{"id":624483,"date":"2013-05-15T00:54:00","date_gmt":"2013-05-15T00:54:00","guid":{"rendered":"https:\/\/stg-hemmetsjournal-stage.kinsta.cloud\/hemmetsjournal\/artiklar\/manniskor\/20130514\/spriten-gjorde-pappa-till-en-framling\/"},"modified":"2016-05-15T10:19:26","modified_gmt":"2016-05-15T10:19:26","slug":"spriten-gjorde-pappa-till-en-framling","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/stage.hemtrevligt.se\/hemmetsjournal\/artiklar\/manniskor\/20130515\/spriten-gjorde-pappa-till-en-framling\/","title":{"rendered":"“Spriten gjorde pappa till en fr\u00e4mling”"},"content":{"rendered":"
\n

\n\t\tUtdrag ur boken "Du satt p\u00e5 Karlavagnen"\t<\/h4>\n<\/p>\n
\n

Jag ligger p\u00e5 mage, solen sm\u00e4lter som sm\u00f6r \u00f6ver golvet.<\/p>\n

Jag m\u00e5lar, pennan skaver och pappret bl\u00f6der.<\/p>\n

Hans skugga \u00e4r ett moln, ett ov\u00e4der utan ljud.<\/p>\n

Och jag sneglar mellan andetagen, p\u00e5 hans f\u00f6tter, t\u00e5rna svarta och smutsiga.<\/p>\n

F\u00e5r pappa en puss?<\/p>\n

Mustaschen, l\u00e4ppen, \u00e4ckelmunnen: f\u00e5r jag, Lillan?<\/p>\n

Nej, svarar jag best\u00e4mt.<\/p>\n

Mamma diskar, gnuggar gr\u00f6t ur kastrullen. Hon l\u00e5ter kranen rinna, hon rinner bort, min mamma.<\/p>\n

F\u00f6r tv\u00e5 kronor, Lillan?<\/p>\n

Och han luktar cigarett.<\/p>\n

F\u00e5r pappa k\u00f6pa en puss f\u00f6r fem kronor?<\/p>\n

Jag \u00e4r alldeles f\u00f6r sn\u00e4ll.<\/p>\n

Blundar: mina \u00f6gon krymper till sm\u00e5 russin.<\/p>\n

Mustaschen sticker i huden.<\/p>\n

Och jag springer sedan. Knyter handen, g\u00f6r en ordentlig knut s\u00e5 att femman svettas mellan fingrarna.<\/p>\n

\n<\/p><\/div>\n<\/div>\n

\n
\n

\"\"Spriten<\/p>\n

 <\/p>\n

Julia sitter med mamma p\u00e5 altanen och tittar p\u00e5 stj\u00e4rnorna. N\u00e5gonstans d\u00e4ruppe bland vintergatans miljarder diamanter finns Karlavagnen d\u00e4r mamma brukar s\u00e4ga att pappa Harry sitter p\u00e5 kv\u00e4llarna. Julia tycker att det l\u00e5ter vackert och lite konstigt. Att pappa kan sitta d\u00e4ruppe, s\u00e5 o\u00e4ndligt l\u00e5ngt bort, till och med n\u00e4r det \u00e4r mamma som har bilen. Hur kommer han dit?<\/p>\n

 <\/p>\n

S\u00e5 sm\u00e5ningom f\u00f6rst\u00e5r Julia att pappas Karlavagn inte \u00e4r stj\u00e4rnformationen i Stora Bj\u00f6rn utan ett sunkigt hak i Stockholmsf\u00f6rorten Fru\u00e4ngen. D\u00e4r sitter Harry med det som verkar betyda mest i hans liv: Flaskan.<\/p>\n

 <\/p>\n

Och med tiden kommer den k\u00e4rlek som Julia k\u00e4nner f\u00f6r sin pappa att vittra s\u00f6nder i motvilja och avsky.<\/p>\n

Julia har en av huvudrollerna i Caroline Nylanders debutroman med den f\u00f6rr\u00e4diskt poetiska titeln Du satt p\u00e5 Karlavagnen. De andra huvudrollerna har pappa Harry, mamma Elisabeth \u2013 och den alltid n\u00e4rvarande spriten. Den f\u00f6rbannade spriten som g\u00f6r Harry till en fr\u00e4mling inf\u00f6r sitt barn och som f\u00e5r mamma Elisabeth att sakta, bit f\u00f6r bit, vittra s\u00f6nder.<\/p>\n

 <\/p>\n

Fyra st\u00e4mmor<\/strong><\/p>\n

Boken \u00e4r en roman d\u00e4r mycket av stoffet h\u00e4mtats fr\u00e5n Carolines egna minnen fr\u00e5n en uppv\u00e4xt med en sv\u00e5rt alkoholiserad pappa. Det \u00e4r ingen rak, kronologisk ber\u00e4ttelse utan uppbyggd i fyra st\u00e4mmor. En ber\u00e4ttelse handlar om ett dygn under en semester i Sk\u00e5ne, ett dygn som blottl\u00e4gger familjens problem i koncentrat. Tv\u00e5 ber\u00e4ttelser har Julias, barnets, perspektiv. Och den sista skildrar en lyckligare tid flera \u00e5r tidigare, n\u00e4r f\u00f6r\u00e4ldrarna m\u00f6ts och blir k\u00e4ra.<\/p>\n

\u2013\u2002Det var av flera sk\u00e4l viktigt f\u00f6r mig att beskriva ocks\u00e5 denna tid, ber\u00e4ttar Caroline. Dels ville jag visa att pappa Harry inte var endimensionell, att han en g\u00e5ng var en bra m\u00e4nniska. Dels ville jag ocks\u00e5 f\u00f6rs\u00f6ka f\u00e5 l\u00e4saren att f\u00f6rst\u00e5 varf\u00f6r Elisabeth stannar kvar hos Harry, trots \u00e5r av st\u00e4ndiga svek. Hon k\u00e4nner en annan Harry ocks\u00e5.<\/p>\n

 <\/p>\n

Vi tr\u00e4ffas hemma hos Caroline i hennes lilla men mysiga l\u00e4genhet i Aspudden i s\u00f6dra Stockholm. L\u00e4genheten \u00e4r stils\u00e4kert m\u00f6blerad av en person med ett s\u00e4kert \u00f6ga.<\/p>\n

\u2013\u2002Mycket \u00e4r k\u00f6pt p\u00e5 Blocket, ber\u00e4ttar Caroline. N\u00e4r man v\u00e4l har b\u00f6rjat titta d\u00e4r \u00e4r det sv\u00e5rt att sluta.<\/p>\n

 <\/p>\n

Ett eget projekt<\/strong><\/p>\n

Caroline har alltid tyckt om att skriva och id\u00e9n om att skriva en bok byggd p\u00e5 hennes egna erfarenheter s\u00e5ddes f\u00f6r n\u00e4rmare tio \u00e5r sedan. Hon skrev f\u00f6r byr\u00e5l\u00e5dan och planerna var fortfarande v\u00e4ldigt vaga.<\/p>\n

 <\/p>\n

F\u00f6r n\u00e5gra \u00e5r sedan b\u00f6rjade hon p\u00e5 Skrivarakademien i Stockholm, en skrivarskola som tidigare sett elever som Jens Lapidus och Felicia Feldt.<\/p>\n

\u2013\u2002Det var en riktig \u00f6gon\u00f6ppnare f\u00f6r mig. Jag l\u00e4rde mig j\u00e4ttemycket under de \u00e5ren. Man fick prova p\u00e5 allt m\u00f6jligt \u2013 ess\u00e4er, poesi, deckare. Allt under ledning av erfarna f\u00f6rfattare.<\/p>\n

 <\/p>\n

Under kursens sista termin skulle deltagarna \u00e4gna sig \u00e5t ett eget projekt och f\u00f6r Caroline k\u00e4ndes det naturligt att f\u00f6rdjupa sig i den historia som hon burit p\u00e5 s\u00e5 l\u00e4nge. Som sin handledare hade hon f\u00f6rfattaren Erik Grundstr\u00f6m som fortsatte att vara hennes bollplank ocks\u00e5 efter att kursen tagit slut. Hans synpunkter har betytt mycket.<\/p>\n

\u2013\u2002Jag k\u00e4nde att det var en historia som jag ville f\u00e5 ur mig. Det var ju min historia \u00e4ven om jag \u00e4ndrat p\u00e5 en hel del. Men det var viktigt och nyttigt att jag hade n\u00e5got bollplank att prata med under processen.<\/p>\n

 <\/p>\n

\"\"SpritenI boken \u00e4r Julia ett ensamt barn som b\u00e4r hela ansvaret p\u00e5 sina axlar. Ansvaret att hantera sin berusade pappa och framf\u00f6r allt att g\u00f6ra en alltmer sorgsen mamma glad. I det avseendet var Carolines barndom n\u00e4rmast det motsatta.<\/p>\n

\u2013\u2002Vi var sex syskon, jag \u00e4r nummer fyra. Och det \u00e4r stor spridning mellan oss, det skiljer 25 \u00e5r mellan den yngste och den \u00e4ldsta. Det betydde mycket under min barndom, att vi kunde s\u00f6ka st\u00f6d och tr\u00f6st hos varandra. Mina \u00e4ldsta syskon \u00e4r s\u00e5 mycket \u00e4ldre att de n\u00e4stan blev som extraf\u00f6r\u00e4ldrar f\u00f6r oss yngre.<\/p>\n

 <\/p>\n

Inte r\u00e4ttvist<\/strong><\/p>\n

I de f\u00f6rsta versionerna var boken en rak ber\u00e4ttelse fr\u00e5n b\u00f6rjan till slut men efterhand k\u00e4nde Caroline att det var n\u00e5got som fattades.<\/p>\n

\u2013\u2002Jag kom p\u00e5 att historien var tvungen att ber\u00e4ttas ur flera perspektiv, annars blir det liksom inte r\u00e4ttvist. Ocks\u00e5 Harry m\u00e5ste f\u00e5 sin r\u00f6st.<\/p>\n

 <\/p>\n

Att f\u00f6rdjupa sig i pappa Harrys inre har varit sv\u00e5rt. Hur t\u00e4nkte han, hur resonerade han? Caroline har f\u00e5tt g\u00e5 tillbaka till sin egen pappas barndom som son i ett alkoholisthem.<\/p>\n

\u2013\u2002Jag k\u00e4nner verkligen att jag genom att skriva boken har lyckats n\u00e4rma mig min pappa, 13 \u00e5r efter hans d\u00f6d. Jag har f\u00e5tt ny f\u00f6rst\u00e5else f\u00f6r hans problem, hur han blev den han blev. Det har varit en nyttig bearbetning.<\/p>\n

 <\/p>\n

Bokens sorgligaste ber\u00e4ttelser handlar om den brustna relationen mellan Harry och Julia. Hur Harry f\u00f6rs\u00f6ker stj\u00e4la en stunds k\u00e4nslosam gemenskap med sin dotter som bara k\u00e4nner avsmak f\u00f6r hans lukt, hans utseende och hans stickiga sk\u00e4ggstubb.<\/p>\n

\u2013\u2002Jag k\u00e4nner verkligen igen den situationen men under skrivarprocessen har jag f\u00e5tt en ny f\u00f6rst\u00e5else f\u00f6r den som drabbats av alkoholism. Som vuxen, med lite perspektiv, kan man se saker ur ett andra vinklar. Jag fick ocks\u00e5 \u00f6kad f\u00f6rst\u00e5else efter att ha bes\u00f6kt n\u00e5gra m\u00f6ten hos Anonyma Alkoholister, AA. D\u00e4r inser man hur utbrett problemet \u00e4r och hur oerh\u00f6rt sv\u00e5rt det \u00e4r f\u00f6r dessa m\u00e4nniskor att hantera sin situation. Det \u00e4r inte bara att sk\u00e4rpa till sig, att st\u00e4lla ifr\u00e5n sig flaskan. Det \u00e4r betydligt sv\u00e5rare \u00e4n s\u00e5.<\/p>\n

 <\/p>\n

H\u00e5ller ihop trots allt<\/strong><\/p>\n

Ett av bokens teman \u00e4r det sociala arvet. Harrys pappa, Julias farfar, \u00e4r ocks\u00e5 sv\u00e5rt alkoholiserad \u2013 liksom Carolines farfar i verkligheten.<\/p>\n

\u2013\u2002Harry v\u00e4grar att p\u00e5 ett djupare plan erk\u00e4nna sitt missbruk trots att det \u00e4r s\u00e5 uppenbart f\u00f6r alla andra. Det v\u00e4rsta han kan h\u00f6ra \u00e4r ju att han \u00e4r som sin egen far. Att f\u00e5 en missbrukare att tillst\u00e5 att han inte kan hantera spriten kan vara sv\u00e5rt och f\u00f6r Harry blir det n\u00e4stan om\u00f6jligt.<\/p>\n

 <\/p>\n

Mamman i familjen, Elisabeth, \u00e4r ocks\u00e5 ett offer f\u00f6r Harrys missbruk. M\u00e5nga g\u00e5nger n\u00e4r man l\u00e4ser boken \u00f6nskar man bara att hon skulle packa ihop sina saker, ta Julia i handen och l\u00e4mna Harry. Men det g\u00f6r hon aldrig.<\/p>\n

\u2013\u2002Mina f\u00f6r\u00e4ldrar h\u00f6ll ocks\u00e5 ihop \u00e4nda till min fars d\u00f6d f\u00f6r 13 \u00e5r sedan. Det \u00e4r ju ofta s\u00e5 det fungerar. Man k\u00e4nner ett ansvar f\u00f6r den missbrukande parten, man h\u00e5ller honom under armarna. Och s\u00e5 finns ju hoppet d\u00e4r, hoppet om att man ska f\u00e5 tillbaka den person som man en g\u00e5ng blev k\u00e4r i.<\/p>\n

Men trots allt \u00e4r det Julias historia som griper en mest. Julia som i den n\u00e4stan klaustrofobiska milj\u00f6 som den lilla familjen utg\u00f6r f\u00f6rs\u00f6ker hantera situationen, f\u00f6rs\u00f6ker g\u00f6ra mamma glad. Men mamma har varken ork eller styrka att ta hand om sitt barn. All energi g\u00e5r \u00e5t f\u00f6r att hantera familjesituationen.<\/p>\n

\u2013\u2002Naturligtvis \u00e4r Julia mest jag sj\u00e4lv, konstaterar Caroline. Men det \u00e4r i viss m\u00e5n mina syskon ocks\u00e5 och lite grand fantasier.<\/p>\n

 <\/p>\n

En skuggfigur<\/strong><\/p>\n

F\u00f6r Julia \u00e4r pappan en skuggfigur i bakgrunden, n\u00e5got som mycket kretsar runt men som man inte har en verklig relation till. Caroline k\u00e4nner igen sig i det.<\/p>\n

\u2013\u2002S\u00e5 var det f\u00f6r mig ocks\u00e5 men Julia \u00e4r ensam medan jag hade mina syskon.<\/p>\n

Carolines syskon har l\u00e4st boken \u2013 \u00e4ven om inte alla har l\u00e4st ut den \u00e4n.<\/p>\n

\u2013\u2002De har blivit v\u00e4ldigt ber\u00f6rda och gamla minnen har kommit upp till ytan igen. Mamma har ocks\u00e5 l\u00e4st den.<\/p>\n

 <\/p>\n

Hon k\u00e4nde igen sig i Elisabeth och tyckte att ber\u00e4ttelsen var ganska sm\u00e4rtsam. Nu kan hon se tillbaka och reflektera \u00f6ver sin situation som hon inte kunde n\u00e4r hon var mitt uppe i det. Men jag tror att det var nyttigt f\u00f6r henne att l\u00e4sa historien, att f\u00e5 ett barns perspektiv p\u00e5 hur det var. Hon har sagt till mig att det var s\u00e5 mycket att ta in s\u00e5 hon ska l\u00e4sa den igen.<\/p>\n

 <\/p>\n

Bokens st\u00e4mning \u00e4r ibland n\u00e4stan klaustrofobisk i sin inst\u00e4ngdhet. Det \u00e4r mamma, pappa, barn och ingen verkar se vad som p\u00e5g\u00e5r. S\u00e5 var det ocks\u00e5 under Carolines uppv\u00e4xt.<\/p>\n

\u2013\u2002Det \u00e4r ofta viktigt f\u00f6r familjerna att h\u00e5lla en fasad ut\u00e5t s\u00e5 det \u00e4r inte alltid s\u00e5 l\u00e4tt att se vad som p\u00e5g\u00e5r. Och \u00e4ven om till exempel en l\u00e4rare misst\u00e4nker n\u00e5got kan det nog vara sv\u00e5rt att ta f\u00f6rsta steget.<\/p>\n

 <\/p>\n

Just en l\u00e4rare var dock en av f\u00e5 utomst\u00e5ende som fick reda p\u00e5 hur Caroline hade det.<\/p>\n

\u2013\u2002N\u00e4r jag var 16 skrev jag en novell om en missbruksfamilj och l\u00e4raren bad om ett enskilt samtal. Hon tyckte att det k\u00e4ndes som ett \u00e4mne som stod mig n\u00e4ra och jag ber\u00e4ttade precis som det var. Hon sa att om jag ville prata med n\u00e5gon s\u00e5 fanns hon alltid d\u00e4r. Jag tyckte det var fint.<\/p>\n

 <\/p>\n

Boken har f\u00e5tt stor uppm\u00e4rksamhet och fina recensioner \u2013 n\u00e5got som \u00e4r f\u00e5 debutanter f\u00f6runnat. Och redan nu g\u00e5r hon och grunnar p\u00e5 sin n\u00e4sta roman.<\/p>\n

\u2013\u2002Den finns som ett fr\u00f6 n\u00e5gonstans inne i mig. Men den h\u00e4r g\u00e5ngen t\u00e4nker jag h\u00e4mta stoffet utanf\u00f6r mig sj\u00e4lv.<\/p>\n

 <\/p>\n

\"\"Spriten<\/p>\n

Personligt<\/strong><\/span><\/p>\n

Namn:<\/strong> Caroline Nylander.<\/p>\n

\u00c5lder: <\/strong>30 \u00e5r.<\/p>\n

Bor:<\/strong> I Stockholmsomr\u00e5det Fru\u00e4ngen.<\/p>\n

Familj:<\/strong> Mamma, fem syskon och sambo.<\/p>\n

Yrke: <\/strong>Utbildar sig till copywriter. F\u00f6rfattare.<\/p>\n

Aktuell: <\/strong>Med sin debutbok Du satt p\u00e5 Karlavagnen.<\/p>\n<\/p><\/div>\n<\/div>\n

\n\t\tVinn Caroline Nylanders nya bok!<\/a><\/span>\n\t<\/div>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

I tio \u00e5r har Caroline Nylander, 30, burit p\u00e5 den egna historien om sin uppv\u00e4xt i ett alkoholisthem. Nu har hon sl\u00e4ppt sin debutroman Du satt p\u00e5 Karlavagnen och f\u00e5tt lysande recensioner.<\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":624484,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"_acf_changed":false,"site-sidebar-layout":"default","site-content-layout":"","ast-site-content-layout":"default","site-content-style":"default","site-sidebar-style":"default","ast-global-header-display":"","ast-banner-title-visibility":"","ast-main-header-display":"","ast-hfb-above-header-display":"","ast-hfb-below-header-display":"","ast-hfb-mobile-header-display":"","site-post-title":"","ast-breadcrumbs-content":"","ast-featured-img":"","footer-sml-layout":"","ast-disable-related-posts":"","theme-transparent-header-meta":"","adv-header-id-meta":"","stick-header-meta":"","header-above-stick-meta":"","header-main-stick-meta":"","header-below-stick-meta":"","astra-migrate-meta-layouts":"default","ast-page-background-enabled":"default","ast-page-background-meta":{"desktop":{"background-color":"var(--ast-global-color-4)","background-image":"","background-repeat":"repeat","background-position":"center center","background-size":"auto","background-attachment":"scroll","background-type":"","background-media":"","overlay-type":"","overlay-color":"","overlay-opacity":"","overlay-gradient":""},"tablet":{"background-color":"","background-image":"","background-repeat":"repeat","background-position":"center center","background-size":"auto","background-attachment":"scroll","background-type":"","background-media":"","overlay-type":"","overlay-color":"","overlay-opacity":"","overlay-gradient":""},"mobile":{"background-color":"","background-image":"","background-repeat":"repeat","background-position":"center center","background-size":"auto","background-attachment":"scroll","background-type":"","background-media":"","overlay-type":"","overlay-color":"","overlay-opacity":"","overlay-gradient":""}},"ast-content-background-meta":{"desktop":{"background-color":"var(--ast-global-color-5)","background-image":"","background-repeat":"repeat","background-position":"center center","background-size":"auto","background-attachment":"scroll","background-type":"","background-media":"","overlay-type":"","overlay-color":"","overlay-opacity":"","overlay-gradient":""},"tablet":{"background-color":"var(--ast-global-color-5)","background-image":"","background-repeat":"repeat","background-position":"center center","background-size":"auto","background-attachment":"scroll","background-type":"","background-media":"","overlay-type":"","overlay-color":"","overlay-opacity":"","overlay-gradient":""},"mobile":{"background-color":"var(--ast-global-color-5)","background-image":"","background-repeat":"repeat","background-position":"center center","background-size":"auto","background-attachment":"scroll","background-type":"","background-media":"","overlay-type":"","overlay-color":"","overlay-opacity":"","overlay-gradient":""}},"ep_exclude_from_search":false,"_FSMCFIC_featured_image_caption":"","_FSMCFIC_featured_image_nocaption":"","_FSMCFIC_featured_image_hide":"","footnotes":""},"categories":[82],"tags":[87],"class_list":["post-624483","post","type-post","status-publish","format-standard","has-post-thumbnail","hentry","category-manniskor","tag-reportage"],"acf":[],"publishpress_future_action":{"enabled":false,"date":"2026-04-10 20:52:28","action":"change-status","newStatus":"draft","terms":[],"taxonomy":"category","extraData":[]},"publishpress_future_workflow_manual_trigger":{"enabledWorkflows":[]},"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/stage.hemtrevligt.se\/hemmetsjournal\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/624483","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/stage.hemtrevligt.se\/hemmetsjournal\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/stage.hemtrevligt.se\/hemmetsjournal\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/stage.hemtrevligt.se\/hemmetsjournal\/wp-json\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/stage.hemtrevligt.se\/hemmetsjournal\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=624483"}],"version-history":[{"count":0,"href":"https:\/\/stage.hemtrevligt.se\/hemmetsjournal\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/624483\/revisions"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/stage.hemtrevligt.se\/hemmetsjournal\/wp-json\/wp\/v2\/media\/624484"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/stage.hemtrevligt.se\/hemmetsjournal\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=624483"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/stage.hemtrevligt.se\/hemmetsjournal\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=624483"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/stage.hemtrevligt.se\/hemmetsjournal\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=624483"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}