{"id":624009,"date":"2014-06-30T07:00:00","date_gmt":"2014-06-30T07:00:00","guid":{"rendered":"https:\/\/stg-hemmetsjournal-stage.kinsta.cloud\/hemmetsjournal\/artiklar\/manniskor\/20140630\/elisabet-frerot-det-tog-tid-att-acceptera-sjukdomen\/"},"modified":"2016-05-15T10:34:43","modified_gmt":"2016-05-15T10:34:43","slug":"elisabet-frerot-det-tog-tid-att-acceptera-sjukdomen","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/stage.hemtrevligt.se\/hemmetsjournal\/artiklar\/manniskor\/20140630\/elisabet-frerot-det-tog-tid-att-acceptera-sjukdomen\/","title":{"rendered":"Elisabet Frerot: Det tog tid att acceptera sjukdomen"},"content":{"rendered":"
\n

\n\t\tPersonligt\t<\/h4>\n<\/p>\n
\n

Namn: Elisabet Frerot S\u00f6dergren<\/p>\n

\u00c5lder: 49 \u00e5r.<\/p>\n

Bor: Stocksund.<\/p>\n

Familj: Man och tv\u00e5 barn.<\/p>\n

G\u00f6r: Korrespondent p\u00e5 TV4.<\/p>\n

\n<\/p><\/div>\n<\/div>\n

\n

\n\t\tFakta MS\t<\/h4>\n<\/p>\n
\n

Multipel skleros eller MS \u00e4r en kronisk sjukdom som drabbar m\u00e4nniskor olika h\u00e5rt och p\u00e5 olika s\u00e4tt. Vid MS angriper kroppens eget immunf\u00f6rsvar celler i det centrala nervsystemet, allts\u00e5 hj\u00e4rnan och ryggm\u00e4rgen, s\u00e5 att sm\u00e5 inflammationer och skador uppst\u00e5r. Det kan i sin tur ge olika fysiska och psykiska symtom som till exempel k\u00e4nselbortfall, g\u00e5ngsv\u00e5righeter, suddig syn, yrsel och allm\u00e4n tr\u00f6tthet. Det finns idag inget botemedel mot MS men man kan g\u00f6ra mycket b\u00e5de f\u00f6r att lindra symtomen och f\u00f6r att bromsa sjukdomsutvecklingen.<\/p>\n

K\u00e4lla: ms-guiden.se<\/p>\n

\n<\/p><\/div>\n<\/div>\n

\n
\n

\"Elisabet<\/p>\n

N\u00e4r Elisabet Frerot S\u00f6dergren blev sjuk i MS f\u00f6r 13 \u00e5r sedan fick hon bara lite kortison, nu finns det bromsmediciner. Och allt det d\u00e4r som hon trodde att hon i och med diagnosen inte l\u00e4ngre skulle kunna g\u00f6ra, det g\u00e5r alldeles utm\u00e4rkt att \u00e4gna sig \u00e5t trots sjukdomen.<\/p>\n

 <\/p>\n

 <\/p>\n

Colaburken var iskall men \u00e4nd\u00e5 br\u00e4nde sig Elisabet p\u00e5 den. Den d\u00e5 36-\u00e5riga Elisabet Frerot S\u00f6dergren satt p\u00e5 t\u00e5get fr\u00e5n Bryssel till hemmet i Paris n\u00e4r hon chockad sl\u00e4ngde ifr\u00e5n sig colaburken hon just blivit serverad.<\/p>\n

\u2013\u2002Det gjorde j\u00e4tteont och jag t\u00e4nkte “Nu \u00e4r det n\u00e5got som \u00e4r fel”, minns Elisabet.<\/p>\n

Vi tr\u00e4ffas i TV4-huset p\u00e5 G\u00e4rdet i Stockholm och Elisabet ber\u00e4ttar om hur livet f\u00f6r drygt 13 \u00e5r sedan gick fr\u00e5n ljust till nattsvart m\u00f6rker. N\u00e4r Elisabet fick diagnosen MS visste hon inte s\u00e5 mycket om sjukdomen men hon s\u00e5g framf\u00f6r sig gamla m\u00e4nniskor i rullstol som satt och skakade och dreglade. Hon t\u00e4nkte att livet inte var v\u00e4rt att leva l\u00e4ngre.<\/p>\n

\u2013\u2002S\u00e5 t\u00e4nkte jag d\u00e5, s\u00e4ger hon och st\u00e4ller ner sin kaffekopp p\u00e5 bordet.<\/p>\n

Hon ler och l\u00e4gger till:<\/p>\n

\u2013\u2002Men s\u00e5 t\u00e4nker jag inte nu. Och \u00e4ven om man hamnar i rullstol s\u00e5 \u00e4r det v\u00e4rt att leva i alla fall. Men just n\u00e4r man sitter d\u00e4r chockad s\u00e5 \u00e4r allt bara svart.<\/p>\n

Elisabet bodde i Paris vid tidpunkten och jobbade som korrespondent f\u00f6r TV4.<\/p>\n

\u2013\u2002Jag hade inte n\u00e5gra barn, jobbade otroligt intensivt och reste hela tiden, ber\u00e4ttar hon. Jag kl\u00e4ttrade i berg och var en v\u00e4ldigt aktiv person. Att f\u00e5 en MS-diagnos var inte riktigt vad jag hade t\u00e4nkt mig.<\/p>\n

 <\/p>\n

Kr\u00f6p i kroppen<\/strong><\/p>\n

Efter episoden med colaburken p\u00e5 t\u00e5get kom Elisabet slutligen hem till l\u00e4genheten i Paris \u2013 men hon k\u00e4nde sig fortfarande konstig och m\u00e5dde inte bra.<\/p>\n

\u2013\u2002Det kr\u00f6p i kroppen och jag hade ont \u00f6verallt. Vad g\u00f6r man? Ensam i Paris. Jag ringde en god v\u00e4n, en l\u00e4kare, och han fixade en tid hos en neurolog redan till n\u00e4sta morgon.<\/p>\n

Och efter det tog det inte l\u00e5ng tid innan Elisabet fick sin diagnos. Ett par m\u00e5nader, d\u00e5 hon \u00e5kte in och ut fr\u00e5n sjukhuset, sedan fanns det inte n\u00e5gra tvivel. Men sj\u00e4lv f\u00f6rstod Elisabet inte helt att det verkligen var MS hon hade f\u00f6rr\u00e4n hon kom hem och satte sig och googlade. P\u00e5 sjukhuset hade man pratat om “scl\u00e9rose en plaques”.<\/p>\n

\u2013\u2002Jag t\u00e4nkte “Vad \u00e4r det?”, minns Elisabet.<\/p>\n

N\u00e4r hon ins\u00e5g att det var MS rasade allt. Hon beskriver det som att dra ner en rullgardin och hon t\u00e4nkte “Nu \u00e4r det slut med mitt liv. Jag kommer inte kunna f\u00e5 barn. Inte jobba. Inte kl\u00e4ttra. Vad finns kvar d\u00e5?”.<\/p>\n

\u2013\u2002Jag trodde att det skulle blir om\u00f6jligt att g\u00f6ra allt det som var viktigt f\u00f6r mig, f\u00f6rklarar Elisabet.<\/p>\n

Ensam satt hon i sin l\u00e4genhet i Paris och googlade men hon hittade ingen upplyftande information. Det mesta handlade om m\u00e4nniskor med riktigt sv\u00e5r MS. En dag stod Elisabet och tittade ut genom f\u00f6nstret p\u00e5 sj\u00e4tte v\u00e5ningen n\u00e4r tankarna p\u00e5 att hoppa d\u00f6k upp i hennes medvetande.<\/p>\n

\u2013\u2002Jag var ensam och t\u00e4nkte att det var dags att g\u00f6ra slut p\u00e5 saken, ber\u00e4ttar Elisabet. Men l\u00e4karen jag k\u00e4nde och som ordnat s\u00e5 att jag fick komma till neurologen, hade fortsatt att h\u00e5lla kontakt och ringt tidigare den dagen. Han f\u00f6rstod att jag inte m\u00e5dde bra, l\u00e4mnade sitt jobb och plingade p\u00e5 d\u00f6rren just n\u00e4r jag stod d\u00e4r vid f\u00f6nstret.<\/p>\n

Hon ler lite n\u00e4r hon konstaterar:<\/p>\n

\u2013\u2002Det var tur.<\/p>\n

 <\/p>\n

Har tagit tid<\/strong><\/p>\n

Men \u00e4ven om Elisabet hejdades den d\u00e4r dagen fr\u00e5n att hoppa ut genom f\u00f6nstret m\u00e5dde hon fortfarande d\u00e5ligt under en l\u00e4ngre period. Att komma dit hon \u00e4r idag har tagit sin tid. Hon s\u00e4ger att MS \u00e4r en lurig sjukdom.<\/p>\n

\u2013\u2002Man tror att allt kan h\u00e4nda, alltid. Ibland n\u00e4r jag sett en fl\u00e4ck i \u00f6gat har jag direkt t\u00e4nkt “Nu har det satt sig p\u00e5 synen. Nu blir jag blind” \u2013 och ringt sjukv\u00e5rden i panik.<\/p>\n

Hon skrattar lite \u00e5t sig sj\u00e4lv och forts\u00e4tter sedan:<\/p>\n

\u2013\u2002Man blir helt besatt av sin diagnos. Eller jag blev i alla fall det. Besatt av vad som skulle kunna h\u00e4nda. Det tog ett par \u00e5r innan jag fann n\u00e5gon slags frid med diagnosen.<\/p>\n

Elisabet bodde kvar i Paris i drygt ett \u00e5r efter sjukdomsbeskedet och flyttade sedan hem till Sverige f\u00f6r att b\u00f6rja jobba med Kalla fakta. Hon s\u00e4ger att det var tur att det blev s\u00e5. Det gav henne en chans att leva lite lugnare och att hantera sjukdomen. Googla gjorde hon dock fortfarande. Hon l\u00e4ste om olika dieter och annat man kunde g\u00f6ra f\u00f6r att lindra sjukdomen.<\/p>\n

\u2013\u2002Men att oroa sig och h\u00e5lla p\u00e5 med alla dessa dieter, det \u00e5t upp hela livet, konstaterar Elisabet.<\/p>\n

Till slut sa en v\u00e4n \u00e5t henne att sluta googla och Elisabet ins\u00e5g att v\u00e4nnen nog hade en po\u00e4ng.<\/p>\n

\u2013\u2002Om man l\u00e5ter sjukdomen ta all plats i ens hj\u00e4rna, d\u00e5 l\u00e5ter man sjukdomen f\u00f6rst\u00f6ra ens liv i on\u00f6dan. Det hade varit f\u00f6rf\u00e4rligt om jag suttit med dieter och googlat i 13 \u00e5r.<\/p>\n

 <\/p>\n

Lindrig form<\/strong><\/p>\n

Elisabets typ av MS kommer i skov \u2013 hon beskriver det som attacker som l\u00e4mnar olika sp\u00e5r. Men hon s\u00e4ger att hon trots allt har kommit lindrigt undan, det finns de som lider av mycket sv\u00e5rare form av MS.<\/p>\n

\u2013\u2002Jag har haft tur, min MS har h\u00e5llit sig i schack. Jag har ont men man v\u00e4njer sig. Vissa m\u00e4nniskor har alltid ont i ryggen, jag har alltid ont i min h\u00f6gra arm. Och s\u00e5 l\u00e4nge det inte kommer nya skov\u2026 Jag \u00e4r bara glad att det inte var cancer.<\/p>\n

Hon ler lite n\u00e4r hon sedan s\u00e4ger:<\/p>\n

\u2013\u2002Det h\u00e4r slitna uttrycket “f\u00e5nga dagen”, det har f\u00e5tt en mening p\u00e5 riktigt. F\u00f6r mig har det inte bara varit negativt att f\u00e5 MS. Jag har blivit lite klokare och jag har blivit b\u00e4ttre p\u00e5 att leva h\u00e4r och nu i st\u00e4llet f\u00f6r att h\u00e4nga upp mig p\u00e5 vad som kommer att h\u00e4nda sedan. Det \u00e4r nu man m\u00e5ste g\u00f6ra de d\u00e4r sakerna man vill g\u00f6ra, livet \u00e4r inte o\u00e4ndligt.<\/p>\n

Elisabet lutar sig tillbaka p\u00e5 stolen och p\u00e5pekar sedan igen att det dock tog henne tid komma till de h\u00e4r insikterna.<\/p>\n

\u2013\u2002Fr\u00e5n att vara ung och p\u00e5 hugget till att inse “Jag kommer att d\u00f6 en dag”. Det tog flera \u00e5r att landa d\u00e4r. I b\u00f6rjan var det j\u00e4ttetraumatiskt att inte veta hur sjukdomen skulle utveckla sig men s\u00e5 ins\u00e5g jag att den inte var s\u00e5 galopperande som jag f\u00f6rst trott.<\/p>\n

Hon konstaterar att sv\u00e4rdet som h\u00e4nger \u00f6ver hennes nacke har blivit synligt i och med diagnosen, men att vi alla har det d\u00e4r.
\u2013 Jag kan f\u00e5 ett skov imorgon men jag kan ocks\u00e5 bli \u00f6verk\u00f6rd eller f\u00e5 cancer. Det finns inte n\u00e5gra garantier f\u00f6r n\u00e5gon av oss.<\/p>\n

N\u00e4r Elisabet blev sjuk k\u00e4nde hon inte till n\u00e5gon annan som hade MS f\u00f6rutom artisten Louise Hoffsten som varit \u00f6ppen med sin sjukdom l\u00e4nge och \u00e4ven skrivit boken Blues d\u00e4r hon ber\u00e4ttar om hur det \u00e4r att leva med diagnosen.<\/p>\n

\u2013\u2002Hon har gjort en otrolig insats, s\u00e4ger Elisabet.<\/p>\n

Sj\u00e4lv valde Elisabet i m\u00e5nga \u00e5r att bara l\u00e5ta de n\u00e4rmsta veta att hon hade MS. Mycket handlade om att hon var r\u00e4dd att hon inte skulle f\u00e5 de jobb hon ville ha, folk kanske skulle b\u00f6rja t\u00e4nka “Kan vi verkligen anlita henne f\u00f6r det h\u00e4r jobbet?”. Men nu vill Elisabet ber\u00e4tta.<\/p>\n

\u2013\u2002Jag gjorde en intervju med Louise, minns Elisabet. Och jag t\u00e4nkte “Elisabet, vad du \u00e4r feg. Det finns s\u00e4kert m\u00e5nga som beh\u00f6ver se att det g\u00e5r att leva med det h\u00e4r”.<\/p>\n

Elisabet tycker att man beh\u00f6ver b\u00f6rja prata mer om MS.<\/p>\n

\u2013\u2002Det k\u00e4nns fortfarande lite mystiskt och konstigt, s\u00e4ger hon. Jag vill visa att det faktiskt kan g\u00e5 bra. Det finns hopp och forskningen g\u00e5r fram\u00e5t hela tiden.<\/p>\n

 <\/p>\n

Bromsmediciner<\/strong><\/p>\n

Hon lutar sig fram \u00f6ver bordet och konstaterar:<\/p>\n

\u2013\u2002N\u00e4r jag blev sjuk f\u00f6r 13 \u00e5r sedan fick man bara lite kortison, nu finns det bromsmediciner.<\/p>\n

Och allt det d\u00e4r som Elisabet trodde att hon i och med MS-diagnosen inte l\u00e4ngre skulle kunna g\u00f6ra, det g\u00e5r alldeles utm\u00e4rkt att \u00e4gna sig \u00e5t trots att hon har MS. Elisabet, som 1998 blev f\u00f6rsta svensk att bestiga Antarktis h\u00f6gsta berg Mount Vinson, kan fortfarande kl\u00e4ttra i berg. Att \u00e5ka skidor g\u00e5r ocks\u00e5 bra. Och det b\u00e4sta av allt, det gick \u00e4ven bra att bli mamma.<\/p>\n

\u2013\u2002Jag var 41 \u00e5r n\u00e4r jag fick mitt f\u00f6rsta barn, ber\u00e4ttar Elisabet och ler. Ett mirakel! Jag kan inte klaga \u00f6ver mitt \u00f6de. Dels har jag f\u00e5tt barn och dels har jag kunnat forts\u00e4tta mitt jobb, kl\u00e4ttra i berg och \u00e5ka skidor. N\u00e4r jag tittar p\u00e5 mina barn nu, det k\u00e4nns alldeles “wow”.<\/p>\n

Hon medger dock att det finns dagar d\u00e5 hon har v\u00e4ldigt ont.<\/p>\n

\u2013\u2002Vissa dagar \u00e4r jobbiga och folk kan undra: “Varf\u00f6r \u00e4r du s\u00e5 sur?”. Men jag har vant mig vid det h\u00e4r, det hindrar inte mig fr\u00e5n att leva ett normalt liv. M\u00e4nniskan klarar av att anpassa sig, tack och lov.<\/p>\n

 <\/p>\n

\"Elisabet<\/p>\n

Elisabeth har jobbat som journailst i 30 \u00e5r, varav 29 \u00e5r i tv-branschen. Nu jobbar hon p\u00e5 TV 4.<\/p>\n

 <\/p>\n<\/p><\/div>\n<\/div>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Hon var mitt i karri\u00e4ren, kl\u00e4ttrade i berg p\u00e5 fritiden och k\u00e4nde sig od\u00f6dlig. Men s\u00e5 drabbades TV4-korrespondenten Elisabet Frerot S\u00f6dergren av sjukdom och pl\u00f6tsligt s\u00e5g inte livet s\u00e5 ljust ut l\u00e4ngre. Det tog tid, men till slut ins\u00e5g Elisabet att hon kunde leva ett bra liv trots sin MS.<\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":624010,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"_acf_changed":false,"site-sidebar-layout":"default","site-content-layout":"","ast-site-content-layout":"default","site-content-style":"default","site-sidebar-style":"default","ast-global-header-display":"","ast-banner-title-visibility":"","ast-main-header-display":"","ast-hfb-above-header-display":"","ast-hfb-below-header-display":"","ast-hfb-mobile-header-display":"","site-post-title":"","ast-breadcrumbs-content":"","ast-featured-img":"","footer-sml-layout":"","ast-disable-related-posts":"","theme-transparent-header-meta":"","adv-header-id-meta":"","stick-header-meta":"","header-above-stick-meta":"","header-main-stick-meta":"","header-below-stick-meta":"","astra-migrate-meta-layouts":"default","ast-page-background-enabled":"default","ast-page-background-meta":{"desktop":{"background-color":"var(--ast-global-color-4)","background-image":"","background-repeat":"repeat","background-position":"center center","background-size":"auto","background-attachment":"scroll","background-type":"","background-media":"","overlay-type":"","overlay-color":"","overlay-opacity":"","overlay-gradient":""},"tablet":{"background-color":"","background-image":"","background-repeat":"repeat","background-position":"center center","background-size":"auto","background-attachment":"scroll","background-type":"","background-media":"","overlay-type":"","overlay-color":"","overlay-opacity":"","overlay-gradient":""},"mobile":{"background-color":"","background-image":"","background-repeat":"repeat","background-position":"center center","background-size":"auto","background-attachment":"scroll","background-type":"","background-media":"","overlay-type":"","overlay-color":"","overlay-opacity":"","overlay-gradient":""}},"ast-content-background-meta":{"desktop":{"background-color":"var(--ast-global-color-5)","background-image":"","background-repeat":"repeat","background-position":"center center","background-size":"auto","background-attachment":"scroll","background-type":"","background-media":"","overlay-type":"","overlay-color":"","overlay-opacity":"","overlay-gradient":""},"tablet":{"background-color":"var(--ast-global-color-5)","background-image":"","background-repeat":"repeat","background-position":"center center","background-size":"auto","background-attachment":"scroll","background-type":"","background-media":"","overlay-type":"","overlay-color":"","overlay-opacity":"","overlay-gradient":""},"mobile":{"background-color":"var(--ast-global-color-5)","background-image":"","background-repeat":"repeat","background-position":"center center","background-size":"auto","background-attachment":"scroll","background-type":"","background-media":"","overlay-type":"","overlay-color":"","overlay-opacity":"","overlay-gradient":""}},"ep_exclude_from_search":false,"_FSMCFIC_featured_image_caption":"","_FSMCFIC_featured_image_nocaption":"","_FSMCFIC_featured_image_hide":"","footnotes":""},"categories":[82],"tags":[87],"class_list":["post-624009","post","type-post","status-publish","format-standard","has-post-thumbnail","hentry","category-manniskor","tag-reportage"],"acf":[],"publishpress_future_action":{"enabled":false,"date":"2026-04-11 11:35:16","action":"change-status","newStatus":"draft","terms":[],"taxonomy":"category","extraData":[]},"publishpress_future_workflow_manual_trigger":{"enabledWorkflows":[]},"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/stage.hemtrevligt.se\/hemmetsjournal\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/624009","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/stage.hemtrevligt.se\/hemmetsjournal\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/stage.hemtrevligt.se\/hemmetsjournal\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/stage.hemtrevligt.se\/hemmetsjournal\/wp-json\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/stage.hemtrevligt.se\/hemmetsjournal\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=624009"}],"version-history":[{"count":0,"href":"https:\/\/stage.hemtrevligt.se\/hemmetsjournal\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/624009\/revisions"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/stage.hemtrevligt.se\/hemmetsjournal\/wp-json\/wp\/v2\/media\/624010"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/stage.hemtrevligt.se\/hemmetsjournal\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=624009"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/stage.hemtrevligt.se\/hemmetsjournal\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=624009"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/stage.hemtrevligt.se\/hemmetsjournal\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=624009"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}