tter men ocks\u00e5 hasseln\u00f6tter. Tryptofan finns \u00e4ven i en hel del frukter som bananer, tomater samt r\u00f6tt k\u00f6tt, soja, havre, spannm\u00e5lsprodukter.<\/p>\n

\u2013\u2002Vill du ha en gl\u00e4djeboost p\u00e5 eftermiddagen n\u00e4r du k\u00e4nner dig lite tr\u00f6tt och seg, \u00e4r en frukt- och n\u00f6tblandning ett perfekt mellanm\u00e5l. \u00c4t g\u00e4rna ananas och banan. Om du \u00e4r n\u00f6tallergiker s\u00e5 v\u00e4lj fr\u00f6n, som solrosk\u00e4rnor och sesamfr\u00f6n, de \u00e4r goda som mellanm\u00e5l eller m\u00fcsli och har ungef\u00e4r samma n\u00e4rings\u00e4mnen som n\u00f6tter.<\/p>\n

\"\u00c4t<\/h2>\n

Lax och r\u00e4kor h\u00f6jer hum\u00f6ret<\/h2>\n

Selen \u00e4r ett livsviktigt grund\u00e4mne som finns i alla kroppens celler och f\u00f6rebygger hj\u00e4rtsjukdomar, stress och depressioner samt st\u00e4rker immunf\u00f6rsvaret. Kroppens “m\u00e5-bra-hormoner”, serotonin och dopamin, stimuleras av selen vilket g\u00f6r att en selenbrist p\u00e5verkar b\u00e5de hum\u00f6ret och orken. Kronisk tr\u00f6tthet kan exempelvis bero p\u00e5 l\u00e5ga selenniv\u00e5er och m\u00e5nga \u00e4ldre har brist p\u00e5 selen vilket kan leda till f\u00f6rsvagade muskler.<\/p>\n

\u2002Vi beh\u00f6ver 40- 55 mikrogram selen per dag. Selen finns framf\u00f6r allt i skaldjur och fisk, r\u00e4kor, musslor, hummer, \u00e4gg, r\u00e5ris och fullkornsvete. Om man inte f\u00e5r i sig tillr\u00e4ckligt med maten, kan man ta ett kosttillskott. R\u00f6kare, vegetarianer, gravida, \u00e4ldre och v\u00e4xande ungdomar har en \u00f6kad risk att drabbas av selenbrist.
K\u00e4lla: Kurera.se<\/p>\n

\u00a0<\/p>\n

\u00a0\"\u00c4t<\/p>\n

Protein g\u00f6r dig n\u00f6jd<\/h2>\n

Proteiner i maten hj\u00e4lper dig med koncentration och tankesk\u00e4rpa, och g\u00f6r att du k\u00e4nner dig n\u00f6jd och tillfredsst\u00e4lld med livet. Proteinrik mat inneh\u00e5ller aminosyran tyrosin som hj\u00e4lper hj\u00e4rnan tillverka hormonerna dopamin och noradrenalin. Exempel p\u00e5 proteinrik mat \u00e4r \u00e4gg, k\u00f6tt, kyckling, fet fisk, och baljv\u00e4xter.<\/p>\n

\u00a0<\/p>\n

\"\u00c4t<\/p>\n

Bli k\u00e4rleksfull med choklad!<\/h2>\n

En chokladbit till kaffet kan inte bara minska tr\u00f6tthet och nedst\u00e4mdhet utan ocks\u00e5 g\u00f6ra dig k\u00e4rleksfull. Choklad inneh\u00e5ller \u00e4mnet fenyletylamin som ger effekter som p\u00e5minner om dem som amfetamin ger, man kan k\u00e4nna sig lite l\u00e4ttsinnig, euforisk och ivrig. Forskare tror ocks\u00e5 att fenyletylamin stimulerar produktionen av dopamin som motverkar nedst\u00e4mdhet.<\/p>\n

\u2002Choklad har ett h\u00f6gt inneh\u00e5ll av flavonoider, en sorts antioxidanter som \u00f6kar serotoninniv\u00e5erna i hj\u00e4rnan. Kakao inneh\u00e5ller \u00e4ven koffein, precis som kaffe och te, vilket motverkar tr\u00f6tthet och ger oss en pigg-kick. Kakao inneh\u00e5ller dock bara en br\u00e5kdel koffein j\u00e4mf\u00f6rt med en kaffekopp men har \u00e4nd\u00e5 en liknande stimulerande p\u00e5verkan p\u00e5 oss.<\/p>\n

\u2002V\u00e4lj g\u00e4rna m\u00f6rk choklad d\u00e5 den inneh\u00e5ller mindre socker. Men en ny studie vid Institutet f\u00f6r Milj\u00f6medicin vid Karolinska Institutet, ledd av Susanna Larsson, har visat att \u00e4ven den ljusa mj\u00f6lkchokladen har samma goda effekter.<\/p>\n

\u00a0<\/p>\n

\"\u00c4t<\/h2>\n

S\u00e4tt f\u00e4rg p\u00e5 maten!<\/h2>\n

F\u00e4rgstark mat brukar kallas f\u00f6r “good mood food” vilket betyder mat som g\u00f6r dig glad. H\u00e4r \u00e4r exempel p\u00e5 f\u00e4rgstark mat:<\/p>\n

\u2022 Mor\u00f6tter. De \u00e4r b\u00e5de billiga och spr\u00e4ngfyllda med nyttigt betakaroten och andra antioxidanter. \u00c4t r\u00e5rivna om du tycker det \u00e4r gott och fr\u00e4scht, annars l\u00e4ttkokta.<\/p>\n

\u2022 R\u00f6dbetor. Riv ner r\u00f6dbetor i matr\u00e4tter, till exempel i k\u00f6ttf\u00e4rss\u00e5s. Det blir mustigt och saftigt.<\/p>\n

\u2022 Pumpa. Blanda g\u00e4rna frukt i maten. Pumpa kan rivas eller kokas och passar bra i grytor och k\u00f6ttf\u00e4rss\u00e5s.<\/p>\n

\u2022 Aprikoser, russin, dadlar och apelsin. Smakar underbart i sallader!<\/p>\n

\u2022 Jordgubbar, hallon och bl\u00e5b\u00e4r. Byt ut den s\u00f6ta sylten till pannkakorna mot f\u00e4rska eller frysta b\u00e4r. Tina i mikron och mosa.<\/p>\n

\u00a0<\/p>\n

\u00a0\"\u00c4t<\/p>\n

G\u00e5 dig glad<\/h2>\n

En rask promenad i naturen kan ha samma effekt som “lyckopiller”. Thomas Lundeberg, sm\u00e4rtfysiolog och forskare, gjorde i b\u00f6rjan av 2000-talet en studie vid Karolinska Institutet som visade att en daglig promenad har stor effekt p\u00e5 hum\u00f6ret. Om du tar en kort, rask promenad \u00f6kar fris\u00e4ttningen av oxytocin, “lugn-och-ro-hormonet”, som g\u00f6r att du k\u00e4nner dig glad och pigg ett par timmar efter\u00e5t.<\/p>\n

\u2002Om du g\u00e5r raskt eller sm\u00e5joggar en l\u00e4ngre str\u00e4cka fris\u00e4tts betaendorfin, (f\u00f6r l\u00e5ga niv\u00e5er av betaendorfin g\u00f6r att vi l\u00e4ttare blir deprimerade och f\u00e5r l\u00e4gre sm\u00e4rttr\u00f6skel b\u00e5de fysikt och psykiskt). Betaendorfin ger en k\u00e4nsla av v\u00e4lbefinnande, men senare ocks\u00e5 en sk\u00f6n tr\u00f6tthet som g\u00f6r att vi sover b\u00e4ttre p\u00e5 natten.<\/p>\n

\u00a0<\/p>\n

\u00a0<\/p>\n

\u00a0<\/p>\n

\u00a0<\/p>\n

\u00a0<\/p>\n<\/div>\n<\/div>\n

\n
\n

\u00a0<\/p>\n

\u00a0<\/p>\n<\/div>\n<\/div>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Har du h\u00f6rt talas om Lyckodieten? Med r\u00e4tt sorts fetter, bra proteink\u00e4llor och massor av gr\u00f6nsaker kan du rasa i vikt, samtidigt som du blir gladare och piggare. R\u00e4tt inneh\u00e5ll i maten kan \u00e4ven bota depressioner och tr\u00f6tthet!<\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":646916,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"_acf_changed":false,"site-sidebar-layout":"default","site-content-layout":"","ast-site-content-layout":"default","site-content-style":"default","site-sidebar-style":"default","ast-global-header-display":"","ast-banner-title-visibility":"","ast-main-header-display":"","ast-hfb-above-header-display":"","ast-hfb-below-header-display":"","ast-hfb-mobile-header-display":"","site-post-title":"","ast-breadcrumbs-content":"","ast-featured-img":"","footer-sml-layout":"","ast-disable-related-posts":"","theme-transparent-header-meta":"","adv-header-id-meta":"","stick-header-meta":"","header-above-stick-meta":"","header-main-stick-meta":"","header-below-stick-meta":"","astra-migrate-meta-layouts":"default","ast-page-background-enabled":"default","ast-page-background-meta":{"desktop":{"background-color":"var(--ast-global-color-4)","background-image":"","background-repeat":"repeat","background-position":"center center","background-size":"auto","background-attachment":"scroll","background-type":"","background-media":"","overlay-type":"","overlay-color":"","overlay-opacity":"","overlay-gradient":""},"tablet":{"background-color":"","background-image":"","background-repeat":"repeat","background-position":"center center","background-size":"auto","background-attachment":"scroll","background-type":"","background-media":"","overlay-type":"","overlay-color":"","overlay-opacity":"","overlay-gradient":""},"mobile":{"background-color":"","background-image":"","background-repeat":"repeat","background-position":"center center","background-size":"auto","background-attachment":"scroll","background-type":"","background-media":"","overlay-type":"","overlay-color":"","overlay-opacity":"","overlay-gradient":""}},"ast-content-background-meta":{"desktop":{"background-color":"var(--ast-global-color-5)","background-image":"","background-repeat":"repeat","background-position":"center center","background-size":"auto","background-attachment":"scroll","background-type":"","background-media":"","overlay-type":"","overlay-color":"","overlay-opacity":"","overlay-gradient":""},"tablet":{"background-color":"var(--ast-global-color-5)","background-image":"","background-repeat":"repeat","background-position":"center center","background-size":"auto","background-attachment":"scroll","background-type":"","background-media":"","overlay-type":"","overlay-color":"","overlay-opacity":"","overlay-gradient":""},"mobile":{"background-color":"var(--ast-global-color-5)","background-image":"","background-repeat":"repeat","background-position":"center center","background-size":"auto","background-attachment":"scroll","background-type":"","background-media":"","overlay-type":"","overlay-color":"","overlay-opacity":"","overlay-gradient":""}},"ep_exclude_from_search":false,"_FSMCFIC_featured_image_caption":"","_FSMCFIC_featured_image_nocaption":"","_FSMCFIC_featured_image_hide":"","footnotes":""},"categories":[123],"tags":[84],"class_list":["post-646915","post","type-post","status-publish","format-standard","has-post-thumbnail","hentry","category-medicin","tag-medicin-och-halsa"],"acf":[],"publishpress_future_action":{"enabled":false,"date":"2026-04-11 06:45:30","action":"change-status","newStatus":"draft","terms":[],"taxonomy":"category","extraData":[]},"publishpress_future_workflow_manual_trigger":{"enabledWorkflows":[]},"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/stage.hemtrevligt.se\/hemmetsjournal\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/646915","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/stage.hemtrevligt.se\/hemmetsjournal\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/stage.hemtrevligt.se\/hemmetsjournal\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/stage.hemtrevligt.se\/hemmetsjournal\/wp-json\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/stage.hemtrevligt.se\/hemmetsjournal\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=646915"}],"version-history":[{"count":0,"href":"https:\/\/stage.hemtrevligt.se\/hemmetsjournal\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/646915\/revisions"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/stage.hemtrevligt.se\/hemmetsjournal\/wp-json\/wp\/v2\/media\/646916"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/stage.hemtrevligt.se\/hemmetsjournal\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=646915"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/stage.hemtrevligt.se\/hemmetsjournal\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=646915"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/stage.hemtrevligt.se\/hemmetsjournal\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=646915"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}