{"id":622802,"date":"2013-10-28T08:00:00","date_gmt":"2013-10-28T08:00:00","guid":{"rendered":"https:\/\/stg-hemmetsjournal-stage.kinsta.cloud\/hemmetsjournal\/artiklar\/manniskor\/20131028\/mannen-som-gick-in-i-vaggen-och-skrev-en-kioskvaltare\/"},"modified":"2016-05-15T11:30:19","modified_gmt":"2016-05-15T11:30:19","slug":"mannen-som-gick-in-i-vaggen-och-skrev-en-kioskvaltare","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/stage.hemtrevligt.se\/hemmetsjournal\/artiklar\/manniskor\/20131028\/mannen-som-gick-in-i-vaggen-och-skrev-en-kioskvaltare\/","title":{"rendered":"Mannen som gick in i v\u00e4ggen – och skrev en kioskv\u00e4ltare"},"content":{"rendered":"
\n
\n

\"Mannen<\/p>\n

F\u00f6rsta alstret hette Enok 75 och kostade exakt s\u00e5 mycket. En och sjuttiofem, allts\u00e5. Tillverkad hemma i pojkrummet. Stencilerad och distribuerad av upphovsmannen sj\u00e4lv hemma p\u00e5 gatan i V\u00e4xj\u00f6.<\/p>\n

\u2002I dag \u00e4r helt andra siffor som g\u00e4ller f\u00f6r ambulansf\u00f6rarens pojke som en dag hittade p\u00e5 en hundra\u00e5ring p\u00e5 rymmen fr\u00e5n \u00e5lderdomshemmet. Jonas Jonassons nya bok heter Analfabeten som kunde r\u00e4kna \u2013 och det kan i sanning beh\u00f6vas n\u00e4r pengarna numera rullar in fr\u00e5n hela v\u00e4rlden. Sex miljoner s\u00e5lda exemplar av en debutroman \u00e4r en sansl\u00f6s siffra. Och kraven p\u00e5 uppf\u00f6ljaren borde k\u00e4nnas f\u00f6rlamande.<\/p>\n

Skrivkramp?<\/p>\n

\u2013\u2002Nej, f\u00f6rsta boken var p\u00e5 s\u00e4tt och vis v\u00e4rre. Lite som att skriva rakt in i ett svart h\u00e5l. D\u00e5 visste jag ju inte om jag skulle s\u00e4lja ett enda exemplar. P\u00e5 bokm\u00e4ssan 2009 fick jag signera 20 b\u00f6cker, varav sju till sl\u00e4kten. Fast lite stressad blev jag n\u00e4r kommunikationen gick fel och hela branschen trodde nya boken skulle vara f\u00e4rdig redan f\u00f6rra h\u00f6sten. Jag hade bara hunnit halvv\u00e4gs. Nere i Italien satt 25 bokhandlare och v\u00e4ntade. Reklamkampanjen var redan klar. Gl\u00e4djen f\u00f6rbyttes i en kamp mot klockan.<\/p>\n

\u2002Och just stress \u00e4r vad Jonas Jonasson inte ska uts\u00e4ttas f\u00f6r. \u00c5r 2000 var han mediedirekt\u00f6ren som gick in i v\u00e4ggen med en sm\u00e4ll och flydde ut p\u00e5 landet.<\/p>\n

\u2013\u2002Jag trodde jag var storstadsbo, men uppt\u00e4ckte till min f\u00f6rv\u00e5ning att jag alltid m\u00e5ste ha burit en bondt\u00f6lp n\u00e4rmast hj\u00e4rtat.<\/p>\n

\u2002Som terapi b\u00f6rjade han skriva en bok. I hundra\u00e5ringen Allan Karlsson fann han den sorgl\u00f6se sj\u00e4l han sj\u00e4lv innerst inne ville vara.<\/p>\n

\u2013\u2002Och hade varit som ung. F\u00f6r mitt f\u00f6rsta bankl\u00e5n k\u00f6pte jag en bil som jag s\u00e5lde med f\u00f6rlust tv\u00e5 veckor senare f\u00f6r att kunna \u00e5ka till Filippinerna. Min pappa var likadan. Fick han en hundralapp \u00f6ver kunde han s\u00e4tta sig p\u00e5 t\u00e5get till Stockholm och best\u00e4lla in en r\u00e4kmacka \u2013 och v\u00e4l uppe p\u00e5 Stockholms central inse att han var pank igen.<\/p>\n

\u2002<\/em><\/strong>Fast fr\u00e4msta f\u00f6rebilden var nog \u00e4nd\u00e5 morfar Anders:<\/p>\n

\u2013\u2002En dagsverkare p\u00e5 Huseby bruk som aldrig bekymrade sig om n\u00e5got. Soporna tyckte han man kunde gr\u00e4va ner i tr\u00e4g\u00e5rden. Blev han hungrig gick han ut i tr\u00e4dg\u00e5rden och nackade en h\u00f6na.<\/p>\n

\u2002Fast det d\u00e4r sistn\u00e4mnda s\u00e4ger inte Jonas Jonasson h\u00f6gt. Utanf\u00f6r det stolta stenhuset p\u00e5 Gotland \u2013 k\u00f6pt kontant tack vare en viss hundra\u00e5ring \u2013 virvlar yra fj\u00e4derf\u00e4n f\u00f6rbi i gr\u00e4set.<\/p>\n

\u2013\u2002De \u00e4r luriga, h\u00f6nsen. F\u00f6rst pl\u00e4gar de g\u00e5 under jorden, s\u00e5 jag tror r\u00e4ven har tagit dem. Tv\u00e5 veckor senare knallar de pl\u00f6tsligt ut ur en syrenbuske med elva kycklingar p\u00e5 sl\u00e4p.<\/p>\n

\u2002Kemal Atat\u00fcrk blev dock Mickels offer. S\u00e5 ocks\u00e5 Babben Larsson, Imre Nagy och Marianne Rundstr\u00f6m, d\u00f6pt efter Jonas Jonassons forna tv-kollega. Det \u00e4r egentligen bara Nyamko Sabuni som \u00e5terst\u00e5r av de mera namnkunniga h\u00f6nsen. Och katten Molotov, som \u00e4ter s\u00e5 mycket att husse misst\u00e4nker att han av misstag k\u00f6pte en h\u00e4st<\/p>\n

\u2002Ty namn \u00e4r viktiga f\u00f6r f\u00f6rfattaren Jonasson. Hundra\u00e5ringen Allan skulle fr\u00e5n b\u00f6rjan ha hetat Harry, “som k\u00e4ndes mera okomplicerat p\u00e5 n\u00e5got vis”. Sj\u00e4lv hette han Per-Ola, tills han flyttade till Schweiz ett tag och ins\u00e5g att det kunde betyda “pratkvarn”.<\/p>\n

\u2002En ordens man, utan tvekan. Men n\u00e4r sex\u00e5rige sonen skjutsats till f\u00f6rskolan p\u00e5 morgonen, g\u00e5r Jonas Jonasson i h\u00f6st mest omkring i storst\u00f6vlar och rotar i tr\u00e4dg\u00e5rden. Rensar poolen. Klipper gr\u00e4set. Matar h\u00f6nsen. Rotar fram igelkottar som sj\u00e4lvd\u00f6tt bakom frysen och spridit en mystisk stank.<\/p>\n

 <\/p>\n

\"Mannen<\/p>\n

H\u00f6sten 2009, samtidigt som Jonas Jonassons debutbok kom ut, var en katastrof p\u00e5 det personliga planet. \u2013 Samtidigt b\u00f6rjade min debutroman krypa upp\u00e5t i f\u00f6rs\u00e4ljningssiffrorna. Det var en r\u00e4tt absurd tid.<\/span><\/p>\n

 <\/p>\n

Inget skrivande?<\/strong><\/p>\n

\u2013\u2002Inte just nu. I min laptop har jag en mapp som heter “Boken 2016”, men det \u00e4r varken ett hot eller ett l\u00f6fte. F\u00f6rst ska jag unna mig den f\u00f6rsta semestern p\u00e5 m\u00e5nga \u00e5r.<\/p>\n

\u2002Nya boken Analfabeten som kunde r\u00e4kna skrev han dock som en god lutheran. Mellan nio och tre. I skrivarlyan p\u00e5 tomten, som i sj\u00e4lva verket \u00e4r en gammal chokladfabrik.<\/p>\n

\u2013\u2002Fast ibland \u00e5kte jag in till Visby och satte mig p\u00e5 biblioteket eller p\u00e5 ett caf\u00e9, bara f\u00f6r att f\u00e5 se lite andra v\u00e4ggar. Det g\u00f6r inget om det bullrar lite runt mig.<\/p>\n

\u2002\u00c4ven den h\u00e4r g\u00e5ngen har Jonas Jonasson skapat en \u00e4lskv\u00e4rd, streetsmart hj\u00e4lte som av en slump hamnar rakt i v\u00e4rldsh\u00e4ndelsernas centrum. Nu heter hon Nombeko Mayeki och \u00e4r en f\u00f6r\u00e4ldral\u00f6s, svart, sydafrikansk flicka som p\u00e5 kringelikrokar hamnar i Gnesta. Och precis som Allan f\u00e5r en atombomb p\u00e5 halsen. En inofficiell s\u00e5dan.<\/p>\n

\u2013\u2002Det \u00e4r historiska fakta att Sydafrika gjorde sex bomber innan k\u00e4rnvapenprogrammet skrotades. Men kanske var det sju? Och kanske hamnade en av dem i Gnesta, vem vet?<\/p>\n

 <\/p>\n

Vet du?<\/strong><\/p>\n

\u2013\u2002Mina k\u00e4llor \u00e4r grundlagsskyddade, haha. Och i s\u00e5dana fall har jag bytt namn p\u00e5 gatan. Men att v\u00e5r nuvarande kung och statsminister Reinfeldt omsider dyker upp i handlingen har jag ljugit ihop. Jag hoppas de tycker beskrivningen \u00e4r k\u00e4rleksfull. En av titlarna jag funderade p\u00e5 ett tag var faktiskt: “Kungar nackar inte h\u00f6ns”.<\/p>\n

 <\/p>\n

\"Mannen<\/p>\n

Ur filmen Hundra\u00e5ringen som f\u00f6rsvann ut genom f\u00f6nstret och f\u00f6rsvann.<\/p>\n

 <\/p>\n

Du tycks n\u00e4stan gilla bomber lika mycket som h\u00f6ns?<\/strong><\/p>\n

\u2013\u2002Nja, det \u00e4r nog snarare folkskoll\u00e4raren i mig som tycker vi borde l\u00e4ra b\u00e4ttre av historien. Atombomben \u00e4r ju ett enast\u00e5ende exempel p\u00e5 m\u00e4nsklig dumhet. Samma sak med apartheidpolitiken, som jag nu fick tillf\u00e4lle att ta tag i. Jag har en gudson utanf\u00f6r Kapstaden. K\u00e4nner mycket f\u00f6r Sydafrikas dramatiska historia och kanske lika dramatiska framtid. Att h\u00e4vda att m\u00e4nniskor \u00e4r olika mycket v\u00e4rda f\u00f6r att de ser olika ut, \u00e4r ju s\u00e5 enast\u00e5ende korkat.<\/p>\n

\u2002Han r\u00e4ttar till snusen med tungan. Vilar skrivarmarna p\u00e5 den knarrande j\u00e4rngrinden. Drar in doften av k\u00e4rleks\u00f6rt i lungorna. Plirar mot solen som balanserar p\u00e5 lag\u00e5rdstaket och studsar i salsf\u00f6nstret. S\u00e4ger n\u00e5got om att han hoppas ingen hundra\u00e5ring kommer p\u00e5 tanken att kliva ut ur det f\u00f6nstret, eftersom stenfoten \u00e4r s\u00e5 h\u00f6g att stackaren s\u00e4kert skulle bryta l\u00e5rbenshalsen.<\/p>\n

\u2002F\u00f6r Jonas Jonassons hj\u00e4rna liknar ingen annan. Att fr\u00e5ga honom var han f\u00e5r allt ifr\u00e5n \u00e4r lika dumt som att fr\u00e5ga Hasse Alfredson var han fann inspiration till sina Lindem\u00e4n. (“Jag importerar dem fr\u00e5n en firma i D\u00fcsseldorf.”) Intressant \u00e4r att Hundra\u00e5ringen som klev ut genom f\u00f6nstret och f\u00f6rsvann skrevs som terapi och sl\u00e4pptes i kaos, mitt i en uppslitande v\u00e5rdnadstvist. \u2013\u2002H\u00f6sten 2009 var allt katastrof p\u00e5 det personliga planet. Samtidigt b\u00f6rjade min debutroman krypa uppf\u00f6r f\u00f6rs\u00e4ljningslistorna. Det var en r\u00e4tt absurd tid.<\/p>\n

 <\/p>\n

Fick du ingen hj\u00e4lp av den sorgl\u00f6se Allan?<\/strong><\/p>\n

\u2013\u2002Jo, han satt nog d\u00e4r p\u00e5 axeln och f\u00f6rs\u00f6kte lugna mig. Det g\u00f6r han fortfarande f\u00f6r resten. N\u00e4r taxin till Arlanda sitter fast i bilk\u00f6n, kan han s\u00e4ga att det \u00e4r meningsl\u00f6st att bli nerv\u00f6s \u00f6ver att kanske missa flyget. Eftersom jag \u00e4nd\u00e5 inte kan p\u00e5verka det ett skvatt.<\/p>\n

 <\/p>\n

Och i jul blir Allan filmhj\u00e4lte?<\/strong><\/p>\n

\u2013\u2002Ja, och \u00e4ven d\u00e4r f\u00f6rs\u00f6ker jag att inte bry mig mer \u00e4n n\u00f6dv\u00e4ndigt, Felix Herngren har varit j\u00e4tteduktig p\u00e5 att h\u00e5lla mig uppdaterad under resans g\u00e5ng. Men det har aldrig varit n\u00e5got krav fr\u00e5n min sida. Fast det var kul att \u00e5ka ner p\u00e5 blixtvisit till Budapest och g\u00f6ra “en Hitchcock”. Jag spelar en general som st\u00e5r bakom Gorbatjov.<\/p>\n

 <\/p>\n

Varf\u00f6r blev boken en s\u00e5dan v\u00e4rldssucc\u00e9?<\/strong><\/p>\n

\u2013\u2002Spr\u00e5ket, intrigen och de historiska skeendena. Och s\u00e5 v\u00e5r dr\u00f6m, f\u00f6rst\u00e5s, att en dag g\u00f6ra som Allan och bara skita i st\u00e4dningen, tv\u00e4tten och skjutsandet till hockeytr\u00e4ningen. I 396 sidor f\u00e5r vi vara ute i friska luften. Sedan kliver vi tillbaka in genom f\u00f6nstret och finner att verkligheten inte \u00e4r s\u00e5 tokig den heller.<\/p>\n

\u2002B\u00e4sta betyget gav en mamma som s\u00e5g sina ton\u00e5rss\u00f6ner l\u00e4gga Playstation \u00e5t sidan, n\u00e4r hon b\u00f6rjade l\u00e4sa h\u00f6gt ur boken. Eller mannen som p\u00e5 skoj kr\u00e4vde ers\u00e4ttning f\u00f6r trasigt m\u00f6blemang, “eftersom din bok fick mig att skratta s\u00f6nder s\u00e4ngen”.<\/p>\n

\u2013\u2002Lite kul var det ocks\u00e5 med den danske kritikern som n\u00e4mnde de verkliga v\u00e4rldsh\u00e4ndelser som Allan medverkat till, “bland annat nedbr\u00e4nningen av Vladivostok”. Det \u00e4r inte d\u00e5ligt att kunna beskriva n\u00e5got som aldrig har h\u00e4nt, s\u00e5 till och med en kritiker tror det.<\/p>\n

 <\/p>\n

Vad g\u00f6r du med alla miljoner du tj\u00e4nar?<\/strong><\/p>\n

\u2013\u2002Jag k\u00f6pte nyss, utan n\u00e5gon som helst \u00e5ngest, en Volvotraktor fr\u00e5n 1969. Nu g\u00e5r jag och l\u00e4ngtar efter f\u00f6rsta sn\u00f6n, s\u00e5 jag f\u00e5r b\u00f6rja pl\u00f6ja.<\/p>\n

 <\/p>\n

Personligt<\/strong><\/p>\n

Namn: <\/strong>Jonas Jonasson (men egentligen d\u00f6pt till Per-Ola).<\/p>\n

F\u00f6dd: <\/strong>6 juli 1961 i V\u00e4xj\u00f6.<\/p>\n

Familj: <\/strong>Sex\u00e5rig son.<\/p>\n

Bor: <\/strong>I stort stenhus p\u00e5 Gotland.<\/p>\n

Bakgrund: <\/strong>Journalist p\u00e5 Sm\u00e5landsposten och Expressen, grundare av mediaf\u00f6retaget OTW.<\/p>\n

L\u00e4ser:<\/strong> Brobyggartriologin av Jan Guillou.<\/p>\n

Lyssnar: <\/strong>P\u00e5 Filip och Fredriks podcast. “Jag och musik \u00e4r d\u00e4remot inte kompatibla.”<\/p>\n

Ser: <\/strong>\u00d6sters IF spela fotboll.<\/p>\n

Aktuell: <\/strong>Med romanen Analfabeten som kunde r\u00e4kna (Piratf\u00f6rlaget). Biopremi\u00e4r i jul f\u00f6r Hundra\u00e5ringen som klev ut genom f\u00f6nstret och f\u00f6rsvann.<\/p>\n

 <\/p>\n<\/p><\/div>\n<\/div>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Trettionio\u00e5ringen gick in i v\u00e4ggen och f\u00f6rsvann. 13 \u00e5r senare \u00e4r Jonas Jonasson klar med uppf\u00f6ljaren till “terapi\u00f6vningen” som charmade en hel v\u00e4rld. R\u00f6rigt? D\u00e5 har ni \u00e4nnu inte h\u00f6rt om h\u00f6nsen som \u00e4lskar att leka kurrag\u00f6mma, atombomben i Gnesta och mannen som skrattade s\u00f6nder s\u00e4ngen.<\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":622803,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"_acf_changed":false,"site-sidebar-layout":"default","site-content-layout":"","ast-site-content-layout":"default","site-content-style":"default","site-sidebar-style":"default","ast-global-header-display":"","ast-banner-title-visibility":"","ast-main-header-display":"","ast-hfb-above-header-display":"","ast-hfb-below-header-display":"","ast-hfb-mobile-header-display":"","site-post-title":"","ast-breadcrumbs-content":"","ast-featured-img":"","footer-sml-layout":"","ast-disable-related-posts":"","theme-transparent-header-meta":"","adv-header-id-meta":"","stick-header-meta":"","header-above-stick-meta":"","header-main-stick-meta":"","header-below-stick-meta":"","astra-migrate-meta-layouts":"default","ast-page-background-enabled":"default","ast-page-background-meta":{"desktop":{"background-color":"var(--ast-global-color-4)","background-image":"","background-repeat":"repeat","background-position":"center center","background-size":"auto","background-attachment":"scroll","background-type":"","background-media":"","overlay-type":"","overlay-color":"","overlay-opacity":"","overlay-gradient":""},"tablet":{"background-color":"","background-image":"","background-repeat":"repeat","background-position":"center center","background-size":"auto","background-attachment":"scroll","background-type":"","background-media":"","overlay-type":"","overlay-color":"","overlay-opacity":"","overlay-gradient":""},"mobile":{"background-color":"","background-image":"","background-repeat":"repeat","background-position":"center center","background-size":"auto","background-attachment":"scroll","background-type":"","background-media":"","overlay-type":"","overlay-color":"","overlay-opacity":"","overlay-gradient":""}},"ast-content-background-meta":{"desktop":{"background-color":"var(--ast-global-color-5)","background-image":"","background-repeat":"repeat","background-position":"center center","background-size":"auto","background-attachment":"scroll","background-type":"","background-media":"","overlay-type":"","overlay-color":"","overlay-opacity":"","overlay-gradient":""},"tablet":{"background-color":"var(--ast-global-color-5)","background-image":"","background-repeat":"repeat","background-position":"center center","background-size":"auto","background-attachment":"scroll","background-type":"","background-media":"","overlay-type":"","overlay-color":"","overlay-opacity":"","overlay-gradient":""},"mobile":{"background-color":"var(--ast-global-color-5)","background-image":"","background-repeat":"repeat","background-position":"center center","background-size":"auto","background-attachment":"scroll","background-type":"","background-media":"","overlay-type":"","overlay-color":"","overlay-opacity":"","overlay-gradient":""}},"ep_exclude_from_search":false,"_FSMCFIC_featured_image_caption":"","_FSMCFIC_featured_image_nocaption":"","_FSMCFIC_featured_image_hide":"","footnotes":""},"categories":[82],"tags":[87],"class_list":["post-622802","post","type-post","status-publish","format-standard","has-post-thumbnail","hentry","category-manniskor","tag-reportage"],"acf":[],"publishpress_future_action":{"enabled":false,"date":"2026-04-11 01:36:41","action":"change-status","newStatus":"draft","terms":[],"taxonomy":"category","extraData":[]},"publishpress_future_workflow_manual_trigger":{"enabledWorkflows":[]},"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/stage.hemtrevligt.se\/hemmetsjournal\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/622802","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/stage.hemtrevligt.se\/hemmetsjournal\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/stage.hemtrevligt.se\/hemmetsjournal\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/stage.hemtrevligt.se\/hemmetsjournal\/wp-json\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/stage.hemtrevligt.se\/hemmetsjournal\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=622802"}],"version-history":[{"count":0,"href":"https:\/\/stage.hemtrevligt.se\/hemmetsjournal\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/622802\/revisions"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/stage.hemtrevligt.se\/hemmetsjournal\/wp-json\/wp\/v2\/media\/622803"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/stage.hemtrevligt.se\/hemmetsjournal\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=622802"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/stage.hemtrevligt.se\/hemmetsjournal\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=622802"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/stage.hemtrevligt.se\/hemmetsjournal\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=622802"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}