{"id":624495,"date":"2013-05-06T00:00:00","date_gmt":"2013-05-06T00:00:00","guid":{"rendered":"https:\/\/stg-hemmetsjournal-stage.kinsta.cloud\/hemmetsjournal\/artiklar\/manniskor\/20130505\/unni-lindell-jag-alskar-att-gora-folk-radda\/"},"modified":"2016-05-15T10:19:08","modified_gmt":"2016-05-15T10:19:08","slug":"unni-lindell-jag-alskar-att-gora-folk-radda","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/stage.hemtrevligt.se\/hemmetsjournal\/artiklar\/manniskor\/20130506\/unni-lindell-jag-alskar-att-gora-folk-radda\/","title":{"rendered":"Unni Lindell: Jag \u00e4lskar att g\u00f6ra folk r\u00e4dda"},"content":{"rendered":"
\n
\n

\"Unni1. Hur kom det sig att du b\u00f6rjade skriva deckare?<\/strong><\/p>\n

\u2013\u2002Det f\u00f6rsta jag fick publicerat som 17-\u00e5ring var just en kriminalnovell. Jag har alltid gillat sp\u00e4nning. Jag \u00e4lskar att skriva s\u00e5 att folk blir lite r\u00e4dda.<\/p>\n

 <\/p>\n

2. Ofta f\u00f6rekommer det mycket grymheter i deckare. Beh\u00f6ver man vara or\u00e4dd och modig f\u00f6r att skriva ner dessa hemska historier?<\/strong><\/p>\n

\u2013\u2002Tv\u00e4rtom. Jag \u00e4r en mycket r\u00e4dd person och det \u00e4r min \u00e5ngest och r\u00e4dsla jag anv\u00e4nder n\u00e4r jag skriver. P\u00e5 det s\u00e4ttet kan jag leva mig in i hur mina romanpersoner k\u00e4nner och beskriva detta.<\/p>\n

 <\/p>\n

3. Min uppfattning \u00e4r att det ofta \u00e4r kvinnor som r\u00e5kar illa ut i deckare, blir m\u00f6rdade, misshandlade. Har du n\u00e5gra tankar kring det?<\/strong><\/p>\n

\u2013\u2002Nja, inte i mina b\u00f6cker\u2026 I min f\u00f6sta bok Ormb\u00e4raren har jag en kvinnlig seriem\u00f6rdare som d\u00f6dar fem m\u00e4n. Men generellt \u00e4r det v\u00e4l s\u00e5 att kvinnor \u00e4r mer s\u00e5rbara \u00e4n m\u00e4n och uts\u00e4tts f\u00f6r mer v\u00e5ld. Det \u00e4r ju s\u00e5 att m\u00e4n st\u00e5r f\u00f6r 85 procent av alla mord, s\u00e5 det speglar kanske bara verkligheten.<\/p>\n

 <\/p>\n

4. I din nya bok Dj\u00e4vulskyssen som just kommit p\u00e5 svenska \u00e4r det en sm\u00e5barnsmamma som blir m\u00f6rdad. \u00c4r det inte jobbigt att skriva om s\u00e5dana fruktansv\u00e4rda h\u00e4ndelser?<\/strong><\/p>\n

\u2013\u2002Jovisst. D\u00e4rf\u00f6r har jag medvetet lagt in lite “feelgood”, vilket kanske inte s\u00e5 l\u00e4tt att uppt\u00e4cka. Men i denna bok st\u00e5r barnens moster Rita f\u00f6r det. Ocks\u00e5 Henny Marie, det \u00e4ldsta barnets styvmor. Detta \u00e4r medvetet f\u00f6r annars hade man inte st\u00e5tt ut. Barnen blir v\u00e4l omh\u00e4ndertagna trots alla hemskheter.<\/p>\n

 <\/p>\n

5. I hur h\u00f6g grad anv\u00e4nder du erfarenheter fr\u00e5n ditt eget liv i dina deckare?<\/strong><\/p>\n

\u2013\u2002Jag har lyckligtvis inte upplevt s\u00e5 hemska saker som mord men jag anv\u00e4nder k\u00e4nslor fr\u00e5n n\u00e4r jag var liten flicka och till exempel var extremt m\u00f6rkr\u00e4dd. N\u00e4r jag checkar in p\u00e5 ett hotell s\u00e5 kollar jag alltid efter om det ligger en m\u00f6rdare under s\u00e4ngen innan jag sl\u00e5r igen d\u00f6rren. Det \u00e4r en reflexhandling som jag har. Jag ser faror \u00f6verallt och \u00e4r alltid beredd att fly. Detta har s\u00e5klart lett till m\u00e5nga komiska situationer. Som den g\u00e5ngen d\u00e5 en bilist stannade f\u00f6r att fr\u00e5ga om v\u00e4gen och jag var \u00f6vertygad om att mannen bakom ratten var en m\u00f6rdare \u2013 jag hoppade nerf\u00f6r en brant lutning och br\u00f6t handleden\u2026<\/p>\n

 <\/p>\n

6. G\u00f6r du mycket research innan du b\u00f6rjar skriva?<\/strong><\/p>\n

\u2013\u2002Ja det g\u00f6r jag. Och jag har v\u00e4nner inom polisen som l\u00e4ser mina manus. I min f\u00f6rsta bok fick jag ocks\u00e5 mycket hj\u00e4lp av Anne Holt, min v\u00e4ninna som ju ocks\u00e5 har jobbat som advokat hos polisen. Senare blev hon som bekant b\u00e5de justitieminister och deckarf\u00f6rfattare. I en deckare m\u00e5ste alla fakta st\u00e4mma.<\/p>\n

 <\/p>\n

7. Vad tror du \u00e4r f\u00f6rklaringen till att deckaregenren \u00e4r s\u00e5 popul\u00e4r och \u00e4lskas och l\u00e4ses av s\u00e5 m\u00e5nga m\u00e4nniskor?<\/strong><\/p>\n

\u2013\u2002Kanske f\u00f6r att den f\u00e5r oss att k\u00e4nna oss trygga. Vi l\u00e4ser om f\u00f6rf\u00e4rliga saker men det handlar inte om oss. Ungef\u00e4r som n\u00e4r kv\u00e4llstidningarna har braskande rubriker om ohyggliga h\u00e4ndelser \u2013 det s\u00e4ljer ocks\u00e5 bra. Deckargenren har allt. Man kan beskriva m\u00e4nniskornas psykologiska djup, ta upp samh\u00e4llsproblem, skriva litteratur och samtidigt framkalla sp\u00e4nning. Och drivet som g\u00f6r att man bara m\u00e5ste l\u00e4sa vidare och veta hur det slutar.<\/p>\n

 <\/p>\n

8. Visst \u00e4r det s\u00e5 att du n\u00e5gonstans bak i sl\u00e4kten har svenska r\u00f6tter?<\/strong><\/p>\n

\u2013\u2002Absolut. Min gammelmorfar Carl Wilhelm Theodor Lindell f\u00f6ddes 1867 p\u00e5 den lilla \u00f6n F\u00e5ng\u00f6 utanf\u00f6r Gryt i \u00d6sterg\u00f6tland. Han kom till Norge 1890 och blev pappa till sju barn, ett av dem var min farmor. Jag \u00e4r stolt \u00f6ver mitt efternamn. I Stockholm finns det nog \u00e4ttlingar till min gammelmorfars bror Axel Fredrik Lindell, f\u00f6dd 1869. Det hade varit kul om n\u00e5gon sl\u00e4kting l\u00e4ser detta s\u00e5 att vi kunde f\u00e5 kontakt!<\/p>\n

 <\/p>\n

9. Du har nu skrivit nio b\u00f6cker om Cato Isaksen och Marian Dahle. Vad har du f\u00f6r planer f\u00f6r framtiden?<\/strong><\/p>\n

\u2013\u2002Jag jobbar med bok nummer tio nu. Efter det vill jag skriva en sl\u00e4kttriologi baserat p\u00e5 min resa till det lilla gruvsamh\u00e4llet p\u00e5 \u00f6n F\u00e5ng\u00f6 i Sverige. Det ser jag fram emot!<\/p>\n

 <\/p>\n

10. L\u00e4ser du andra deckare? Eller om du har andra favoritf\u00f6rfattare?<\/strong><\/p>\n

\u2013\u2002Nej, jag l\u00e4ser inte deckare, f\u00f6rutom n\u00e5gra av mina v\u00e4nners. Min favoritf\u00f6rfattare \u00e4r G\u00f6ran Tunstr\u00f6m, hans bok Juloratoriet<\/em> \u00e4r bara s\u00e5 vacker! Jag miste min mamma tidigt och i hans b\u00f6cker hittade jag min saknad beskriven. Jag tr\u00e4ffade G\u00f6ran f\u00f6rsta g\u00e5ngen 1989 och vi blev goda v\u00e4nner. Jag saknar honom och \u00e5ker till hans grav i Sunne en g\u00e5ng varje \u00e5r.<\/p>\n

 <\/p>\n

Personligt<\/strong><\/span><\/p>\n

NAMN: <\/strong>Unni Lindell.<\/p>\n

\u00c5LDER:<\/strong> 56 \u00e5r.<\/p>\n

FAMILJ:<\/strong> Mannen Per Christian, tv\u00e5 vuxna s\u00f6ner och ett barnbarn.<\/p>\n

BOR: <\/strong>I ett hus tio minuter utanf\u00f6r Oslo och ibland i en l\u00e4genhet inne i Oslo.<\/p>\n<\/p><\/div>\n<\/div>\n

\n\t\tVinn Unni Lindells nya bok!<\/a><\/span>\n\t<\/div>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Deckarf\u00f6rfattaren Unni Lindells senaste bok Dj\u00e4vulskyssen var en av de b\u00e4st s\u00e4ljande b\u00f6ckerna i hennes hemland Norge f\u00f6rra \u00e5ret. Ocks\u00e5 i Sverige \u00e4r hon l\u00e4st och \u00e4lskad. Nionde boken om poliserna Cato Isaksen och Marian Dahle finns nu p\u00e5 svenska.<\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":624496,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"_acf_changed":false,"site-sidebar-layout":"default","site-content-layout":"","ast-site-content-layout":"default","site-content-style":"default","site-sidebar-style":"default","ast-global-header-display":"","ast-banner-title-visibility":"","ast-main-header-display":"","ast-hfb-above-header-display":"","ast-hfb-below-header-display":"","ast-hfb-mobile-header-display":"","site-post-title":"","ast-breadcrumbs-content":"","ast-featured-img":"","footer-sml-layout":"","ast-disable-related-posts":"","theme-transparent-header-meta":"","adv-header-id-meta":"","stick-header-meta":"","header-above-stick-meta":"","header-main-stick-meta":"","header-below-stick-meta":"","astra-migrate-meta-layouts":"default","ast-page-background-enabled":"default","ast-page-background-meta":{"desktop":{"background-color":"var(--ast-global-color-4)","background-image":"","background-repeat":"repeat","background-position":"center center","background-size":"auto","background-attachment":"scroll","background-type":"","background-media":"","overlay-type":"","overlay-color":"","overlay-opacity":"","overlay-gradient":""},"tablet":{"background-color":"","background-image":"","background-repeat":"repeat","background-position":"center center","background-size":"auto","background-attachment":"scroll","background-type":"","background-media":"","overlay-type":"","overlay-color":"","overlay-opacity":"","overlay-gradient":""},"mobile":{"background-color":"","background-image":"","background-repeat":"repeat","background-position":"center center","background-size":"auto","background-attachment":"scroll","background-type":"","background-media":"","overlay-type":"","overlay-color":"","overlay-opacity":"","overlay-gradient":""}},"ast-content-background-meta":{"desktop":{"background-color":"var(--ast-global-color-5)","background-image":"","background-repeat":"repeat","background-position":"center center","background-size":"auto","background-attachment":"scroll","background-type":"","background-media":"","overlay-type":"","overlay-color":"","overlay-opacity":"","overlay-gradient":""},"tablet":{"background-color":"var(--ast-global-color-5)","background-image":"","background-repeat":"repeat","background-position":"center center","background-size":"auto","background-attachment":"scroll","background-type":"","background-media":"","overlay-type":"","overlay-color":"","overlay-opacity":"","overlay-gradient":""},"mobile":{"background-color":"var(--ast-global-color-5)","background-image":"","background-repeat":"repeat","background-position":"center center","background-size":"auto","background-attachment":"scroll","background-type":"","background-media":"","overlay-type":"","overlay-color":"","overlay-opacity":"","overlay-gradient":""}},"ep_exclude_from_search":false,"_FSMCFIC_featured_image_caption":"","_FSMCFIC_featured_image_nocaption":"","_FSMCFIC_featured_image_hide":"","footnotes":""},"categories":[82],"tags":[87],"class_list":["post-624495","post","type-post","status-publish","format-standard","has-post-thumbnail","hentry","category-manniskor","tag-reportage"],"acf":[],"publishpress_future_action":{"enabled":false,"date":"2026-04-10 21:01:35","action":"change-status","newStatus":"draft","terms":[],"taxonomy":"category","extraData":[]},"publishpress_future_workflow_manual_trigger":{"enabledWorkflows":[]},"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/stage.hemtrevligt.se\/hemmetsjournal\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/624495","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/stage.hemtrevligt.se\/hemmetsjournal\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/stage.hemtrevligt.se\/hemmetsjournal\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/stage.hemtrevligt.se\/hemmetsjournal\/wp-json\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/stage.hemtrevligt.se\/hemmetsjournal\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=624495"}],"version-history":[{"count":0,"href":"https:\/\/stage.hemtrevligt.se\/hemmetsjournal\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/624495\/revisions"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/stage.hemtrevligt.se\/hemmetsjournal\/wp-json\/wp\/v2\/media\/624496"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/stage.hemtrevligt.se\/hemmetsjournal\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=624495"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/stage.hemtrevligt.se\/hemmetsjournal\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=624495"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/stage.hemtrevligt.se\/hemmetsjournal\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=624495"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}