{"id":623418,"date":"2013-06-26T19:00:00","date_gmt":"2013-06-26T19:00:00","guid":{"rendered":"https:\/\/stg-hemmetsjournal-stage.kinsta.cloud\/hemmetsjournal\/artiklar\/manniskor\/20130626\/mari-jungstedt-i-ar-blir-det-nya-sommarrutiner\/"},"modified":"2016-05-15T10:54:46","modified_gmt":"2016-05-15T10:54:46","slug":"mari-jungstedt-i-ar-blir-det-nya-sommarrutiner","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/stage.hemtrevligt.se\/hemmetsjournal\/artiklar\/manniskor\/20130626\/mari-jungstedt-i-ar-blir-det-nya-sommarrutiner\/","title":{"rendered":"Mari Jungstedt: I \u00e5r blir det nya sommarrutiner"},"content":{"rendered":"
\n

\n\t\tMina favoritst\u00e4llen i sommar\t<\/h4>\n<\/p>\n
\n

Norsta auren<\/strong> \u00e4r en fantastisk strand p\u00e5 norra F\u00e5r\u00f6. Den finkorniga sanden str\u00e4cker sig flera kilometer l\u00e4ngs en v\u00e4ldigt bred strand och \u00e4r man bara beredd att g\u00e5 en bit har man stora m\u00f6jligheter att vara helt ensam. En vacker dag k\u00e4nns det n\u00e4stan som om man \u00e4r p\u00e5 Bali. Det var h\u00e4r som jag och min man f\u00f6rlovade oss en g\u00e5ng i tiden med en s\u00e4l som enda vittne\u2026 Gl\u00f6m inte att ta med en egen ryggs\u00e4ck med fika.<\/p>\n

 <\/p>\n

Stora Karls\u00f6<\/strong> \u00e4r en fantastisk plats och ocks\u00e5 en fantastisk upplevelse, s\u00e4rskilt om man kommer dit i slutet av juni. D\u00e5 kastar sig sillgrisslelungarna ut fr\u00e5n sina bon, 40 meter \u00f6ver marken, och man kan tro att de ska sl\u00e5 ihj\u00e4l sig men de r\u00e4ddas av sitt v\u00e4l tilltagna fettlager. Sedan tar de sig ut i vattnet d\u00e4r de hittar sin pappa och tillsammans b\u00f6rjar de simma mot Polen. Varje \u00e5r ringm\u00e4rker forskarna n\u00e5gra tusen f\u00e5glar och d\u00e5 kan man anm\u00e4la sig f\u00f6r att vara med. Jag garanterar att det \u00e4r en upplevelse f\u00f6r livet!<\/p>\n

\n<\/p><\/div>\n<\/div>\n

\n
\n

\"Mari<\/p>\n

 <\/p>\n

Mari Jungstedt \u00e4r i h\u00f6gsta grad en del av det kvinnliga svenska deckarundret. Tillsammans med bland andra Camilla L\u00e4ckberg, \u00c5sa Larsson, Liza Marklund och Helene Tursten har hon bidragit till att skapa en v\u00e4rldsomsp\u00e4nnande succ\u00e9 f\u00f6r den svenska kriminalhistorien.<\/p>\n

 <\/p>\n

Maris historier utspelar sig p\u00e5 Gotland, en plats p\u00e5 jorden som ligger henne varmt om hj\u00e4rtat. Det \u00e4r \u00f6n som under m\u00e5nga, m\u00e5nga \u00e5r varit navet i hennes och familjens somrar. Men just nu st\u00e5r Mari inf\u00f6r en ny fas i livet.<\/p>\n

 <\/p>\n

Hur ser en typisk sommar ut i Mari Jungstedts liv?<\/strong><\/p>\n

\u2013\u2002Det vet jag knappt l\u00e4ngre eftersom min livssituation \u00e4r helt ny. Fram till f\u00f6rra sommaren innebar det l\u00e5nga perioder p\u00e5 Gotland d\u00e4r familjen levde ett ganska primitivt liv i v\u00e5r \u00e4lskade sommarstuga. Men nu har jag och min man Cenneth g\u00e5tt skilda v\u00e4gar s\u00e5 nu f\u00e5r jag hitta nya rutiner. Tack och lov \u00e4r vi fortfarande v\u00e4ldigt goda v\u00e4nner och \u00e4ger fortfarande sommarstugan ihop, s\u00e5 n\u00e5gra veckor p\u00e5 Gotland blir det s\u00e4kert!<\/p>\n

 <\/p>\n

Men nu finns det utrymme f\u00f6r lite nya rutiner?<\/strong><\/p>\n

\u2013\u2002Ja, jag har precis k\u00f6pt ett hus p\u00e5 Kanarie\u00f6arna och d\u00e4r bor ju ocks\u00e5 min nye man Ruben, s\u00e5 d\u00e4r kommer jag att spendera mycket av min tid. Mitt liv kretsar runt fyra h\u00f6rn just nu \u2013 Stockholm d\u00e4r jag har min familj, Kanarie\u00f6arna d\u00e4r jag har k\u00f6pt hus och d\u00e4r jag skriver b\u00e4st, Gotland som jag \u00e4lskar och d\u00e4r jag letar milj\u00f6er och Oslo som \u00e4r Rubens andra hem. Han \u00e4r f\u00f6rfattare liksom jag, v\u00e4lk\u00e4nd hemma i Norge inte minst f\u00f6r sina fantasyb\u00f6cker.<\/p>\n

 <\/p>\n

Det gick v\u00e4ldigt snabbt med nya k\u00e4rleken?<\/strong><\/p>\n

\u2013\u2002N\u00e4r det g\u00e4ller min skilsm\u00e4ssa fr\u00e5n Cenneth vill jag egentligen inte prata om den offentligt, men jag kan s\u00e4ga s\u00e5 mycket som att vi kanske blev f\u00f6r mycket som kompisar. Skilsm\u00e4ssan var ytterst odramatisk.<\/p>\n

 <\/p>\n

Hur tr\u00e4ffades du och Ruben?<\/strong><\/p>\n

\u2013\u2002Jag tr\u00e4ffade Ruben genom gemensamma v\u00e4nner en m\u00e5nad efter att skilsm\u00e4ssan var klar. Vi s\u00e5gs en kv\u00e4ll och dagen efter bj\u00f6d han mig p\u00e5 lunch. Sedan var det klippt.<\/p>\n

 <\/p>\n

Du har provat mycket i ditt liv: Du har haft massor av olika jobb, du har bott utomlands, du har varit programledare f\u00f6r F\u00f6rkv\u00e4ll, du har varit med i P\u00e5 Sp\u00e5ret och du skaffade dina barn mitt under din utbildning. \u00c4r du en modig person?<\/strong><\/p>\n

\u2013\u2002Ja, faktiskt \u00e4r jag det. Jag k\u00e4nner mig or\u00e4dd och jag triggas av att inte veta hur det kommer att g\u00e5. Jag k\u00e4nner likadant med mina b\u00f6cker. M\u00e5nga tror att man har sitt p\u00e5 det torra n\u00e4r man skrivit n\u00e5gra b\u00f6cker som har g\u00e5tt bra men s\u00e5 k\u00e4nner inte jag alls att det \u00e4r. Man vet inte vart n\u00e4sta projekt leder och det kan vara ganska sp\u00e4nnande.<\/p>\n

 <\/p>\n

\"Mari I dag \u00e4r du ju en oerh\u00f6rt framg\u00e5ngsrik f\u00f6rfattare \u2013 men hur s\u00e5g f\u00f6rfattardr\u00f6mmen ut innan du fick din f\u00f6rsta bok utgiven?<\/strong><\/p>\n

\u2013\u2002Jag har alltid gillat att skriva och n\u00e4r jag efter mycket om och men kom in p\u00e5 journalisth\u00f6gskolan fick jag verkligen f\u00f6rdjupa mig i detta. D\u00e4r fick jag mycket ber\u00f6m av mina l\u00e4rare och jag vill uppriktigt tacka dem f\u00f6r att de gav mig sj\u00e4lvf\u00f6rtroende att forts\u00e4tta. Sedan hamnade jag p\u00e5 radion och p\u00e5 TV och d\u00e4r skriver man ju bara korta snuttar, s\u00e5 jag fick inte riktigt utlopp f\u00f6r mitt beg\u00e4r att f\u00e5r uttrycka mig i skrift. N\u00e4r jag s\u00e5 sm\u00e5ningom skrev min f\u00f6rsta deckare fick jag en gl\u00e4djechock n\u00e4r f\u00f6rlaget ville ge ut den. D\u00e5 k\u00e4ndes det som om min dr\u00f6m var uppfylld: Jag hade skrivit en bok och f\u00e5tt den utgiven. Jag t\u00e4nkte inte ens p\u00e5 att det skulle bli en forts\u00e4ttning och att de skulle s\u00e4lja i s\u00e5dana upplagor som de g\u00f6r.<\/p>\n

 <\/p>\n

Du har ber\u00e4ttat om att du blev mobbad en del under din skoltid.<\/strong><\/p>\n

\u2013\u2002Ja, det var i femman som allt \u00e4ndrades. Dittills hade jag varit ganska popul\u00e4r, duktig och s\u00f6t, men allt v\u00e4nde snabbt och pl\u00f6tsligt var jag utsatt. Jag blev totalt utfrusen och \u00e4ven utsatt f\u00f6r en del fysiskt v\u00e5ld, \u00e4ven om det kanske inte var det v\u00e4rsta. Men jag minns tydligt hur det k\u00e4ndes och n\u00e4r jag s\u00e5 sm\u00e5ningom, m\u00e5nga \u00e5r senare, skulle skriva min f\u00f6rsta bok var det naturligt att anv\u00e4nda mig av min erfarenhet som mobbningsoffer. N\u00e4r jag ser tillbaka p\u00e5 mina b\u00f6cker idag kan man sk\u00f6nja ett gemensamt grundtema: Det ensamma barnets utsatthet.<\/p>\n

\u2013\u2002Jag tror att man p\u00e5verkas starkt av sin barndom och i mitt fall har det betytt att jag lagt ner mycket tid p\u00e5 att skapa en bra kontakt med mina barn, anstr\u00e4ngt mig f\u00f6r att veta mycket om deras liv. Ibland m\u00e5ste man helt enkelt st\u00e4nga av datorerna eller tv:n och bara s\u00e4tta sig ned och prata, ber\u00e4tta om sina liv och tankar. Det tror jag \u00e4r oerh\u00f6rt viktigt och det finns inga genv\u00e4gar.<\/p>\n

 <\/p>\n

Hur kommer nya intriger till dig?<\/strong><\/p>\n

\u2013\u2002Det ser alltid likadant ut. N\u00e4r jag \u00e4r klar med en bok b\u00f6rjar jag omedvetet att leta efter en scen som kan bli utg\u00e5ngspunkten till en ny bok. Ofta \u00e4r det n\u00e5got v\u00e4ldigt trivialt som h\u00e4nder som jag sedan b\u00f6rjar brodera runt.<\/p>\n

 <\/p>\n

Vilken h\u00e4ndelse fick ig\u00e5ng skrivprocessen nu senast?<\/strong><\/p>\n

\u2013\u2002Jag var p\u00e5 bes\u00f6k p\u00e5 en salong i n\u00e4rheten av det hus jag hyrde d\u00e5 p\u00e5 Gran Canaria. Jag skulle f\u00e5 lite fotv\u00e5rd och d\u00e5 placerades jag bakom en sk\u00e4rm tillsammans med kvinnan som utf\u00f6rde fotv\u00e5rden. Hon hade med sig sin dotter som sprang omkring och lekte, ibland ute i salongen p\u00e5 andra sidan sk\u00e4rmen. Mamman ropade efter henne och sa att hon skulle komma fram f\u00f6r hon kunde inte se henne \u2013 och genast hade jag mitt uppslag klart. T\u00e4nkte att flickan var f\u00f6rsvunnen. I verkligheten h\u00e4nde naturligtvis inget dramatiskt, flickan kom sn\u00e4llt fram till sin mamma\u2026<\/p>\n

 <\/p>\n

Din kollega Mons Kallentoft k\u00f6per konst och reser runt v\u00e4rlden f\u00f6r att \u00e4ta p\u00e5 de finaste restaurangerna, Liza Marklund k\u00f6per fastigheter. Vad g\u00f6r du med alla pengar som rullar in?<\/strong><\/p>\n

\u2013\u2002Inte s\u00e5 mycket, faktiskt. Jag har aldrig varit s\u00e4rskilt materiellt intresserad. Kanske beror det p\u00e5 att jag under perioder av mitt liv levt ganska knapert. I min barndom fick man bara ta en ostskiva p\u00e5 sm\u00f6rg\u00e5sen! S\u00e5 den st\u00f6rsta lyxen f\u00f6r mig \u00e4r att g\u00e5 och handla utan att beh\u00f6va t\u00e4nka p\u00e5 vad saker kostar. Jag kan v\u00e4lja den d\u00e4r skinkan med det h\u00f6ga kilopriset som jag annars kanske hade avst\u00e5tt ifr\u00e5n. Det \u00e4r ju ocks\u00e5 sk\u00f6nt att kunna hj\u00e4lpa sina barn nu n\u00e4r de har b\u00f6rjat plugga och det \u00e4r klart, huset p\u00e5 Kanarie\u00f6arna hade jag ju inte kunnat k\u00f6pa utan mina deckarpengar.<\/p>\n

 <\/p>\n

Ditt engagemang f\u00f6r de utsatta barnen har tagits sig flera uttryck. Just nu \u00e4r du ambassad\u00f6r f\u00f6r SOS barnbyar. Ber\u00e4tta!<\/strong><\/p>\n

\u2013\u2002Jag och n\u00e5gra andra k\u00e4nda personer, som t ex Ernst Kirchsteiger och Lisa Miskovsky, har engagerat oss f\u00f6r att dra in pengar till barnbyarna och allm\u00e4nt \u00f6ka folks kunskap om verksamheten. Bland annat var vi nere i Ghana, vilket resulterade i en rad TV-program, jag har varit i Almedalen under politikerveckan och mycket mera.<\/p>\n

 <\/p>\n

Vad l\u00e4rde du dig under ditt bes\u00f6k i Ghana?<\/strong><\/p>\n

\u2013\u2002\u00c5h, det var otroligt omv\u00e4lvande. \u00c5 ena sidan m\u00f6tte man n\u00f6den och stanken. Man s\u00e5g sm\u00e5 barn som var l\u00e4mnade \u00e5t sitt \u00f6de i ett samh\u00e4lle utan resurser att ta hand om dem. S\u00e5dant s\u00e4tter sig i kroppen, i blodomloppet. \u00c5 andra sidan finns hoppet. Jag s\u00e5g barn som r\u00e4ddades till barnbyarna och d\u00e4rmed fick en framtid i trygghet. Och framf\u00f6r allt st\u00e4rktes k\u00e4nslan att vi alla \u00e4r br\u00f6der och systrar som trampar h\u00e4r p\u00e5 v\u00e5r jord<\/p>\n

 <\/p>\n

Till sist: Vilka dr\u00f6mmar har du kvar att f\u00f6rverkliga?<\/strong><\/p>\n

\u2013\u2002Det l\u00e5ter kanske konstigt men en av mina dr\u00f6mmar \u00e4r att l\u00e4sa filmvetenskap vid universitetet. Jag vill l\u00e4ra mig mer i detta \u00e4mne, men jag tror att jag blivit f\u00f6r gammal f\u00f6r att antas s\u00e5 det blir nog sv\u00e5rt att realisera. D\u00e5 \u00e4r det kanske l\u00e4ttare med min andra dr\u00f6m som jag \u00e4nnu inte uppfyllt: Jag vill \u00e5ka p\u00e5 safari i Afrika. Det g\u00e4ller bara att hitta tiden\u2026<\/p>\n

 <\/p>\n

\"Mari<\/p>\n

Personligt<\/strong><\/span><\/p>\n

NAMN:<\/strong> Mari Jungstedt<\/p>\n

F\u00d6DD:<\/strong> 31 oktober 1962<\/p>\n

BOR:<\/strong> I Stockholm och p\u00e5 Gran Canaria samt i sommarhuset p\u00e5 Gotland.<\/p>\n

FAMILJ: <\/strong>Barnen Rebecka, 20 \u00e5r, och Sebastian, 19, samt nye f\u00e4stmannen Ruben Eliassen, 44.<\/p>\n

AKTUELL: <\/strong>Med nya boken “Du g\u00e5r inte ensam”<\/p>\n<\/p><\/div>\n<\/div>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

S\u00e4g “Gotland” och de flesta av oss t\u00e4nker p\u00e5 sommarv\u00e4rme, kilometerl\u00e5nga str\u00e4nder, raukar och fyllda uteserveringar i Visby. Detsamma g\u00f6r deckarf\u00f6rfattaren Mari Jungstedt. Men hennes tankar g\u00e5r ocks\u00e5 mot ond br\u00e5d d\u00f6d\u2026<\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":623419,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"_acf_changed":false,"site-sidebar-layout":"default","site-content-layout":"","ast-site-content-layout":"default","site-content-style":"default","site-sidebar-style":"default","ast-global-header-display":"","ast-banner-title-visibility":"","ast-main-header-display":"","ast-hfb-above-header-display":"","ast-hfb-below-header-display":"","ast-hfb-mobile-header-display":"","site-post-title":"","ast-breadcrumbs-content":"","ast-featured-img":"","footer-sml-layout":"","ast-disable-related-posts":"","theme-transparent-header-meta":"","adv-header-id-meta":"","stick-header-meta":"","header-above-stick-meta":"","header-main-stick-meta":"","header-below-stick-meta":"","astra-migrate-meta-layouts":"default","ast-page-background-enabled":"default","ast-page-background-meta":{"desktop":{"background-color":"var(--ast-global-color-4)","background-image":"","background-repeat":"repeat","background-position":"center center","background-size":"auto","background-attachment":"scroll","background-type":"","background-media":"","overlay-type":"","overlay-color":"","overlay-opacity":"","overlay-gradient":""},"tablet":{"background-color":"","background-image":"","background-repeat":"repeat","background-position":"center center","background-size":"auto","background-attachment":"scroll","background-type":"","background-media":"","overlay-type":"","overlay-color":"","overlay-opacity":"","overlay-gradient":""},"mobile":{"background-color":"","background-image":"","background-repeat":"repeat","background-position":"center center","background-size":"auto","background-attachment":"scroll","background-type":"","background-media":"","overlay-type":"","overlay-color":"","overlay-opacity":"","overlay-gradient":""}},"ast-content-background-meta":{"desktop":{"background-color":"var(--ast-global-color-5)","background-image":"","background-repeat":"repeat","background-position":"center center","background-size":"auto","background-attachment":"scroll","background-type":"","background-media":"","overlay-type":"","overlay-color":"","overlay-opacity":"","overlay-gradient":""},"tablet":{"background-color":"var(--ast-global-color-5)","background-image":"","background-repeat":"repeat","background-position":"center center","background-size":"auto","background-attachment":"scroll","background-type":"","background-media":"","overlay-type":"","overlay-color":"","overlay-opacity":"","overlay-gradient":""},"mobile":{"background-color":"var(--ast-global-color-5)","background-image":"","background-repeat":"repeat","background-position":"center center","background-size":"auto","background-attachment":"scroll","background-type":"","background-media":"","overlay-type":"","overlay-color":"","overlay-opacity":"","overlay-gradient":""}},"ep_exclude_from_search":false,"_FSMCFIC_featured_image_caption":"","_FSMCFIC_featured_image_nocaption":"","_FSMCFIC_featured_image_hide":"","footnotes":""},"categories":[82],"tags":[87],"class_list":["post-623418","post","type-post","status-publish","format-standard","has-post-thumbnail","hentry","category-manniskor","tag-reportage"],"acf":[],"publishpress_future_action":{"enabled":false,"date":"2026-04-11 00:31:53","action":"change-status","newStatus":"draft","terms":[],"taxonomy":"category","extraData":[]},"publishpress_future_workflow_manual_trigger":{"enabledWorkflows":[]},"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/stage.hemtrevligt.se\/hemmetsjournal\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/623418","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/stage.hemtrevligt.se\/hemmetsjournal\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/stage.hemtrevligt.se\/hemmetsjournal\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/stage.hemtrevligt.se\/hemmetsjournal\/wp-json\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/stage.hemtrevligt.se\/hemmetsjournal\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=623418"}],"version-history":[{"count":0,"href":"https:\/\/stage.hemtrevligt.se\/hemmetsjournal\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/623418\/revisions"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/stage.hemtrevligt.se\/hemmetsjournal\/wp-json\/wp\/v2\/media\/623419"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/stage.hemtrevligt.se\/hemmetsjournal\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=623418"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/stage.hemtrevligt.se\/hemmetsjournal\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=623418"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/stage.hemtrevligt.se\/hemmetsjournal\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=623418"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}