{"id":627041,"date":"2015-02-11T19:00:00","date_gmt":"2015-02-11T19:00:00","guid":{"rendered":"https:\/\/stg-hemmetsjournal-stage.kinsta.cloud\/hemmetsjournal\/artiklar\/manniskor\/20150211\/han-har-raddat-livet-pa-tusentals-kvinnor-och-barn\/"},"modified":"2018-10-05T14:23:19","modified_gmt":"2018-10-05T14:23:19","slug":"han-har-raddat-livet-pa-tusentals-kvinnor-och-barn","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/stage.hemtrevligt.se\/hemmetsjournal\/artiklar\/manniskor\/20150211\/han-har-raddat-livet-pa-tusentals-kvinnor-och-barn\/","title":{"rendered":"Han har r\u00e4ddat livet p\u00e5 tusentals kvinnor och barn"},"content":{"rendered":"

\"Han<\/p>\n

Denis Mukwege trodde inte att patienten Safi Ngongo skulle bli s\u00e5 \u00e5terst\u00e4lld att hon skulle kunna f\u00f6da barn. Men i dag har hon d\u00f6ttrarna Bella och Heuri.<\/span><\/span><\/p>\n

Han f\u00e4ngslade svenska folket med sitt framtr\u00e4dande i Skavlan i h\u00f6stas. N\u00e4rg\u00e5nget och gripande ber\u00e4ttade han om sitt farliga och kr\u00e4vande arbete med att v\u00e5rda och hj\u00e4lpa utsatta kvinnor i \u00f6stra Kongo.<\/p>\n

\u2002Men n\u00e4r vi tr\u00e4ffas p\u00e5 g\u00e5rden till Panzisjukhuset i Bukavu i \u00f6stra Kongo \u00e4r det ett soligt m\u00f6te som \u00e4ger rum.<\/p>\n

\u2002Sjukhusets chefsl\u00e4kare, gynekologen och kirurgen Denis Mukwege, tar tv\u00e5\u00e5riga Bella i famnen och ger henne en puss p\u00e5 kinden. Mamma Safi st\u00e5r bredvid med nio m\u00e5nader gamla Heuri i armarna och str\u00e5lar med hela ansiktet.<\/p>\n

\u2002Det \u00e4r n\u00e5gra \u00e5r sedan Safi var patient p\u00e5 sjukhuset. Hon kom in bl\u00f6dande och sv\u00e5rt traumatiserad. Av de tusentals underlivsskador som dr Mukwege hade sett var Safis inte den v\u00e4rsta, men illa nog och han fick operera henne flera g\u00e5nger.<\/p>\n

\u2002Nu tr\u00e4ffas de p\u00e5 nytt och Safi visar stolt upp barnen och ber\u00e4ttar att hon f\u00f6tt utan komplikationer. Hon har inte ens beh\u00f6vt g\u00f6ra kejsarsnitt.<\/p>\n

\u2013\u2002Det trodde jag inte, s\u00e4ger doktorn med f\u00f6rv\u00e5ning i r\u00f6sten.<\/p>\n

\u2002Han minns ju hur sv\u00e5ra Safis skador var och var r\u00e4dd f\u00f6r att hon skulle f\u00e5 leva med stora obehag, kanske skulle hon inte kunna s\u00e4tta barn till v\u00e4rlden. Att hon skulle f\u00f6da utan kejsarsnitt s\u00e5g han som ot\u00e4nkbart.<\/p>\n

\u2013\u2002Jag hade fel och det \u00e4r jag f\u00f6rst\u00e5s v\u00e4ldigt glad \u00f6ver.<\/p>\n

\u2002Han pussar Bella igen och fr\u00e5gar Safi hur hon har det idag.<\/p>\n

\u2013\u2002Jag har ett bra liv, s\u00e4ger hon. Det \u00e4r b\u00e4ttre och s\u00e4mre dagar, det ska jag erk\u00e4nna, men n\u00e4r jag t\u00e4nker p\u00e5 hur hoppl\u00f6st allting en g\u00e5ng var, s\u00e5 har jag sv\u00e5rt att riktigt f\u00f6rst\u00e5 att jag har familj nu.<\/p>\n

\u2002<\/em><\/strong>Det \u00e4r femton \u00e5r sedan arbetet p\u00e5 Panzisjukhuset startade och d\u00e5 bestod inr\u00e4ttningen av tv\u00e5 gamla kolonialhus som hade rustats upp i hast.<\/p>\n

\u2002Den f\u00f6rsta patienten p\u00e5 sjukhuset var en kvinna med en allvarlig skottskada. Hon hade blivit skjuten i sitt hem och kulan hade tr\u00e4ffat l\u00e5ret och orsakat grava frakturer.<\/p>\n

\u2013\u2002Hon ber\u00e4ttade inte g\u00e4rna vad som h\u00e4nt, det kom med tvekan, s\u00e4ger Denis Mukwege.<\/p>\n

\u2002Kvinnan hade blivit v\u00e5ldtagen av en grupp soldater och sedan skjuten.<\/p>\n

\u2013\u2002Jag hade arbetat som gynekolog i tio \u00e5r men hade inte m\u00f6tt n\u00e5got liknande. Kombinationen av v\u00e5ldt\u00e4kt och grovt yttre v\u00e5ld \u2013 med avsikt att stympa \u2013 var ny f\u00f6r mig.<\/p>\n

\u2002Tre m\u00e5nader senare hade sjukhuset tagit emot 45 kvinnor med skador efter sexuellt v\u00e5ld och dr Mukwege och hans personal undrade vad det var som h\u00f6ll p\u00e5 att h\u00e4nda.<\/p>\n

\u00a0<\/p>\n

Fick hj\u00e4lp sj\u00e4lv<\/strong><\/p>\n

I dag \u00e4r Denis Mukwege och Panzisjukhuset k\u00e4nda namn i v\u00e4rlden. Sjukhuset har v\u00e5rdat \u00f6ver 35\u00a0000 kvinnor med underlivsskador och dr Mukwege har f\u00e5tt en m\u00e4ngd priser f\u00f6r sitt och kollegernas arbete. Av de n\u00e4ra 30 stora utm\u00e4rkelser han har f\u00e5tt m\u00e4rks Palmepriset, FN:s pris f\u00f6r m\u00e4nskliga r\u00e4ttigheter och Right Livelihood Award, som han tog emot i Stockholm 2013.<\/p>\n

\u2002Dr Mukweges kopplingar till Sverige \u00e4r \u00f6ver huvud taget mycket starka. Pappan var pastor i en stor f\u00f6rsamling i Bukavu som fick stort st\u00f6d av den svenska pingstmissionen. Under hela barndomen var han omgiven av svenska mission\u00e4rer och en av dem, l\u00e4rarinnan Majken Bergman, som idag tyv\u00e4rr inte l\u00e4ngre finns i livet,, har en s\u00e4rskild plats i doktorn hj\u00e4rta.<\/p>\n

\u2002Hon r\u00e4ddade livet p\u00e5 honom n\u00e4r han var en vecka gammal.<\/p>\n

\u2013\u2002Jag drabbades av en mycket sv\u00e5r infektion och beh\u00f6vde akut v\u00e5rd, men det var inte enkelt att f\u00e5 om man inte var katolik, ber\u00e4ttar han. Mina f\u00f6r\u00e4ldrar var ju protestanter. De fanns tv\u00e5 sjukstugor i staden och de drevs b\u00e5da av nunnor fr\u00e5n Belgien. De tog i princip bara emot katoliker, och n\u00e4r min mor tog mig till den ena av sjukstugorna avvisades hon redan vid porten. Hon beskrev hur illa det var, att jag hade h\u00f6g feber och var gul \u00f6ver hela kroppen, men det hj\u00e4lpte inte.<\/p>\n

\u2013\u2002D\u00e5 hon kom hem lamslog vanmakten henne. Allt hopp hade slocknat. Det enda alternativ hon haft hade hon pr\u00f6vat och hon s\u00e5g ingen utv\u00e4g. Hon trodde inte jag hade l\u00e5ngt kvar.<\/p>\n

\u2002Men s\u00e5 var det n\u00e5gon i kvarteret som skrev en liten lapp. Vem som skrev \u00e4r oklart men det var f\u00f6rmodligen en nattvakt. P\u00e5 lappen stod att pastor Mukweges nyf\u00f6dde son var v\u00e4ldigt sjuk och att frun varit med barnet till h\u00e4lsocentralen utan att ha f\u00e5tt hj\u00e4lp, nu fruktade hon f\u00f6r sonens liv och var fullst\u00e4ndigt nedbruten.<\/p>\n

\u2002Lappen skickades mitt i natten med bud till Majken Bergman, som undervisade vid pingstmissionens flickskola som l\u00e5g alldeles i n\u00e4rheten. Hon bodde i anslutning till skolan.<\/p>\n

\u2013\u2002Hon sprang till v\u00e5rt hus och tvekade inte ett \u00f6gonblick \u00f6ver allvaret i situationen. F\u00f6rutom att jag var gul och feberhet hade jag f\u00e5tt sv\u00e5rt att andas och kippade f\u00f6rtvivlat efter luft. Hon lyssnade till min mors ber\u00e4ttelse om bes\u00f6ket hos nunnorna och lovade att g\u00f6ra vad hon kunde.<\/p>\n

\u2013\u2002Hon gav sig av till den andra h\u00e4lsocentralen och f\u00f6rklarade f\u00f6r nunnorna d\u00e4r att mitt liv l\u00e5g i deras h\u00e4nder. Om de v\u00e4grade s\u00e5 hade jag inte l\u00e5ngt kvar.<\/p>\n

\u2002Bem\u00f6tandet var annorlunda j\u00e4mf\u00f6rt med det som hans mor hade f\u00e5tt. Nunnorna gav Majken en passersedel att ge mamman och det betydde att de f\u00e5tt f\u00f6rtur.<\/p>\n

\u2002N\u00e4r nunnesk\u00f6terskorna tog emot honom fick de bekr\u00e4ftat allt som l\u00e4rarinnan hade sagt. Tillst\u00e5ndet var kritiskt. Nunnorna p\u00e5b\u00f6rjade en kraftfull penicillinbehandling. Han fick ytterligare en behandling samma dag och sent p\u00e5 eftermiddagen, b\u00f6rjade han andas normalt igen. D\u00e5 f\u00f6rstod hans mor att sonens liv var r\u00e4ddat.<\/p>\n

Mordf\u00f6rs\u00f6k<\/strong><\/p>\n

\u2013 Det d\u00e4r har min mamma aldrig kunnat gl\u00f6mma. Hon har sagt till mig att i det \u00f6gonblick jag r\u00e4ddades fr\u00e5n att d\u00f6 s\u00e5 skrevs i mitt hj\u00e4rta att jag skulle \u00e4gna mitt liv \u00e5t att hj\u00e4lpa andra \u2013 just d\u00e4rf\u00f6r att jag sj\u00e4lv hade f\u00e5tt hj\u00e4lp.<\/p>\n

\u2013\u2002Och n\u00e4r jag 2008 var inbjuden till Stockholm f\u00f6r att ta emot Olof Palmes Minnespris var Majken Bergman p\u00e5 plats. Hon var till \u00e5ren kommen och bodde i en annan del av Sverige, men min mor insisterade p\u00e5 att hon skulle vara med vid prisceremonin och middagen efter\u00e5t. “Det \u00e4r v\u00e4l sj\u00e4lvklart”, sa hon. “Du har ju henne att tacka f\u00f6r ditt liv.”<\/p>\n

\u2002Denis Mukwege brukar s\u00e4ga att det \u00e4r ett mirakel att han lever. Inte bara f\u00f6r det som h\u00e4nde honom som sp\u00e4dbarn, utan f\u00f6r alla livshotande situationer han har varit utsatt f\u00f6r under sitt 60-\u00e5riga liv. I sitt of\u00f6rtrutna arbete med att hj\u00e4lpa de sv\u00e5rt utsatta kvinnorna i \u00f6stra Kongo har han utmanat en rad milit\u00e4ra grupper och \u00e4ven h\u00f6gsta makten i landet.<\/p>\n

\u2002Han har vid flera tillf\u00e4llen varit utsatt f\u00f6r mordf\u00f6rs\u00f6k och det senaste intr\u00e4ffade en kv\u00e4ll i oktober 2012.<\/p>\n

\u2002Fem m\u00e4n intog doktorns hem med det uppenbara syftet att d\u00f6da honom. Skott avlossades men han klarade sig mirakul\u00f6st utan en skr\u00e5ma.<\/p>\n

\u2002Med f\u00f6r\u00f6varna p\u00e5 fri fot valde doktorn och familjen att l\u00e4mna Kongo f\u00f6r en tid och n\u00e4r de \u00e5terkom flyttade de in i ett hus p\u00e5 sjukhusomr\u00e5det, d\u00e4r de alltj\u00e4mt bor. Huset \u00e4r omgivet av ett tre meter h\u00f6gt st\u00e4ngsel f\u00f6rsett med taggtr\u00e5d och varje morgon n\u00e4r doktorn g\u00e5r till sitt kontorsrum \u00e5tf\u00f6ljs han av vakter.<\/p>\n

\u2013\u2002Jag k\u00e4nner mig fortfarande hotad till livet och vet inte hur l\u00e4nge vi m\u00e5ste bo s\u00e5 h\u00e4r, antagligen ett par \u00e5r till, s\u00e4ger han. Men jag har ett fantastiskt st\u00f6d av personalen och av patienterna, det h\u00e5ller mig uppe och ig\u00e5ng.<\/p>\n

\u2002Den tidigare patienten Safi Ngongo ger doktorn en varm blick och s\u00e4ger att hon vill tacka.<\/p>\n

\u2013\u2002Du har faktiskt gett mig livet tillbaka.<\/p>\n

\u2002Han ler och skakar p\u00e5 huvudet.<\/p>\n

\u2013\u2002Du beh\u00f6ver inte tacka, jag har bara gjort min plikt som l\u00e4kare, s\u00e4ger han. Men visst \u00e4r det fantastiskt att se dig igen, n\u00e5gon b\u00e4ttre bel\u00f6ning kan jag inte f\u00e5 \u2013 jag vet ju vad jag har att j\u00e4mf\u00f6ra med.<\/p>\n

\"Han<\/p>\n

Denis Mukwege med mamma Lydie och hustrun Madeleine. Familjen lever under d\u00f6dshot och fick under en tid l\u00e4mna landet.<\/span><\/span><\/p>\n

\n

\n\t\tHj\u00e4lp kvinnorna\t<\/h4>\n<\/p>\n

<\/p>\n

Panzisjukhuset får en stor del av sitt ekonomiska stöd från Sverige och en av de största givarna är Läkarmissionen. De bidrar med medel till såväl behandlingen av kvinnorna som utsatts för övergrepp som till själva driften av sjukhuset. Dessutom stödjer de kringverksamheter som hjälper kvinnor som drabbats av våld, sjukdom och djupaste fattigdom tillbaka till en fungerande tillvaro.<\/p>\n

<\/p>\n

Vi du ge ett bidrag till Panzisjukhuset och dess arbete, så går det bra genom Läkarmissonen och dess plusgiro 90 00 21-7. Märk då gåvan ”Panzi”.<\/p>\n

\n<\/p><\/div>\n<\/div>\n

\n

\n\t\tPersonligt\t<\/h4>\n<\/p>\n

<\/p>\n

NAMN: Denis Mukwege Mukengere<\/p>\n

<\/p>\n

ÅLDER: 59 år, fyller 60 den 1 mars 2015.<\/p>\n

<\/p>\n

FAMILJ: Hustrun Madeleine och fem vuxna barn.<\/p>\n

<\/p>\n

BOR: Bukavu i östra Kongo.<\/p>\n

<\/p>\n

GÖR: Gynekolog, förlossningsläkare, kirurg, chefsläkare på Panzisjukhuset i Bukau i östra Kongo, människorättsaktivist, flerfaldigt nominerad till Nobels fredspris.<\/p>\n

\n<\/p><\/div>\n<\/div>\n

\n

\n\t\tUr motiveringen f\u00f6r Olof Palme-priset\t<\/h4>\n<\/p>\n

<\/p>\n

”I en region där människans mest brutala sidor kommer till uttryck i våldet mot kvinnor och dess omfattning nått ofattbara nivåer har Dr Denis Mukwege gjort det till sin livsuppgift att enträget kämpa i motsatt riktning.”<\/p>\n

\n<\/p><\/div>\n<\/div>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Dr Denis Mukwege \u00e4r st\u00e4ndigt tippad att f\u00e5 Nobels fredspris. Han har flera g\u00e5nger varit n\u00e4ra att d\u00f6 \u2013 f\u00f6rsta g\u00e5ngen var han bara en vecka gammal. \u2013\u2002Jag har en svensk l\u00e4rarinna att tacka f\u00f6r mitt liv.<\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":627042,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"_acf_changed":false,"site-sidebar-layout":"default","site-content-layout":"","ast-site-content-layout":"default","site-content-style":"default","site-sidebar-style":"default","ast-global-header-display":"","ast-banner-title-visibility":"","ast-main-header-display":"","ast-hfb-above-header-display":"","ast-hfb-below-header-display":"","ast-hfb-mobile-header-display":"","site-post-title":"","ast-breadcrumbs-content":"","ast-featured-img":"","footer-sml-layout":"","ast-disable-related-posts":"","theme-transparent-header-meta":"","adv-header-id-meta":"","stick-header-meta":"","header-above-stick-meta":"","header-main-stick-meta":"","header-below-stick-meta":"","astra-migrate-meta-layouts":"default","ast-page-background-enabled":"default","ast-page-background-meta":{"desktop":{"background-color":"var(--ast-global-color-4)","background-image":"","background-repeat":"repeat","background-position":"center center","background-size":"auto","background-attachment":"scroll","background-type":"","background-media":"","overlay-type":"","overlay-color":"","overlay-opacity":"","overlay-gradient":""},"tablet":{"background-color":"","background-image":"","background-repeat":"repeat","background-position":"center center","background-size":"auto","background-attachment":"scroll","background-type":"","background-media":"","overlay-type":"","overlay-color":"","overlay-opacity":"","overlay-gradient":""},"mobile":{"background-color":"","background-image":"","background-repeat":"repeat","background-position":"center center","background-size":"auto","background-attachment":"scroll","background-type":"","background-media":"","overlay-type":"","overlay-color":"","overlay-opacity":"","overlay-gradient":""}},"ast-content-background-meta":{"desktop":{"background-color":"var(--ast-global-color-5)","background-image":"","background-repeat":"repeat","background-position":"center center","background-size":"auto","background-attachment":"scroll","background-type":"","background-media":"","overlay-type":"","overlay-color":"","overlay-opacity":"","overlay-gradient":""},"tablet":{"background-color":"var(--ast-global-color-5)","background-image":"","background-repeat":"repeat","background-position":"center center","background-size":"auto","background-attachment":"scroll","background-type":"","background-media":"","overlay-type":"","overlay-color":"","overlay-opacity":"","overlay-gradient":""},"mobile":{"background-color":"var(--ast-global-color-5)","background-image":"","background-repeat":"repeat","background-position":"center center","background-size":"auto","background-attachment":"scroll","background-type":"","background-media":"","overlay-type":"","overlay-color":"","overlay-opacity":"","overlay-gradient":""}},"ep_exclude_from_search":false,"_FSMCFIC_featured_image_caption":"","_FSMCFIC_featured_image_nocaption":"","_FSMCFIC_featured_image_hide":"","footnotes":""},"categories":[82],"tags":[87],"class_list":["post-627041","post","type-post","status-publish","format-standard","has-post-thumbnail","hentry","category-manniskor","tag-reportage"],"acf":[],"publishpress_future_action":{"enabled":false,"date":"2026-04-11 17:55:52","action":"change-status","newStatus":"draft","terms":[],"taxonomy":"category","extraData":[]},"publishpress_future_workflow_manual_trigger":{"enabledWorkflows":[]},"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/stage.hemtrevligt.se\/hemmetsjournal\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/627041","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/stage.hemtrevligt.se\/hemmetsjournal\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/stage.hemtrevligt.se\/hemmetsjournal\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/stage.hemtrevligt.se\/hemmetsjournal\/wp-json\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/stage.hemtrevligt.se\/hemmetsjournal\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=627041"}],"version-history":[{"count":0,"href":"https:\/\/stage.hemtrevligt.se\/hemmetsjournal\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/627041\/revisions"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/stage.hemtrevligt.se\/hemmetsjournal\/wp-json\/wp\/v2\/media\/627042"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/stage.hemtrevligt.se\/hemmetsjournal\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=627041"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/stage.hemtrevligt.se\/hemmetsjournal\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=627041"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/stage.hemtrevligt.se\/hemmetsjournal\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=627041"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}