{"id":625942,"date":"2013-03-07T00:00:00","date_gmt":"2013-03-07T00:00:00","guid":{"rendered":"https:\/\/stg-hemmetsjournal-stage.kinsta.cloud\/hemmetsjournal\/artiklar\/manniskor\/20130306\/stjarnkocken-min-mamma-bar-mig-12-mil-till-sjukhuset\/"},"modified":"2016-05-14T23:42:59","modified_gmt":"2016-05-14T23:42:59","slug":"stjarnkocken-min-mamma-bar-mig-12-mil-till-sjukhuset","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/stage.hemtrevligt.se\/hemmetsjournal\/artiklar\/manniskor\/20130307\/stjarnkocken-min-mamma-bar-mig-12-mil-till-sjukhuset\/","title":{"rendered":"Stj\u00e4rnkocken: Min mamma r\u00e4ddade mig"},"content":{"rendered":"
\n

\n\t\tMormor Helgas k\u00f6ttbullar\t<\/h4>\n<\/p>\n
\n

P\u00e5 Marcus Samuelssons topprestaurang Red Rooster m\u00f6ts amerikansk, afrikansk och svensk matkultur. Ett av de st\u00e5ende recepten \u00e4r mormor Helgas k\u00f6ttbullar.<\/p>\n

 <\/p>\n

1 1\/4 dl skorpmj\u00f6l<\/em><\/p>\n

drygt 1\/2 dl vispgr\u00e4dde<\/em><\/p>\n

2 msk olivolja<\/em><\/p>\n

1 finhackad r\u00f6dl\u00f6k<\/em><\/p>\n

drygt 200 gram oxf\u00e4rs<\/em><\/p>\n

drygt 200 gram kalvf\u00e4rs<\/em><\/p>\n

drygt 200 gram fl\u00e4skf\u00e4rs<\/em><\/p>\n

2 msk honung<\/em><\/p>\n

1 stort \u00e4gg<\/em><\/p>\n

salt, nymald svartpeppar<\/em><\/p>\n

osaltat sm\u00f6r<\/em><\/p>\n

 <\/p>\n

Till s\u00e5sen:<\/strong><\/p>\n

2 1\/2 dl h\u00f6nsbuljong<\/em><\/p>\n

1 1\/4dl vispgr\u00e4dde<\/em><\/p>\n

4 msk lingonsylt<\/em><\/p>\n

2 msk inl\u00e4ggningsv\u00e4tska fr\u00e5n t ex inlagd gurka <\/em><\/p>\n

salt och nymald svartpeppar<\/em><\/p>\n

 <\/p>\n

G\u00f6r s\u00e5 h\u00e4r:<\/strong><\/p>\n

1. Blanda skorpmj\u00f6let med vispgr\u00e4dden i en bunke.<\/p>\n

2. Hetta upp oljan i en panna p\u00e5 medelv\u00e4rme. Tills\u00e4tt l\u00f6ken och stek utan att den f\u00e5r f\u00e4rg. St\u00e4ll undan.<\/p>\n

3. Blanda f\u00e4rs, honung, \u00e4gg och den avsvalnade l\u00f6ken noga. Tills\u00e4tt salt och peppar och blanda ytterligare. Forma ca 24 k\u00f6ttbullar, stora som golfbollar.<\/p>\n

4. Sm\u00e4lt sm\u00f6ret i en panna strax \u00f6ver medelv\u00e4rme. Stek k\u00f6ttbullarna i omg\u00e5ngar i ca 7 minuter per omg\u00e5ng. V\u00e4nd ofta s\u00e5 att de f\u00e5r j\u00e4mn, brun yta. L\u00e4gg k\u00f6ttbullarna p\u00e5 ett fat och ta bort allt kvarvarande fett utom ca 1 matsked.<\/p>\n

5. Blanda i buljong, gr\u00e4dde, lingon och inl\u00e4ggningsv\u00e4tska. Sjud upp. Smaka av med salt och peppar.<\/p>\n

6. L\u00e4gg tillbaka k\u00f6ttbullarna och v\u00e4rm i ungef\u00e4r 5 minuter, till s\u00e5sen tjocknat n\u00e5got och k\u00f6ttbullarna \u00e4r genomvarma.<\/p>\n

Servera med lingon och inlagd gurka.<\/p>\n

\n<\/p><\/div>\n<\/div>\n

\n
\n

\"Stj\u00e4rnkocken:<\/p>\n

Marcus Samuelsson i k\u00f6ket p\u00e5 egna restaurangen American Table i Stockholm. Det \u00e4r i den h\u00e4r milj\u00f6n han trivs b\u00e4st, vare sig det \u00e4r i Sverige eller i New York.<\/p>\n

 <\/p>\n

Att Marcus Samuelsson har en naturlig auktoritet m\u00e4rks redan vid f\u00f6rsta handslaget. H\u00e4r \u00e4r en man som med en ob\u00e4ndig vilja och stenh\u00e5rt fokus har lyckats ta sig mot toppen i sin bransch. Det har inte varit raka sp\u00e5ret, tv\u00e4rt om, men m\u00e5let har varit tydligt. Och framg\u00e5ngsreceptet kan kokas ner till Marcus favoritord: Sj\u00e4l.<\/p>\n

 <\/p>\n

Sj\u00e4l och h\u00e5rt arbete. Inte sj\u00e4l i den religi\u00f6sa bem\u00e4rkelsen utan som n\u00e5got som st\u00e5r f\u00f6r den person man \u00e4r, summan av personligheten man f\u00e5tt och de erfarenheter man plockat upp genom \u00e5ren.<\/p>\n

 <\/p>\n

Man m\u00e5ste ha sj\u00e4l och sj\u00e4len m\u00e5ste genomsyra allt man g\u00f6r. Det \u00e4r Marcus filosofi, oavsett om det g\u00e4ller att laga mat, driva restauranger eller skriva en bok. De som man vill kommunicera med, oavsett om det \u00e4r g\u00e4ster i restaurangen eller bokl\u00e4sarna, l\u00e5ter sig inte luras. Finns det ingen sj\u00e4l blir det ointressant.<\/p>\n

 <\/p>\n

N\u00e4r man h\u00f6r Marcus ber\u00e4tta sin historia sl\u00e5s man av hur viktiga kvinnorna i hans liv har varit. Den f\u00f6rsta kvinnan, hans biologiska mamma, gav honom livet i en liten by p\u00e5 den etiopiska landsbygden. Det var i den byn han levde sina f\u00f6rsta \u00e5r men fr\u00e5n den tiden finns inga minnen kvar. \u00c4nd\u00e5 har Marcus inga sv\u00e5righeter att locka fram en inre bild av sin mamma.<\/p>\n

\u2013\u2002Jag ser min mamma Ahnu i de otaliga kvinnor jag som vuxen m\u00f6tt n\u00e4r jag bes\u00f6kt landsbygden i Etiopien, ber\u00e4ttar han. Hon var kort, stark och arbetsvillig med en kristallklar roll i sitt samh\u00e4lle.<\/p>\n

 <\/p>\n

Pl\u00e5gsam marsch<\/strong><\/p>\n

N\u00e4r Marcus var ett par \u00e5r drog en sv\u00e5r tuberkulosepidemi fram \u00f6ver Etiopien. Marcus drabbades liksom hans storasyster och mamma. Ahnu hade sett sjukdomen f\u00f6rr och visste dess konsekvenser. Hon fattade ett sv\u00e5rt beslut, ett beslut som fick avg\u00f6rande betydelse: Tillsammans b\u00f6rjade mor och barn en marsch mot sjukhuset i huvudstaden tolv mil bort.<\/p>\n

\u2013\u2002Jag bands p\u00e5 ryggen, mamma och min n\u00e5gra \u00e5r \u00e4ldre syster Fantaye fick g\u00e5.<\/p>\n

 <\/p>\n

Det m\u00e5ste ha varit en mardr\u00f6msmarsch. Sj\u00e4lv sjuk med feber och blodig hosta, ett sjukt barn vid sin sida och den febrige Marcus p\u00e5 ryggen vandrade hon i dagar. V\u00e4l framme vid sjukhuset m\u00f6ttes de av kaos, men Ahnu lyckades f\u00e5 in sina barn p\u00e5 behandling. Hur det gick till vet ingen.<\/p>\n

 <\/p>\n

Barnen fick bot. Sj\u00e4lv klarade hon sig inte.<\/p>\n

 <\/p>\n

D\u00e5 intr\u00e4der n\u00e4sta starka kvinna p\u00e5 scenen. En av sjuksk\u00f6terskorna p\u00e5 sjukhuset tog hand om de tv\u00e5 modersl\u00f6sa barnen trots sm\u00e5 omst\u00e4ndigheter hemma. Hon v\u00e4lkomnade dem till sitt hem i v\u00e4ntan p\u00e5 adoption.<\/p>\n

\u2013\u2002Man m\u00e5ste ha tur f\u00f6r att \u00f6verleva under s\u00e5dana h\u00e4r omst\u00e4ndigheterna, s\u00e4ger Marcus. Och det hade jag och min syster.<\/p>\n

 <\/p>\n

I en helt annan v\u00e4rld l\u00e5ngt upp i norr, i G\u00f6teborg, gick Lennart och Anne Marie Samuelsson och l\u00e4ngtade efter barn. De hade redan ett fosterbarn men ville g\u00e4rna ut\u00f6ka barnaskaran. Pappa Lennart ville ha en son och n\u00e4r kontakt uppr\u00e4ttades mellan myndigheterna i Etiopien och paret Samuelsson framkom att det fanns en pojke. Men pojken hade en syster och myndigheterna ville inte dela de tv\u00e5. Inga problem! Tv\u00e5 barn \u2013 s\u00e5 mycket trevligare.<\/p>\n

\u2013\u2002Vi hamnade i ett typiskt svenskt medelklasshem med v\u00e4ldigt k\u00e4rleksfulla f\u00f6r\u00e4ldrar. Omr\u00e5det var s\u00e5d\u00e4r svenskt idylliskt som villaomr\u00e5den kan vara.<\/p>\n

 <\/p>\n

Ett svenskt medelklassliv p\u00e5 1970-talet innebar ofta en viss sorts mat och familjen Samuelsson utgjorde inget undantag.<\/p>\n

\u2013\u2002Det var vanlig svensk husmanskost blandat med tidstypiska ingredienser, till exempel kassler med curry och ananas. Mamma var bra p\u00e5 mycket, att ge mig trygghet och sj\u00e4lvf\u00f6rtroende till exempel, men matlagning var inte det viktigaste i hennes liv. Kanske berodde p\u00e5 att mormor var som hon var, spekulerar Marcus.<\/p>\n

 <\/p>\n

Porten till k\u00f6ket<\/strong><\/p>\n

Mormor Helga, ytterligare en stark kvinna l\u00e4ngs Marcus livsbana, var n\u00e4mligen Marcus ink\u00f6rsport in i k\u00f6ket. Hon kom fr\u00e5n Sk\u00e5ne och hade tj\u00e4nat som hembitr\u00e4de i \u00f6verklassfamiljer i Helsingborg d\u00e4r hon lagat mat hela sitt liv. \u00c4nnu idag n\u00e4r Marcus t\u00e4nker tillbaka p\u00e5 sin mormor ser han hennes rygg \u2013 sj\u00e4lv \u00e4r hon v\u00e4nd mot spisen.<\/p>\n

 <\/p>\n

Mormor bodde bara en liten bit bort och n\u00e4r Marcus h\u00e4lsade p\u00e5 lagade de mat tillsammans. Resultatet blev alltid fantastiskt! Fina r\u00e5varor, tid, kunskap, omsorg och ambitionen att ta tillvara p\u00e5 all mat.<\/p>\n

\u2013\u2002Utan att veta om det l\u00e4rde jag mig n\u00e5got viktigt hos mormor. Hon k\u00f6pte en h\u00f6na som hon gjorde en fantastisk r\u00e4tt p\u00e5. N\u00e4sta dag kokade hon buljong p\u00e5 skrovet och lagade en riktigt h\u00e4rlig h\u00f6nssoppa. S\u00e5 g\u00f6r alla restauranger idag f\u00f6r att f\u00e5 ekonomi i verksamheten. Det g\u00e4ller att utnyttja det man har.<\/p>\n

 <\/p>\n

Helga var ocks\u00e5 viktig som en l\u00e4nk tillbaka i tiden, till ett Sverige som var fattigt och d\u00e4r man fick v\u00e4nda p\u00e5 slantarna.<\/p>\n

\u2013\u2002Sedan jag kom till Sverige har jag inte upplevt fattigdom men jag k\u00e4nner starkt att jag bara varit ett par steg ifr\u00e5n den v\u00e4rlden. Jag f\u00f6ddes i fattigdom, min mormor och morfar levde knapert och min pappa kommer fr\u00e5n en bohusl\u00e4nsk fiskarfamilj. Jag k\u00e4nner en stark historisk koppling bak\u00e5t i tiden. Kanske \u00e4r det denna k\u00e4nsla som gett mig den starka ambitionen i allt jag g\u00f6r.<\/p>\n

 <\/p>\n

\"Stj\u00e4rnkocken:<\/p>\n

Fr\u00e5n Etiopien till tryggt villaliv i G\u00f6teborg. H\u00e4r sitter Marcus i kn\u00e4t p\u00e5 mamma Anne Marie. Bredvid sitter systrarna Linda och Anna.<\/p>\n

 <\/p>\n

\u00c4ven om Marcus \u00e4lskade att laga mat som ung \u00e4lskade han fotbollen mer. Han var duktig och som ton\u00e5ring spelade han i G\u00f6teborgslaget Gais utvecklingslag.<\/p>\n

\u2013\u2002Jag levde f\u00f6r fotbollen, den var n\u00e4stan hela min identitet. Och jag l\u00e4rde mig mycket i den v\u00e4rlden som jag har haft stor nytta av genom livet, inte minst i restaurangk\u00f6ken. Man sk\u00f6ter sig, kommer i tid, jobbar f\u00f6r laget och ifr\u00e5gas\u00e4tter inte tr\u00e4narens eller k\u00f6kschefens order.<\/p>\n

 <\/p>\n

F\u00f6r Marcus var det ett liv som fotbollsproffs som h\u00e4grade men den dr\u00f6mmen skulle f\u00e5 ett abrupt slut. En dag fick han besked om att han inte l\u00e4ngre r\u00e4ckte till, delvis p\u00e5 grund av att han var s\u00e5 kort och l\u00e4tt. Det k\u00e4ndes som om hela v\u00e4rlden rasade samman.<\/p>\n

\u2013\u2002En av de f\u00e5 sakerna man kan vara helt s\u00e4ker p\u00e5 \u00e4r att man kommer att f\u00e5 motg\u00e5ngar i livet. Det h\u00e4r var min f\u00f6rsta och jag fick l\u00e4ra mig att hantera det. Man blir lite starkare f\u00f6r varje g\u00e5ng.<\/p>\n

 <\/p>\n

Tuffa \u00e5r<\/strong><\/p>\n

I st\u00e4llet riktades nu blickarna mot matlagningen. Han utbildade sig och b\u00f6rjade arbeta p\u00e5 restauranger i G\u00f6teborg. All den energi, beslutsamhet och m\u00e5linriktning som han tidigare lagt p\u00e5 fotbollen v\u00e4ndes nu mot matlagningen. Och om dr\u00f6mmen om att n\u00e5 den absoluta toppen inom fotbollen hade krossats fanns i st\u00e4llet dr\u00f6mmen om att n\u00e5 toppen i k\u00f6ket. Han fick jobb l\u00e4ngst ner i hierarkin p\u00e5 fina restauranger i Schweiz, \u00d6sterrike och Frankrike. Tuffa \u00e5r f\u00f6r en svensk ton\u00e5ring som levt i en skyddad medelklassmilj\u00f6. Eller?<\/p>\n

\u2013\u2002Jovisst var det h\u00e5rt och det kr\u00e4vdes inte mycket f\u00f6r att f\u00e5 sparken. Men jag l\u00e4rde mig att alltid g\u00f6ra det jag blev tillsagd, inte ifr\u00e5gas\u00e4tta, alltid, alltid g\u00f6ra mitt b\u00e4sta. B\u00f6rjade arbetspasset klockan 9 var jag d\u00e4r klockan 8. Jag lade mig vinn om att l\u00e4ra mig tyska och franska s\u00e5 fort det gick. Stentufft, javisst, men oerh\u00f6rt l\u00e4rorikt.<\/p>\n

 <\/p>\n

Man skulle g\u00f6ra det man blev tillsagd och man skulle g\u00f6ra det bra. I \u00f6vrigt skulle man vara osynlig.<\/p>\n

 <\/p>\n

Marcus b\u00f6rjade s\u00e5 sm\u00e5tt kl\u00e4ttra i hierarkin och allt gick enligt planerna. Men d\u00e5 tr\u00e4dde det vanliga livet in.<\/p>\n

 <\/p>\n

Under en kort sejour i \u00d6sterrike slutade en tillf\u00e4llig f\u00f6rbindelse med att flickan blev gravid. Marcus fick panik och kunde inte hantera situationen. Han ville bara fly, l\u00e5tsas som ingenting.<\/p>\n

 <\/p>\n

Resan hem till f\u00f6r\u00e4ldrarna i G\u00f6teborg blev tung. Hur skulle han ber\u00e4tta om detta. Och hur skulle det bli med alla hans dr\u00f6mmar? Han ville bara g\u00e5 vidare med sitt liv.<\/p>\n

 <\/p>\n

Marcus eventuella planer p\u00e5 att smita fr\u00e5n sina \u00e5tagande satte mamma Anne Marie effektivt stopp f\u00f6r. Hon lovade att l\u00e5na honom pengar till underh\u00e5llet s\u00e5 l\u00e4nge han tj\u00e4nade f\u00f6r lite.<\/p>\n

 <\/p>\n

I sin bok Yes, Chef<\/em> har han ber\u00e4ttat hur han misslyckades med att hantera situationen. Det skulle ta 14 \u00e5r innan han tr\u00e4ffade sin dotter Zoe. Han betalade f\u00f6r sig men h\u00f6rde aldrig av sig. Men Anne Marie uppr\u00e4tth\u00f6ll hela tiden kontakten med sitt barnbarn.<\/p>\n

 <\/p>\n

Den mogne Marcus \u00e4r inte stolt \u00f6ver hur han hanterade denna aspekt av sitt liv. Han beskriver sig sj\u00e4lv som nybliven pappa: ung, ambiti\u00f6s i yrkeslivet \u2013 och fruktansv\u00e4rt sj\u00e4lvupptagen.<\/p>\n

 <\/p>\n

Mamma Anne Maries moraliska kompass var d\u00e4remot perfekt kalibrerad och hennes k\u00e4rlek till Zoe skapade den kanal som han s\u00e5 sm\u00e5ningom kunde utnyttja.<\/p>\n

\u2013\u2002N\u00e4r jag skrev boken best\u00e4mde jag mig f\u00f6r att vara helt \u00e4rlig. Jag \u00e4r en m\u00e4nniska som inte alltid har hanterat situationer som uppkommit l\u00e4ngs v\u00e4gen p\u00e5 r\u00e4tt s\u00e4tt. Idag har Zoe och jag en bra kontakt. \u00c4ven om hon bor kvar i \u00d6sterrike h\u00e4lsar hon ofta p\u00e5 mig i New York och jag f\u00e5r tillf\u00e4lle att visa henne staden. Jag kan k\u00e4nna igen mig i henne \u2013 hon \u00e4r ocks\u00e5 en kreativ m\u00e4nniska.<\/p>\n

 <\/p>\n

Hemma i New York<\/strong><\/p>\n

Ja, s\u00e5 sm\u00e5ningom landade Marcus i New York och d\u00e4r k\u00e4nde han sig hemma fr\u00e5n f\u00f6rsta stund. Det var n\u00e5got med atmosf\u00e4ren som tr\u00e4ffade rakt in i sj\u00e4len.<\/p>\n

\u2013\u2002Restaurangv\u00e4rlden som jag upplevde den p\u00e5 1980- och 1990-talet var en vit, manlig v\u00e4rld d\u00e4r jag stack ut som svart. I New York \u00e4r det ingen som bryr sig om du \u00e4r svart eller vit, talar med eller utan brytning. H\u00e4r \u00e4r det bara det du presterar som betyder n\u00e5got. Det passar mig perfekt!<\/p>\n

 <\/p>\n

Marcus b\u00f6rjade arbeta p\u00e5 den h\u00f6gt ansedda svenska krogen Aqvavit och \u00f6det skulle snart gripa in.<\/p>\n

 <\/p>\n

Restaurangens k\u00f6kschef avled hastigt och Marcus fick erbjudandet att ta \u00f6ver, bara 23 \u00e5r gammal.<\/p>\n

\u2013\u2002Jag k\u00e4nde mig trygg som k\u00f6kschef n\u00e4r det g\u00e4llde matlagning och att s\u00e4tta menyer. Men n\u00e4r man \u00e4r s\u00e5 ung kanske man inte \u00e4r den b\u00e4sta personalchefen. Men det gick bra, minns Marcus idag. Jag fick den hj\u00e4lp jag beh\u00f6vde.<\/p>\n

 <\/p>\n

\"Stj\u00e4rnkocken:Bara n\u00e5gra veckor efter att Marcus tagit \u00f6ver i k\u00f6ket recenserades Aqvavit i New York Times d\u00e4r den gavs tre stj\u00e4rnor. Efter det var inget sig riktigt likt. Uppdragen blev fler och fler, tv-framtr\u00e4dande b\u00e5de som g\u00e4st och i egna shower och f\u00f6r n\u00e5gra \u00e5r sedan l\u00e4mnade han Aqvavit.<\/p>\n

 <\/p>\n

Det var en turbulent tid. Inom loppet av ett \u00e5r l\u00e4mnade han restaurangen, vann den stora tv-showen Top Chef Masters, ansvarade f\u00f6r maten p\u00e5 president Obamas f\u00f6rsta stora bankett f\u00f6r en g\u00e4stande statschef och hittade tillbaka till sina r\u00f6tter i Etiopien.<\/p>\n

\u2013\u2002Det var tur att jag hade med mig tryggheten fr\u00e5n min familj. Det var mycket som h\u00e4nde p\u00e5 kort tid men<\/p>\n

det var ju fantastiskt ocks\u00e5. Tack vare min syster, som rotat fram alla uppgifter fr\u00e5n Etiopien, fann jag min far som jag trodde varit d\u00f6d i decennier \u2013 och \u00e5tta halvsyskon.<\/p>\n

 <\/p>\n

I dag har han byggt upp en relation med sin etiopiska familj. Han har ocks\u00e5 lyckats \u00f6vertala sin far att l\u00e5ta honom betala systrarnas skolavgifter.<\/p>\n

\u2013\u2002Det \u00e4r inte bara att komma ner som v\u00e4sterl\u00e4nning och best\u00e4mma. De \u00e4r stolta och har sina traditioner och sina strukturer men jag \u00e4r glad att jag lyckades \u00f6vertala honom om vad som g\u00e4ller mina systrars skolg\u00e5ng.<\/p>\n

 <\/p>\n

Tr\u00e4ffade sin k\u00e4rlek<\/strong><\/p>\n

Kopplingen till Etiopien har blivit \u00e4nnu starkare sedan han tr\u00e4ffade sin hustru, Maya. Ocks\u00e5 hon kommer fr\u00e5n Etiopien, ocks\u00e5 hon har, \u00e5tminstone delvis, vuxit upp i Europa. Arbetet som fotomodell f\u00f6rde henne till New York d\u00e4r hon av en h\u00e4ndelse hamnade p\u00e5 Marcus inflyttningsfest i Harlem. Det var k\u00e4rlek vid f\u00f6rsta \u00f6gonkastet och snart stod br\u00f6llopet i Etiopien.<\/p>\n

\u2013\u2002Det var en fantastisk fest med mat lagade av lokala kockar. Hela byn kom f\u00f6r att fira, alla fick \u00e4ta k\u00f6tt den dagen och gl\u00e4djen var stor. Det blev ett minne jag b\u00e4r med mig f\u00f6r evigt.<\/p>\n

 <\/p>\n

I dag \u00e4r Marcus kock p\u00e5 halvtid, f\u00f6retagsledare p\u00e5 kvartstid och inspirat\u00f6r resten av tiden. Det mesta av den vakna tiden \u00e4r fyllt med arbete.<\/p>\n

\u2013\u2002Fast jag ser det inte s\u00e5. Maten \u00e4r mitt s\u00e4tt att leva, jag skiljer inte p\u00e5 arbete och fritid. Och idag \u00e4r jag s\u00e5 glad \u00f6ver att jag kan dela min tid mellan min restaurang i Harlem, Red Rooster, och mina engagemang i G\u00f6teborg och Stockholm. Det var h\u00e4ftigt n\u00e4r mamma var med n\u00e4r min krog \u00f6ppnade i G\u00f6teborg.<\/p>\n

 <\/p>\n

N\u00e4r man har levt ett liv som Marcus \u00e4r det inte konstigt att skriva sin sj\u00e4lvbiografi n\u00e4r man bara \u00e4r drygt 40.<\/p>\n

 <\/p>\n

Det har varit en l\u00e5ng resa, fr\u00e5n Etiopiska landsbygden via Addis Abeba och G\u00f6teborg till Harlem New York.<\/p>\n

\u2013\u2002Jag vill visa min v\u00e4g som en inspiration, \u00e4rligt med b\u00e5de bakslag och framg\u00e5ngar. Jag ville helt enkelt skriva en bok som jag hade velat l\u00e4sa som 18-\u00e5ring. Och jag har lagt ner min sj\u00e4l i den!<\/p>\n

 <\/p>\n

 <\/p>\n

\"Stj\u00e4rnkocken:Personligt<\/strong><\/span><\/p>\n

Namn<\/strong>: Marcus Samuelsson (f\u00f6dd i Etiopien som Kassahun Tsegie)<\/p>\n

\u00c5lder<\/strong>: 42 \u00e5r<\/p>\n

Familj<\/strong>: Hustrun Maya Haile och dottern Zoe, 21 fr\u00e5n en tidigare relation.<\/p>\n

Bor<\/strong>: Harlem, New York, USA<\/p>\n

Yrke<\/strong>: Kock, k\u00f6kschef, f\u00f6retagsledare. Driver restauranger i Sverige och USA samt matportalen Food Republic. Har haft egna tv-shower i USA och vunnit den prestigeladdade Top Chef Masters. Har lagat mat f\u00f6r president Obama och varit engagerad i presidenthustrun Michelle Obamas kampanj f\u00f6r b\u00e4ttre matvanor i USA. Uts\u00e5gs 2005 till adjungerad professor vid Ume\u00e5 universitet.<\/p>\n

Utm\u00e4rkelser<\/strong>: Fick som yngsta k\u00f6kschef n\u00e5gonsin tre stj\u00e4rnor i New York Times. Blivit utsedd till “New Yorks b\u00e4sta kock”.<\/p>\n

Aktuell<\/strong>: Med nya restauranger i Sverige och sin sj\u00e4lvbiografi Yes, Chef<\/em>.<\/p>\n<\/p><\/div>\n<\/div>\n

\n\t\tVinn Marcus Samuelssons nya bok!<\/a><\/span>\n\t<\/div>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Marcus Samuelsson \u00e4r bara 42 \u00e5r men hans liv har inneh\u00e5llit en verklig resa, fr\u00e5n den etiopiska landsbygden till New York via G\u00f6teborg. Och det \u00e4r en historia som kantas av de kvinnor som format honom.<\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":625943,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"_acf_changed":false,"site-sidebar-layout":"default","site-content-layout":"","ast-site-content-layout":"default","site-content-style":"default","site-sidebar-style":"default","ast-global-header-display":"","ast-banner-title-visibility":"","ast-main-header-display":"","ast-hfb-above-header-display":"","ast-hfb-below-header-display":"","ast-hfb-mobile-header-display":"","site-post-title":"","ast-breadcrumbs-content":"","ast-featured-img":"","footer-sml-layout":"","ast-disable-related-posts":"","theme-transparent-header-meta":"","adv-header-id-meta":"","stick-header-meta":"","header-above-stick-meta":"","header-main-stick-meta":"","header-below-stick-meta":"","astra-migrate-meta-layouts":"default","ast-page-background-enabled":"default","ast-page-background-meta":{"desktop":{"background-color":"var(--ast-global-color-4)","background-image":"","background-repeat":"repeat","background-position":"center center","background-size":"auto","background-attachment":"scroll","background-type":"","background-media":"","overlay-type":"","overlay-color":"","overlay-opacity":"","overlay-gradient":""},"tablet":{"background-color":"","background-image":"","background-repeat":"repeat","background-position":"center center","background-size":"auto","background-attachment":"scroll","background-type":"","background-media":"","overlay-type":"","overlay-color":"","overlay-opacity":"","overlay-gradient":""},"mobile":{"background-color":"","background-image":"","background-repeat":"repeat","background-position":"center center","background-size":"auto","background-attachment":"scroll","background-type":"","background-media":"","overlay-type":"","overlay-color":"","overlay-opacity":"","overlay-gradient":""}},"ast-content-background-meta":{"desktop":{"background-color":"var(--ast-global-color-5)","background-image":"","background-repeat":"repeat","background-position":"center center","background-size":"auto","background-attachment":"scroll","background-type":"","background-media":"","overlay-type":"","overlay-color":"","overlay-opacity":"","overlay-gradient":""},"tablet":{"background-color":"var(--ast-global-color-5)","background-image":"","background-repeat":"repeat","background-position":"center center","background-size":"auto","background-attachment":"scroll","background-type":"","background-media":"","overlay-type":"","overlay-color":"","overlay-opacity":"","overlay-gradient":""},"mobile":{"background-color":"var(--ast-global-color-5)","background-image":"","background-repeat":"repeat","background-position":"center center","background-size":"auto","background-attachment":"scroll","background-type":"","background-media":"","overlay-type":"","overlay-color":"","overlay-opacity":"","overlay-gradient":""}},"ep_exclude_from_search":false,"_FSMCFIC_featured_image_caption":"","_FSMCFIC_featured_image_nocaption":"","_FSMCFIC_featured_image_hide":"","footnotes":""},"categories":[82],"tags":[87],"class_list":["post-625942","post","type-post","status-publish","format-standard","has-post-thumbnail","hentry","category-manniskor","tag-reportage"],"acf":[],"publishpress_future_action":{"enabled":false,"date":"2026-04-12 22:06:51","action":"change-status","newStatus":"draft","terms":[],"taxonomy":"category","extraData":[]},"publishpress_future_workflow_manual_trigger":{"enabledWorkflows":[]},"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/stage.hemtrevligt.se\/hemmetsjournal\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/625942","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/stage.hemtrevligt.se\/hemmetsjournal\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/stage.hemtrevligt.se\/hemmetsjournal\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/stage.hemtrevligt.se\/hemmetsjournal\/wp-json\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/stage.hemtrevligt.se\/hemmetsjournal\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=625942"}],"version-history":[{"count":0,"href":"https:\/\/stage.hemtrevligt.se\/hemmetsjournal\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/625942\/revisions"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/stage.hemtrevligt.se\/hemmetsjournal\/wp-json\/wp\/v2\/media\/625943"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/stage.hemtrevligt.se\/hemmetsjournal\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=625942"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/stage.hemtrevligt.se\/hemmetsjournal\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=625942"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/stage.hemtrevligt.se\/hemmetsjournal\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=625942"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}