{"id":622124,"date":"2015-10-02T10:10:00","date_gmt":"2015-10-02T10:10:00","guid":{"rendered":"https:\/\/stg-hemmetsjournal-stage.kinsta.cloud\/hemmetsjournal\/artiklar\/manniskor\/20151002\/claes-malmberg-hela-mitt-liv-har-varit-ett-sokande-efter-pappa\/"},"modified":"2016-05-15T11:49:48","modified_gmt":"2016-05-15T11:49:48","slug":"claes-malmberg-hela-mitt-liv-har-varit-ett-sokande-efter-pappa","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/stage.hemtrevligt.se\/hemmetsjournal\/artiklar\/manniskor\/20151002\/claes-malmberg-hela-mitt-liv-har-varit-ett-sokande-efter-pappa\/","title":{"rendered":"Claes Malmberg: Hela mitt liv har varit ett s\u00f6kande efter pappa"},"content":{"rendered":"
\n

\n\t\tPersonligt\t<\/h4>\n<\/p>\n
\n

Namn:<\/strong> Claes-Peder Malmberg.<\/p>\n

\u00c5lder:<\/strong> 54 \u00e5r.<\/p>\n

Bor:<\/strong> I gammalt stenhus i centrala Lund.<\/p>\n

Familj:<\/strong> Barnen Nils, Nicholas, Amanda, Nelson och Perla.<\/p>\n

Aktuell:<\/strong> Har i sommar spelat Charleys tant p\u00e5 Gunnebo slott ihop med Jan Malmsj\u00f6. Filmar just nu p\u00e5 \u00c5land d\u00e4r han spelar en pr\u00e4st som leder h\u00e4xjakt p\u00e5 \u00c5land. Sl\u00e4ppte i dagarna sj\u00e4lvbiografin Mysteriet Claes Malmberg.<\/p>\n

\n<\/p><\/div>\n<\/div>\n

\n
\n

Livsresan b\u00f6rjade med en r\u00f6d trampbil. Fem\u00e5rige Clas-Peder Malmberg hade hunnit halvv\u00e4gs nerf\u00f6r Avenyn i G\u00f6teborg, n\u00e4r han blev upphunnen av polisen och \u00e5terb\u00f6rdad till sin oroliga mamma Mona-Lisa.<\/p>\n

\u2013\u2002Jag hade lyckats lirka upp den stora porten ut mot gatan genom att st\u00e5 p\u00e5 min trehjuling och tagit sikte mot Stora Teatern. D\u00e4r jobbade min pappa, visste jag.<\/p>\n

Pappa hette G\u00f6sta, var operetts\u00e5ngare och skulle komma att l\u00e4gga en slagskugga \u00f6ver hela Claes uppv\u00e4xt. Hemma en v\u00e4nlig man som r\u00f6kte pipa, spelade gitarr och sj\u00f6ng till grammofonskivor. Men under ytan lurade demonerna.<\/p>\n

\u2013\u2002Han var en sn\u00e4ll, k\u00e4nslig och orolig sj\u00e4l. Glad i s\u00e4llskap, men ocks\u00e5 i alkohol. Dessutom ruvande p\u00e5 en stor hemlighet. Som vuxen tr\u00e4ffade jag en gammal teaterman som fick t\u00e5rar i \u00f6gonen, n\u00e4r han f\u00f6rstod vems son jag var: “G\u00f6sta Malmberg? Herregud, han var ju mitt livs stora k\u00e4rlek!”<\/p>\n

Pappan var allts\u00e5 bisexuell, vilket bara \u00e4r ett av m\u00e5nga avsl\u00f6janden i den nyutkomna sj\u00e4lvbiografin med den passande titeln Mysteriet Claes Malmberg. P\u00e5 330 sidor ber\u00e4ttar Claes om n\u00e4r han fick stryk av sin styvfar, g\u00f6mde kokain i en papperskorg p\u00e5 Arlanda, r\u00e4ddades fr\u00e5n att beg\u00e5 sj\u00e4lvmord av v\u00e4nnen Tommy K\u00f6rberg och som ton\u00e5ring hade en relation med Mikael Persbrandts betydligt \u00e4ldre mamma.<\/p>\n

\u2013\u2002Att tvingas titta tillbaka har varit nyttigt f\u00f6r mig. Pl\u00f6tsligt ins\u00e5g jag att det mesta jag har gjort i livet indirekt har handlat om jakten p\u00e5 en f\u00f6rlorad pappa. Den har f\u00f6rt mig till allt ifr\u00e5n kabar\u00e9scener till knarkarkvartar, in och ut ur relationer \u2013 och till slut \u00e4ven in i ett andligt s\u00f6kande.<\/p>\n

\"Claes<\/p>\n

Claes Malmberg har ett intresse f\u00f6r andlighet och \u00e4r buddhist.<\/p>\n

Lever ensam<\/strong>
I dag lever Claes ensam sedan \u00e4ktenskapet med s\u00e5ngerskan Fatima Rainey sprack f\u00f6rra \u00e5ret. Betr\u00e4ffande sina misslyckade f\u00f6rh\u00e5llanden \u00e4r han sj\u00e4lvkritisk:<\/p>\n

\u2013\u2002Jag har varit k\u00e4r i mina fruar, uppskattat deras s\u00e4llskap och omsorger, men aldrig g\u00e5tt ovillkorligt in i n\u00e5gon av relationerna. Handbromsen har alltid i n\u00e5gon m\u00e5n legat i. Jag har h\u00e5llit distans f\u00f6r att undvika att bli s\u00e5rad. Har alltid sett till att ha en sorts k\u00e4nslom\u00e4ssig n\u00f6dutg\u00e5ng, en osynlig bakd\u00f6rr d\u00e4r jag har kunnat smita ut n\u00e4r allting har blivit f\u00f6r allvarligt, f\u00f6r seri\u00f6st.<\/p>\n

\u2013\u2002S\u00e5 fort det har uppst\u00e5tt konflikter, har jag eldat p\u00e5 under pannan ist\u00e4llet f\u00f6r att f\u00f6rs\u00f6ka ta ett steg tillbaka, j\u00e4mka och be om f\u00f6rl\u00e5telse. Till slut har den h\u00e4r sprickan mellan oss blivit s\u00e5 bred, att det inte l\u00e4ngre funnits n\u00e5gon v\u00e4g \u00f6ver. Det h\u00e4r \u00e4r ingenting jag \u00e4r stolt \u00f6ver. Det \u00e4r i grunden ett fegt handlande, en ovilja att ta tag i problem och egna svagheter.<\/p>\n

Ett r\u00f6rigt, hektiskt och stundtals kaotiskt liv, allts\u00e5. Men ocks\u00e5 f\u00e4rgstarkt. F\u00e5 svenska artister kan uppvisa samma m\u00e5ngfald som Claes Malmberg. Ena stunden den frispr\u00e5kige raggaren Ronny J\u00f6nsson som fick lokalradions v\u00e4xel att gl\u00f6da.<\/p>\n

\u2013\u2002Efter\u00e5t brukade jag sj\u00e4lv ta emot samtalen fr\u00e5n de arga tanterna. H\u00f6ll med om alla klagom\u00e5l. Till slut sa de: “Men du sj\u00e4lv verkar ju d\u00e4remot vara en trevlig pojke. Varf\u00f6r f\u00e5r inte du g\u00f6ra programmen ist\u00e4llet f\u00f6r den d\u00e4r hemske Ronny?”<\/p>\n

I n\u00e4sta skepnad var han den godhj\u00e4rtade pappan till Lotta p\u00e5 Br\u00e5kmakargatan \u2013 en roll som \u00e4nnu efter drygt tv\u00e5 decennier f\u00e5r ungar att v\u00e4nda sig om p\u00e5 gatan.<\/p>\n

\u2013\u2002Det ena barnet brukar s\u00e4ga till den andra: “Men kolla, \u00e4r inte det Lotta p\u00e5 Br\u00e5kmakargatans pappa?” Varvid den andre svarar: “N\u00e4, han \u00e4r visserligen hemskt lik, men alldeles f\u00f6r tjock.”<\/p>\n

Eller n\u00e4r han handlade p\u00e5 Ica i “fina” Stocksund och en liten pojke sa till sin pappa: “Titta, d\u00e4r \u00e4r ju han du brukar kalla f\u00f6r kommunistj\u00e4vel n\u00e4r han \u00e4r med i tv!”<\/p>\n

 <\/p>\n

“Svek min mamma”<\/strong>
Sj\u00e4lvironin har alltid g\u00e5tt hand i hand med allvaret. Att f\u00f6lja Claes Malmbergs livsresa \u00e4r att m\u00f6ta en man som inte v\u00e4jer f\u00f6r n\u00e5got \u2013 allra minst sina egna tillkortakommanden.<\/p>\n

Han har hamnat i uppm\u00e4rksammade br\u00e5k med Hagge Geigert, Bert Karlsson och Leif GW Persson. Han har stulit glassar, rymt fr\u00e5n f\u00e4ngelser och k\u00f6rde l\u00e4nge bil utan k\u00f6rkort. I boken avsl\u00f6jas \u00e4ven att Thorsten Flinck en g\u00e5ng f\u00f6rs\u00f6kte lura honom i armarna p\u00e5 inhyrda torpeder och att vakterna hotade kalla p\u00e5 polis n\u00e4r Claes berusad spelade cricket mellan riksdagshusen.<\/p>\n

\u2013\u2002Jag har inte alltid handlat s\u00e5 klokt eller r\u00e4tt. Fr\u00e5gar du min \u00e4ldste son, har han s\u00e4kert inte s\u00e4rskilt mycket gott att s\u00e4ga om mig som pappa. Jag har till och med l\u00e4mnat in mina barn p\u00e5 dagis, h\u00f6g p\u00e5 kokain. Men det v\u00e4rsta jag gjort \u00e4r nog \u00e4nd\u00e5 n\u00e4r jag svek min mamma p\u00e5 hennes d\u00f6dsb\u00e4dd f\u00f6r att vara med i Melodifestivalen. Mitt enda f\u00f6rsvar \u00e4r att jag med \u00e5ren blivit som en gammal cirkush\u00e4st. The show must always go on.<\/p>\n

Bakom satiren, br\u00e5ken och de galna uppt\u00e5gen finns ocks\u00e5 en stor \u00f6mhet inf\u00f6r vad livet gett honom, inte minst de fem barnen han f\u00e5tt med fyra olika kvinnor.<\/p>\n

\u2013\u2002N\u00e4r jag ser p\u00e5 mina barn blir jag om\u00e5ttligt stolt \u00f6ver hur duktiga, sj\u00e4lvst\u00e4ndiga och kloka de har blivit. S\u00e5 kanske har jag inte gjort helt fel i alla fall?<\/p>\n

\"Claes<\/p>\n

Claes med sina tv\u00e5 yngsta barn Perla och Nelson p\u00e5 Petersplatsen i Rom.<\/p>\n

Dr\u00f6m gick i uppfyllelse<\/strong>
Sin egen f\u00f6rlorade barndom har han ocks\u00e5 p\u00e5 s\u00e4tt och vis lyckats f\u00e5 tillbaka det sista \u00e5ret. Dels tack vare arbetet med boken, dels genom samarbetet med sin gamle idol Jan Malmsj\u00f6. I sommar har de spelat Charleys tant<\/em> ihop p\u00e5 Gunnebo slott utanf\u00f6r G\u00f6teborg.<\/p>\n

\"Claes<\/p>\n

Claes Malmberg har i sommar samarbetet med sin gamle idol Jan Malmsj\u00f6. De har spelat Charleys tant ihop p\u00e5 Gunnebo slott utanf\u00f6r G\u00f6teborg.<\/p>\n

\u2013\u2002Jag gl\u00f6mmer aldrig hur jag som grabb kunde sitta och lyssna p\u00e5 Jans plattor hemma p\u00e5 den d\u00e4r grammofonen som pappa k\u00f6pt. Speciellt Vad f\u00f6r en tok \u00e4r jag? ber\u00f6rde mig enormt. D\u00e4r fanns ett utanf\u00f6rskap som jag k\u00e4nde igen hos mig sj\u00e4lv. Att en dag skulle f\u00e5 jobba ihop p\u00e5 samma scen som Jan har l\u00e4nge varit en dr\u00f6m. N\u00e4r vi f\u00f6rsta g\u00e5ngen gick tillsammans genom staden, var det som att h\u00e5lla min egen pappa i handen.<\/p>\n

Jan Malmsj\u00f6 fyllde 83 \u00e5r i \u00e5r. G\u00f6sta Malmberg skulle ha fyllt 89 om han f\u00e5tt leva. Men f\u00f6r buddhisten Claes Malmberg \u00e4r pappa aldrig riktigt d\u00f6d.<\/p>\n

\u2013\u2002N\u00e4r mitt liv varit p\u00e5 v\u00e4g att braka \u00e5t helvete, har jag kunnat k\u00e4nna hur en osynlig hand har styrt mig. Jag vill tro att det \u00e4r min pappa. Att hans s\u00e4tt att leva p\u00e5 n\u00e5got s\u00e4tt har utgjort en varnande exempel f\u00f6r mig. Att han f\u00e5tt mig att i sista stund dra i handbromsen. Att han p\u00e5 n\u00e5got s\u00e4tt br\u00e4nde ut alla d\u00e5lig karma som fanns. Att han tog mina synder p\u00e5 sig, som kristna brukar s\u00e4ga. F\u00f6r mig kommer G\u00f6sta Malmberg alltid att vara min st\u00f6rste hj\u00e4lte.<\/p>\n

\"Claes<\/p>\n

Pappa G\u00f6ran Malmberg med sonen Claes Malmberg.<\/p>\n

Artikeln \u00e4r h\u00e4mtad ur Hemmets Journal nr 41 2015.<\/em><\/p>\n<\/p><\/div>\n<\/div>\n

\n
\n

Utdrag ur boken Mysteriet Claes Malmberg:<\/strong><\/p>\n

Jag fick inte g\u00e5 p\u00e5 begravningen. Troligen ville man bara vara sn\u00e4ll, men efter\u00e5t tycker jag det var ett felaktigt beslut. Jag borde ha f\u00e5tt ta farv\u00e4l av pappa vid kistan. Det hade hj\u00e4lpt mig att bearbeta sorgen. Nu blev hela ton\u00e5ren en enda l\u00e5ng utdragen sorgeperiod. Trots att jag inte k\u00e4nde honom, blev pappa till en gestalt som jag till varje pris m\u00e5ste l\u00e4ra k\u00e4nna. S\u00e5 h\u00e4r efter\u00e5t, i en tid n\u00e4r vi ibland pratar om k\u00e4rnfamiljens d\u00f6d, kan jag k\u00e4nna hur viktigt det \u00e4r att ha tv\u00e5 f\u00f6r\u00e4ldrar att f\u00e5 spegla sig i, hur betydelsefullt det \u00e4r att veta sina r\u00f6tter f\u00f6r att b\u00e4ttre f\u00f6rst\u00e5s sig sj\u00e4lv.<\/p>\n

Nu blev jag f\u00f6rmodligen vilsnare \u00e4n jag annars skulle ha blivit. Det var ett l\u00e5ngt och ibland f\u00f6rvirrat s\u00f6kande efter en identitet.<\/p>\n

 <\/p>\n

Jag \u00e4lskade min pappa, satt ofta i hans kn\u00e4 och v\u00e4ntade med sp\u00e4nning p\u00e5 att han skulle plocka fram en grammofonskiva ur sin samling och l\u00e5ta mig lyssna till Jussi Bj\u00f6rling eller n\u00e5gon operett med ett skojigt namn som “Glada \u00e4nkan” eller “Vita h\u00e4sten”.<\/p>\n

Fast allra roligast var n\u00e4r han sj\u00f6ng sj\u00e4lv. Pappa hade lika bra r\u00f6st som Jussi, i alla fall n\u00e4stan, det sa m\u00e5nga. Sj\u00e4lv dr\u00f6mde jag om att spela fiol och pappa k\u00f6pte mig ocks\u00e5 en s\u00e5dan. Jag l\u00e4rde mig aldrig spela p\u00e5 den.<\/p>\n

 <\/p>\n

Det faktum att pappa drack, innebar inte att han blev elak. Snarare tv\u00e4rtom. Jag minns en v\u00e4nlig, bullrig, omt\u00e4nksam pappa som r\u00f6kte pipa, spelade gitarr och g\u00e4rna stod p\u00e5 kn\u00e4 i gabardinbyxorna f\u00f6r att leka med mig. Snarare var han kanske lite f\u00f6r sn\u00e4ll f\u00f6r sitt eget b\u00e4sta. Blev utnyttjad av dem han kallade sina v\u00e4nner, hade sv\u00e5rt att s\u00e4ga nej till vackra flickor och blev ofta hemskjutsad i polisbil.<\/p>\n

Han var en glad gam\u00e4ng, som v\u00e4grade bli vuxen. “\u00c4h k\u00f6ss mej i r\u00f6va” var hans klassiska svar om mamma sk\u00e4llde p\u00e5 honom, eller om livet helt enkelt blev f\u00f6r allvarligt. Han skrattade mycket och ofta. Var som den d\u00e4r g\u00e5sen man h\u00e4ller vatten p\u00e5; som bara skakar av sig det bl\u00f6ta och forts\u00e4tter kackla friskt.<\/p>\n<\/p><\/div>\n<\/div>\n

\n\t\tHelena Bergstr\u00f6m: Jag hade en j\u00e4ttekris n\u00e4r barnen b\u00f6rjade bli stora<\/a><\/span>
\n\t\tViveca L\u00e4rn: Jag tvingades l\u00e4mna bort min son<\/a><\/span>
\n\t\tMattias adopterade p\u00e5 egen hand: "Min pappadr\u00f6m blev sann till slut!"<\/a><\/span>\n\t<\/div>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

N\u00e4r Claes Malmberg var fem \u00e5r klev hans pappa ut genom d\u00f6rren med en resv\u00e4ska i n\u00e4ven. Han kom aldrig tillbaka. \u2013\u2002Hela mitt liv har varit ett s\u00f6kande efter min f\u00f6rsvunne far.<\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":622125,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"_acf_changed":false,"site-sidebar-layout":"default","site-content-layout":"","ast-site-content-layout":"default","site-content-style":"default","site-sidebar-style":"default","ast-global-header-display":"","ast-banner-title-visibility":"","ast-main-header-display":"","ast-hfb-above-header-display":"","ast-hfb-below-header-display":"","ast-hfb-mobile-header-display":"","site-post-title":"","ast-breadcrumbs-content":"","ast-featured-img":"","footer-sml-layout":"","ast-disable-related-posts":"","theme-transparent-header-meta":"","adv-header-id-meta":"","stick-header-meta":"","header-above-stick-meta":"","header-main-stick-meta":"","header-below-stick-meta":"","astra-migrate-meta-layouts":"default","ast-page-background-enabled":"default","ast-page-background-meta":{"desktop":{"background-color":"var(--ast-global-color-4)","background-image":"","background-repeat":"repeat","background-position":"center center","background-size":"auto","background-attachment":"scroll","background-type":"","background-media":"","overlay-type":"","overlay-color":"","overlay-opacity":"","overlay-gradient":""},"tablet":{"background-color":"","background-image":"","background-repeat":"repeat","background-position":"center center","background-size":"auto","background-attachment":"scroll","background-type":"","background-media":"","overlay-type":"","overlay-color":"","overlay-opacity":"","overlay-gradient":""},"mobile":{"background-color":"","background-image":"","background-repeat":"repeat","background-position":"center center","background-size":"auto","background-attachment":"scroll","background-type":"","background-media":"","overlay-type":"","overlay-color":"","overlay-opacity":"","overlay-gradient":""}},"ast-content-background-meta":{"desktop":{"background-color":"var(--ast-global-color-5)","background-image":"","background-repeat":"repeat","background-position":"center center","background-size":"auto","background-attachment":"scroll","background-type":"","background-media":"","overlay-type":"","overlay-color":"","overlay-opacity":"","overlay-gradient":""},"tablet":{"background-color":"var(--ast-global-color-5)","background-image":"","background-repeat":"repeat","background-position":"center center","background-size":"auto","background-attachment":"scroll","background-type":"","background-media":"","overlay-type":"","overlay-color":"","overlay-opacity":"","overlay-gradient":""},"mobile":{"background-color":"var(--ast-global-color-5)","background-image":"","background-repeat":"repeat","background-position":"center center","background-size":"auto","background-attachment":"scroll","background-type":"","background-media":"","overlay-type":"","overlay-color":"","overlay-opacity":"","overlay-gradient":""}},"ep_exclude_from_search":false,"_FSMCFIC_featured_image_caption":"","_FSMCFIC_featured_image_nocaption":"","_FSMCFIC_featured_image_hide":"","footnotes":""},"categories":[82],"tags":[87],"class_list":["post-622124","post","type-post","status-publish","format-standard","has-post-thumbnail","hentry","category-manniskor","tag-reportage"],"acf":[],"publishpress_future_action":{"enabled":false,"date":"2026-04-12 12:45:28","action":"change-status","newStatus":"draft","terms":[],"taxonomy":"category","extraData":[]},"publishpress_future_workflow_manual_trigger":{"enabledWorkflows":[]},"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/stage.hemtrevligt.se\/hemmetsjournal\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/622124","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/stage.hemtrevligt.se\/hemmetsjournal\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/stage.hemtrevligt.se\/hemmetsjournal\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/stage.hemtrevligt.se\/hemmetsjournal\/wp-json\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/stage.hemtrevligt.se\/hemmetsjournal\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=622124"}],"version-history":[{"count":0,"href":"https:\/\/stage.hemtrevligt.se\/hemmetsjournal\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/622124\/revisions"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/stage.hemtrevligt.se\/hemmetsjournal\/wp-json\/wp\/v2\/media\/622125"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/stage.hemtrevligt.se\/hemmetsjournal\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=622124"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/stage.hemtrevligt.se\/hemmetsjournal\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=622124"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/stage.hemtrevligt.se\/hemmetsjournal\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=622124"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}