{"id":626754,"date":"2014-02-24T07:00:00","date_gmt":"2014-02-24T07:00:00","guid":{"rendered":"https:\/\/stg-hemmetsjournal-stage.kinsta.cloud\/hemmetsjournal\/artiklar\/manniskor\/20140224\/vannerna-forsvann-nar-jag-blev-sjuk\/"},"modified":"2016-05-14T23:05:19","modified_gmt":"2016-05-14T23:05:19","slug":"vannerna-forsvann-nar-jag-blev-sjuk","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/stage.hemtrevligt.se\/hemmetsjournal\/artiklar\/manniskor\/20140224\/vannerna-forsvann-nar-jag-blev-sjuk\/","title":{"rendered":"V\u00e4nnerna f\u00f6rsvann n\u00e4r jag blev sjuk"},"content":{"rendered":"
\n
\n

\"V\u00e4nnerna<\/p>\n

Lilian Rab i Sk\u00e4rholmen har man, barn och barnbarn men k\u00e4nner sig ensam \u00e4nd\u00e5:\u2013 Jag \u00e4r en social person och m\u00e5r d\u00e5ligt av att inte ha n\u00e5gra v\u00e4nner.<\/p>\n

 <\/p>\n

En kvinna med ljust, l\u00e5ngt h\u00e5r s\u00e4tter sig p\u00e5 stolen framf\u00f6r datorn. Hon heter Lilian Rab och vi tr\u00e4ffas i hennes l\u00e4genhet i Sk\u00e4rholmen strax s\u00f6der om Stockholm. Ett gr\u00e5disigt ljus letar sig in genom f\u00f6nstret i vardagsrummet, d\u00e4r ett akvarium st\u00e5r i ett av h\u00f6rnen. Lilian klickar fram en dikt p\u00e5 datorn och l\u00e4ser upp den f\u00f6r mig i l\u00e5gm\u00e4ld ton. Den handlar om att Lilian i m\u00e5nga \u00e5r varit ofrivilligt ensam: “Jag har en v\u00e4n som ingen vill vara med\/jag har en v\u00e4n som \u00e4r osynlig\/hennes blick \u00e4r sorgsen”.<\/p>\n

\u2013\u2002Jag k\u00e4nner mig os\u00e4ker. Jag brukar ibland t\u00e4nka att jag inte har n\u00e5gra v\u00e4nner f\u00f6r att jag inte duger som v\u00e4n. Helst av allt skulle jag vilja ha en vardaglig v\u00e4nskap. Kompisar som jag kan tr\u00e4ffa \u00f6ver en fika och b\u00e5de prata strunt och viktigare saker med. Det vore roligt. Men nu har jag n\u00e4stan inga v\u00e4nner alls och k\u00e4nner tristess. Det \u00e4r som att mitt liv saknar mening. Jag har man och tv\u00e5 barn med barnbarn, men jag beh\u00f6ver v\u00e4nner ocks\u00e5, s\u00e4ger Lilian n\u00e4r hon slagit sig ner i en f\u00e5t\u00f6lj.<\/p>\n

 <\/p>\n

V\u00e4nnerna f\u00f6rsvann<\/strong><\/p>\n

Lilian \u00e4r sedan drygt tio \u00e5r tillbaka sjukpension\u00e4r p\u00e5 grund av reumatism och allergier. Dessf\u00f6rinnan arbetade hon inom v\u00e5rden och hade ett socialt umg\u00e4nge \u2013 framf\u00f6r allt med kollegorna p\u00e5 jobbet. De tr\u00e4ffades och hittade p\u00e5 trevliga saker, som att g\u00e5 p\u00e5 restaurang eller kaf\u00e9er. N\u00e4r Lilian blev sjuk blev v\u00e4nnerna f\u00e4rre och f\u00e4rre och efter n\u00e5got \u00e5r stod hon helt utan kompisar.<\/p>\n

\u2013\u2002Idag saknar jag mitt gamla umg\u00e4nge v\u00e4ldigt mycket. P\u00e5 grund av att jag \u00e4r sjuk kan jag inte g\u00f6ra lika m\u00e5nga saker ute som tidigare, men jag kan fortfarande g\u00e5 p\u00e5 kaf\u00e9 och s\u00e5dant. Men det var som om alla slutade fr\u00e5ga mig. N\u00e4r jag blev sjuk var jag inte intressant l\u00e4ngre. Det k\u00e4nns jobbigt. Jag m\u00e5r d\u00e5ligt av att inte ha n\u00e5gra kompisar och \u00e4r en s\u00e5dan person som har ett stort behov av att prata, s\u00e4ger Lilian.<\/p>\n

Numera sitter Lilian ensam tills hennes man T\u00f6rje kommer hem p\u00e5 kv\u00e4llen. Hon tittar p\u00e5 tv, surfar p\u00e5 n\u00e4tet och skriver dikter. Det kan g\u00e5 flera m\u00e5nader utan att hon tr\u00e4ffar n\u00e5gon som inte h\u00f6r till familj eller sl\u00e4kt. Hon har n\u00e5gra kompisar som hon tr\u00e4ffat via sajten bryt.ensamheten.se (se separat artikel intill), men d\u00e5 de bor l\u00e5ngt bort sker kontakten fr\u00e4mst via datorn eller telefon.<\/p>\n

\u2013\u2002Jag har anpassat mig ofrivilligt till ensamheten. Jag beh\u00f6ver ha v\u00e4nner f\u00f6r att k\u00e4nna gl\u00e4dje och ha ett meningsfullt liv. Ju f\u00e4rre v\u00e4nner jag har, desto sjukare blir jag k\u00e4nns det som. N\u00e4r mina barn och barnbarn kommer \u00f6ver betyder det oerh\u00f6rt mycket f\u00f6r mig. Det \u00e4r en s\u00e5dan gl\u00e4dje i stunden att jag helt gl\u00f6mmer bort mina problem. Jag skrattar och har roligt. Men n\u00e4r jag \u00e4r ensam gr\u00e5ter jag, s\u00e4ger hon.<\/p>\n

 <\/p>\n

\"V\u00e4nnerna<\/p>\n

Lilian har genom \u00e5ren f\u00f6rs\u00f6kt att skaffa v\u00e4nner, men hon k\u00e4nner en r\u00e4dsla inf\u00f6r att inte duga och att k\u00e4nna besvikelse om det inte fungerar. <\/p>\n

 <\/p>\n

Os\u00e4ker och r\u00e4dd<\/strong><\/p>\n

Lilian s\u00e4ger att hon genom \u00e5ren har f\u00f6rs\u00f6kt att skaffa v\u00e4nner, men att hon k\u00e4nner en r\u00e4dsla inf\u00f6r att inte duga och att k\u00e4nna besvikelse om det inte fungerar. N\u00e5gra g\u00e5nger har det h\u00e4nt. Hon har tr\u00e4ffat en person som hon har tyckt om och uppskattat. N\u00e4r personen visat sig ointresserad har Lilians ensamhetsk\u00e4nslor bara f\u00f6rv\u00e4rrats och os\u00e4kerheten har vuxit.<\/p>\n

\u2013\u2002Jag k\u00e4nner mig handlingsf\u00f6rlamad, som om det inte finns en v\u00e4g ut ur alltihop. Jag tycker inte att man bara kan knacka p\u00e5 hos grannen och fr\u00e5ga om vi ska ta en fika. Genom \u00e5ren har jag gjort trevande f\u00f6rs\u00f6k att skaffa v\u00e4nner, men n\u00e4r det inte har fungerat har det n\u00e4stan gjort ont, speciellt om jag har hunnit fattat tycke f\u00f6r personen. Dessutom vill jag vara helt s\u00e4ker p\u00e5 att n\u00e5gon verkligen vill umg\u00e5s med mig.<\/p>\n

Hur menar du?<\/p>\n

\u2013\u2002Jag vill inte att n\u00e5gon ska umg\u00e5s med mig av sympati eller f\u00f6r att de tycker synd om mig, utan f\u00f6r att de tycker att jag \u00e4r en intressant person. Sedan m\u00e5ste jag f\u00e5 ha “krav” och kunna “v\u00e4lja” mina v\u00e4nner \u00e4ven om jag \u00e4r ensam. Om jag b\u00f6rjar umg\u00e5s med n\u00e5gon som jag inte alls klickar med f\u00e5r jag inte tillfredsst\u00e4llt mitt sociala behov i alla fall.<\/p>\n

Lilian \u00e5terkommer under hela v\u00e5rt m\u00f6te till hur hon uppskattar att umg\u00e5s \u2013 i synnerhet med sina barn och barnbarn. Hon ber\u00e4ttar att hela l\u00e4genheten skiner upp vid deras bes\u00f6k. Samtidigt understryker hon att det \u00e4r viktigt att ha kompisar utanf\u00f6r familjen och att hon inte vill bli en b\u00f6rda f\u00f6r sina barn.<\/p>\n

\u2013\u2002Min familj \u00e4r mitt allt, men jag kan inte beg\u00e4ra att de ska vara mina v\u00e4nner som jag kan prata f\u00f6rtroligt om mina innersta tankar med. Jag vill inte heller att mina barn ska k\u00e4nna att de m\u00e5ste bes\u00f6ka mig bara f\u00f6r att deras gamla mamma \u00e4r ensam, s\u00e4ger Lilian, skrattar och forts\u00e4tter: De ska komma hit f\u00f6r att de har lust.<\/p>\n

Hur ser du p\u00e5 din framtid?<\/p>\n

\u2013\u2002Jag v\u00e5gar inte t\u00e4nka s\u00e5 mycket p\u00e5 den. De v\u00e4nner som jag har p\u00e5 n\u00e4tet f\u00f6rs\u00f6ker jag h\u00e5lla god kontakt med. Jag v\u00e5gar dock inte hoppas p\u00e5 n\u00e5gon mer spontan vardaglig v\u00e4nskap av r\u00e4dsla f\u00f6r att bli besviken. Det h\u00e4r har p\u00e5g\u00e5tt l\u00e4nge och det \u00e4r sv\u00e5rt att \u00e4ndra p\u00e5 alltihop. Men jag sk\u00e4ms inte. Jag k\u00e4nner mig bara ledsen \u00f6ver min ensamhet.<\/p>\n

 <\/p>\n

Andreas har startat ett forum p\u00e5 n\u00e4tet<\/h2>\n

\"V\u00e4nnernaAndreas Cleverdal har l\u00e4nge k\u00e4nt sig ensam. F\u00f6rra \u00e5ret best\u00e4mde han sig f\u00f6r att starta bryt-ensamheten.se<\/a>, en sajt som v\u00e4nder sig till personer som l\u00e4ngtar efter v\u00e4nner.<\/p>\n

Andreas Cleverdal, 44, arbetar inom it-branschen och \u00e4r bosatt i \u00c4lvsj\u00f6, strax s\u00f6der om Stockholm. Han har under stora delar av sitt liv k\u00e4nt sig r\u00e4tt ensam, \u00e4ven om han ocks\u00e5 kan k\u00e4nna att han uppskattar ensamhet.<\/p>\n

\u2013\u2002I bland fick jag k\u00e4nslan av att jag skulle vilja ha n\u00e5gon mer n\u00e4ra v\u00e4n som jag kunde tr\u00e4ffa d\u00e5 och d\u00e5, eller bara ringa och snacka lite med. Jag hade n\u00e5gra bra kompisar i arbetet, men de tr\u00e4ffade jag s\u00e4llan utanf\u00f6r jobbet. Oftast var jag sj\u00e4lv n\u00e4r jag inte jobbade, men det \u00e4r \u00e4ven n\u00e5got som jag har ett visst behov av att vara till och fr\u00e5n.<\/p>\n

I januari 2013 besl\u00f6t sig Andreas \u2013 tillsammans med Tina Eriksson \u2013 f\u00f6r att starta bryt-ensamheten.se<\/a>, en social m\u00f6tesplats p\u00e5 n\u00e4tet d\u00e4r ensamma m\u00e4nniskor kan finna st\u00f6d och \u00e4ven knyta nya kontakter. Sajten har Andreas uppf\u00f6rt med egna pengar men han hoppas att den snart ska bli sj\u00e4lvfinansierad genom annons\u00f6rer. Sajten erbjuder gratis medlemskap, v\u00e4xer stadigt och har idag cirka 2000 medlemmar.<\/p>\n

\u2013\u2002Vi har f\u00e5tt en v\u00e4ldigt fin respons. Det \u00e4r skitkul. Det k\u00e4nns som att vi g\u00f6r en god insats, speciellt n\u00e4r man tittar p\u00e5 profilerna och l\u00e4ser olika livs\u00f6den. Det finns m\u00e5nga ensamma i Sverige, s\u00e4ger han.<\/p>\n

Andreas betonar att bryt-ensamheten.se inte \u00e4r en “vanlig” dejtingsida, utan snarare ett socialt forum. En av f\u00f6rdelarna, s\u00e4ger Andreas, \u00e4r att ensamma personer inte beh\u00f6ver sk\u00e4mmas f\u00f6r sin situation, utan kan vara \u00e4rliga.<\/p>\n

\u2013\u2002Det \u00e4r tydligt vad sajten \u00e4r till f\u00f6r s\u00e5 ingen beh\u00f6ver k\u00e4nna sig konstig eller sk\u00e4mmas f\u00f6r att man \u00e4r eller k\u00e4nner sig ensam, s\u00e4ger Andreas.<\/p>\n

Vad tror du om framtiden f\u00f6r sajten?<\/p>\n

\u2013\u2002Visionen \u00e4r att sidan ska bli sj\u00e4lvfinansierad och drivas i en icke vinstgivande form. Det k\u00e4nns v\u00e4ldigt bra att ha startat sajten och jag tror att det finns ett stort behov av den.<\/p>\n

 <\/p>\n

 <\/p>\n

Forskare Niklas Westberg:<\/h2>\n

Ensamhet ses som ett misslyckande<\/h2>\n

\"V\u00e4nnernaSkamligt och avvikande. S\u00e5 ser samh\u00e4llet p\u00e5 ensamma m\u00e4nniskor. Det menar i alla fall forskaren Niklas Westberg som skrivit avhandlingen Meddelanden fr\u00e5n enskildheten.<\/p>\n

\u2013\u2002I v\u00e5rt samh\u00e4lle finns ett socialt tv\u00e5ng p\u00e5 att du ska ha m\u00e5nga relationer. Du b\u00f6r ha familj och massa gamla och nya kompisar. Detta likst\u00e4lls med framg\u00e5ng. Det visar att du \u00e4r en lyckad m\u00e4nniska som klarar av att etablera nya och uppb\u00e4ra gamla relationer, s\u00e4ger han.<\/p>\n

 <\/p>\n

Hur p\u00e5verkar detta en person som \u00e4r ensam?<\/strong><\/p>\n

\u2013\u2002Ensamma personer tenderar att bli ifr\u00e5gasatta, b\u00e5de av de sj\u00e4lva och av samh\u00e4llet. Man l\u00e4ngtar efter kompisar, men sk\u00e4ms ocks\u00e5 f\u00f6r sin situation. D\u00e4rf\u00f6r blir det ett dubbelt lidande. Ocks\u00e5 livskvaliteten p\u00e5verkas eftersom ensamma verkar isolera sig allt mer fysiskt. Det \u00e4r nog f\u00f6r att tillg\u00e4ngligheten till restauranger och biografer och andra aktiviteter \u00e4r s\u00e5 starkt f\u00f6rknippad med socialt umg\u00e4nge. Det blir som att man inte har tillg\u00e5ng till och st\u00e5r utanf\u00f6r vad livet erbjuder.<\/p>\n

 <\/p>\n

Vad kan man g\u00f6ra om man k\u00e4nner sig ensam?<\/strong><\/p>\n

\u2013\u2002I min unders\u00f6kning m\u00f6ter man personer som k\u00e4nner att ingen riktigt f\u00f6rst\u00e5r en p\u00e5 djupet. Det \u00e4r deras k\u00e4nsla av ensamhet. I en s\u00e5dan situation kan man ju antingen f\u00f6rs\u00f6ka hitta n\u00e5gon som “verkligen” f\u00f6rst\u00e5r en sj\u00e4lv eller minska kraven och viljan av att bli f\u00f6rst\u00e5dd och ist\u00e4llet f\u00f6rlika sig med det faktum att vi kanske aldrig fullt ut kan f\u00f6rst\u00e5 varandra.<\/p>\n

 <\/p>\n

Hur tar man kontakt med nya v\u00e4nner?<\/strong><\/p>\n

\u2013\u2002Det beror helt p\u00e5 situation. Bland de ensamma jag studerat f\u00f6rknippas ensamhet i regel med att man misslyckats som person och d\u00e4rf\u00f6r ocks\u00e5 k\u00e4nner skam f\u00f6r sin livssituation. Denna skam g\u00f6r att man g\u00e4rna drar sig f\u00f6r att ta kontakt med andra \u2013 vilket d\u00e5 f\u00f6rst\u00e4rker ensamheten. I en s\u00e5dan situation \u00e4r nya sociala medier p\u00e5 n\u00e4tet mycket v\u00e4lkommet. D\u00e4r kan man dels s\u00f6ka efter personer som befinner sig i en liknande livssituation, dels ber\u00e4tta om sig sj\u00e4lv men samtidigt vara anonym. Genom en s\u00e5dan \u00f6ppenhet uppst\u00e5r ofta en k\u00e4nsla och f\u00f6rst\u00e5else av att “jag \u00e4r inte ensam om att vara ensam”.<\/p>\n

 <\/p>\n

\u00c4r det l\u00e4ttare att k\u00e4nna sig ensam idag \u2013 varf\u00f6r?<\/strong><\/p>\n

\u2013\u2002Inom sociologin brukar vi s\u00e4ga att vi idag lever i ett individualiserat samh\u00e4lle d\u00e4r inga gemenskaper l\u00e4ngre \u00e4r givna och d\u00e4r vi sj\u00e4lva \u00e4r ansvariga f\u00f6r hur vi ska leva v\u00e5ra liv. Detta kan skapa en historiskt betingad s\u00e5rbarhet d\u00e4r vi i st\u00f6rre utstr\u00e4ckning \u00e4n tidigare riskerar att bli ensamma om vi inte lyckas skapa gemenskaper och relationer till andra m\u00e4nniskor. <\/p>\n<\/p><\/div>\n<\/div>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Ensamhet \u00e4r ett v\u00e4xande problem. Lilian Rabs v\u00e4nner f\u00f6rsvann n\u00e4r hon blev sjukpension\u00e4r f\u00f6r tio \u00e5r sedan. Hon har knappt n\u00e5gra v\u00e4nner utanf\u00f6r familjen och vet inte hur hon ska ta sig ur sin situation.<\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":626755,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"_acf_changed":false,"site-sidebar-layout":"default","site-content-layout":"","ast-site-content-layout":"default","site-content-style":"default","site-sidebar-style":"default","ast-global-header-display":"","ast-banner-title-visibility":"","ast-main-header-display":"","ast-hfb-above-header-display":"","ast-hfb-below-header-display":"","ast-hfb-mobile-header-display":"","site-post-title":"","ast-breadcrumbs-content":"","ast-featured-img":"","footer-sml-layout":"","ast-disable-related-posts":"","theme-transparent-header-meta":"","adv-header-id-meta":"","stick-header-meta":"","header-above-stick-meta":"","header-main-stick-meta":"","header-below-stick-meta":"","astra-migrate-meta-layouts":"default","ast-page-background-enabled":"default","ast-page-background-meta":{"desktop":{"background-color":"var(--ast-global-color-4)","background-image":"","background-repeat":"repeat","background-position":"center center","background-size":"auto","background-attachment":"scroll","background-type":"","background-media":"","overlay-type":"","overlay-color":"","overlay-opacity":"","overlay-gradient":""},"tablet":{"background-color":"","background-image":"","background-repeat":"repeat","background-position":"center center","background-size":"auto","background-attachment":"scroll","background-type":"","background-media":"","overlay-type":"","overlay-color":"","overlay-opacity":"","overlay-gradient":""},"mobile":{"background-color":"","background-image":"","background-repeat":"repeat","background-position":"center center","background-size":"auto","background-attachment":"scroll","background-type":"","background-media":"","overlay-type":"","overlay-color":"","overlay-opacity":"","overlay-gradient":""}},"ast-content-background-meta":{"desktop":{"background-color":"var(--ast-global-color-5)","background-image":"","background-repeat":"repeat","background-position":"center center","background-size":"auto","background-attachment":"scroll","background-type":"","background-media":"","overlay-type":"","overlay-color":"","overlay-opacity":"","overlay-gradient":""},"tablet":{"background-color":"var(--ast-global-color-5)","background-image":"","background-repeat":"repeat","background-position":"center center","background-size":"auto","background-attachment":"scroll","background-type":"","background-media":"","overlay-type":"","overlay-color":"","overlay-opacity":"","overlay-gradient":""},"mobile":{"background-color":"var(--ast-global-color-5)","background-image":"","background-repeat":"repeat","background-position":"center center","background-size":"auto","background-attachment":"scroll","background-type":"","background-media":"","overlay-type":"","overlay-color":"","overlay-opacity":"","overlay-gradient":""}},"ep_exclude_from_search":false,"_FSMCFIC_featured_image_caption":"","_FSMCFIC_featured_image_nocaption":"","_FSMCFIC_featured_image_hide":"","footnotes":""},"categories":[82],"tags":[87],"class_list":["post-626754","post","type-post","status-publish","format-standard","has-post-thumbnail","hentry","category-manniskor","tag-reportage"],"acf":[],"publishpress_future_action":{"enabled":false,"date":"2026-04-11 08:29:12","action":"change-status","newStatus":"draft","terms":[],"taxonomy":"category","extraData":[]},"publishpress_future_workflow_manual_trigger":{"enabledWorkflows":[]},"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/stage.hemtrevligt.se\/hemmetsjournal\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/626754","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/stage.hemtrevligt.se\/hemmetsjournal\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/stage.hemtrevligt.se\/hemmetsjournal\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/stage.hemtrevligt.se\/hemmetsjournal\/wp-json\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/stage.hemtrevligt.se\/hemmetsjournal\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=626754"}],"version-history":[{"count":0,"href":"https:\/\/stage.hemtrevligt.se\/hemmetsjournal\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/626754\/revisions"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/stage.hemtrevligt.se\/hemmetsjournal\/wp-json\/wp\/v2\/media\/626755"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/stage.hemtrevligt.se\/hemmetsjournal\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=626754"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/stage.hemtrevligt.se\/hemmetsjournal\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=626754"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/stage.hemtrevligt.se\/hemmetsjournal\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=626754"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}