{"id":621811,"date":"2013-11-28T08:00:00","date_gmt":"2013-11-28T08:00:00","guid":{"rendered":"https:\/\/stg-hemmetsjournal-stage.kinsta.cloud\/hemmetsjournal\/artiklar\/manniskor\/20131128\/jul-for-mig-ar-doften-av-mormors-toscakaka\/"},"modified":"2016-05-15T12:15:37","modified_gmt":"2016-05-15T12:15:37","slug":"jul-for-mig-ar-doften-av-mormors-toscakaka","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/stage.hemtrevligt.se\/hemmetsjournal\/artiklar\/manniskor\/20131128\/jul-for-mig-ar-doften-av-mormors-toscakaka\/","title":{"rendered":"Jul f\u00f6r mig \u00e4r doften av mormors toscakaka!"},"content":{"rendered":"
\n
\n

\"JulN\u00e4r Sanna Nielsen, 29, var liten firade hon julen med sina f\u00f6r\u00e4ldrar, syskon och kusiner hos mormor och morfar i Norraryd i Sm\u00e5land.<\/p>\n

\u2013\u2002Mina morf\u00f6r\u00e4ldrar skapade en julst\u00e4mning jag fortfarande b\u00e4r med mig varje jul, ber\u00e4ttar Sanna.<\/p>\n

\u2013\u2002Mormors k\u00f6ttbullar och toscakaka \u00e4r mina favoriter p\u00e5 julbordet. N\u00e4r jag k\u00e4nner de dofterna \u2013 d\u00e5 \u00e4r mormor och morfar med mig.<\/p>\n

\u2002Men s\u00e5 mycket julbak, pyssel och pyntande blir det inte f\u00f6r Sanna som brukar \u00e5ka Sverige runt och sjunga in julen i november och december. F\u00f6rsta julturn\u00e9n gjorde hon 2001 med Christer Sj\u00f6gren, Sten Nilsson och Charlotte Perrelli. I \u00e5r ger hon 16 konserter med Kalle Moraeus och Orsa Spelm\u00e4n. Med \u00e4r ocks\u00e5 sambon Joakim Ramsell, 41, som spelar gitarr.<\/p>\n

\u2013\u2002Jag och Joakim h\u00e4nger upp julstj\u00e4rnan och plockar fram adventsljus i v\u00e5r l\u00e4genhet. Sedan bor vi mest p\u00e5 hotell, och kommer hem strax f\u00f6re julafton d\u00e5 det brukar vara dags att resa till familjen i Sk\u00e5ne.<\/p>\n

\u2013\u2002Det \u00e4r ganska sk\u00f6nt att julen blir s\u00e5 kravl\u00f6s. Det enda jag l\u00e4ngtar efter \u00e4r att mysa med mina n\u00e4ra och k\u00e4ra, att bara vara med familjen, s\u00e4ger Sanna som beskriver sig som en “hemmatjej”.<\/p>\n

 <\/p>\n

Glass med Lotta<\/strong><\/p>\n

Sanna fr\u00e5n byn Edenryd utanf\u00f6r Brom\u00f6lla i Sk\u00e5ne blev hela Sveriges s\u00e5ngf\u00e5gel n\u00e4r hon upptr\u00e4dde i Caf\u00e9 Norrk\u00f6ping i tv som 11-\u00e5ring. Hon sj\u00f6ng l\u00e5ten Till en f\u00e5gel<\/em> med en f\u00f6rv\u00e5nansv\u00e4rt mogen och skolad r\u00f6st.<\/p>\n

\u2002I k\u00f6ren sj\u00f6ng Lotta Engberg.<\/p>\n

\u2013\u2002Det jag minns starkast \u00e4r att jag och Lotta, som var min idol, \u00e5t glass efter\u00e5t.<\/p>\n

\u2002Med samma l\u00e5t kom Sanna etta p\u00e5 Svensktoppen \u2013 den yngsta n\u00e5gonsin som seglat upp p\u00e5 f\u00f6rsta plats i det klassiska radioprogrammet.<\/p>\n

\u2002P\u00e5 h\u00f6sten det \u00e5ret sl\u00e4pptes hennes debutalbum Silvertoner<\/em> \u2013 och hon j\u00e4mf\u00f6rdes med en ung Carola H\u00e4ggkvist eller Sissel Kyrkjeb\u00f8. Livet f\u00f6r\u00e4ndrades radikalt f\u00f6r Sanna.<\/p>\n

\u2013\u2002Samtidigt fick jag vara barn \u2013 det var inte s\u00e5 att en del av barndomen f\u00f6rsvann. Mina f\u00f6r\u00e4ldrar var tydliga med att skolan alltid skulle g\u00e5 f\u00f6rst. Och jag fick ta med mig kompisar n\u00e4r jag skulle upptr\u00e4da, vilket gjorde “jobbet” till en lek och ett \u00e4ventyr. Det var gl\u00e4dje, ingen press. Jag fick ju g\u00f6ra det jag \u00e4lskade mest \u2013 sjunga.<\/p>\n

\u2002I Sannas kontrakt fanns en klausul: Om hon inte ville g\u00e5 upp p\u00e5 scenen beh\u00f6vde hon inte. Ingen kunde tvinga henne.<\/p>\n

\u2013\u2002Men det h\u00e4nde aldrig att jag inte ville. Eftersom jag var s\u00e5 ung fick mina f\u00f6r\u00e4ldrar s\u00f6ka dispens f\u00f6r arbetstillst\u00e5nd varje g\u00e5ng jag skulle jobba kv\u00e4llstid.<\/p>\n

Hur l\u00e4rde du dig att sjunga?<\/p>\n

\u2013\u2002Mina f\u00f6r\u00e4ldrar var ofta ute och dansade. Jag och min lillebror fick ofta f\u00f6lja med, vilket vi \u00e4lskade. Jag satt p\u00e5 scenen och sj\u00f6ng med, timme efter timme. En g\u00e5ng drog Lotta Engberg upp mig och jag fick sjunga V\u00e4rldens b\u00e4sta servitris<\/em>.<\/p>\n

\u2013\u2002Jag sj\u00f6ng j\u00e4mt. I mitt flickrum h\u00e4rmade jag C\u00e9line Dion. L\u00e4rde mig exakt hur hon fraserade och tog varje ton. C\u00e9line var min s\u00e5ngpedagog.<\/p>\n

\u2002N\u00e4r Sanna var 7 \u00e5r s\u00e5g hon en annons om en talangt\u00e4vling i Olofstr\u00f6m i Blekinge, och blev eld och l\u00e5gor.<\/p>\n

\u2013\u2002Jag sj\u00f6ng l\u00e5ten Kv\u00e4llens sista dans<\/em> och kom p\u00e5 fj\u00e4rde plats. Sedan fick mina f\u00f6r\u00e4ldrar skjutsa runt mig till alla talangt\u00e4vlingar jag hittade.<\/p>\n

 <\/p>\n

\"JulVann talangjakt<\/strong><\/p>\n

N\u00e4r hon var 10 \u00e5r vann hon en talangjakt i Kallinge med Can you feel the love tonight<\/em>. Kompbandet spelade in henne p\u00e5 ett kassettband som de skickade till dansbandsprofilen och l\u00e5tskrivaren Bert M\u00e5nson, som skrev Till en f\u00e5gel<\/em> till Sanna.<\/p>\n

\u2002Med sina bruna gnistrande \u00f6gon, st\u00e5tliga h\u00e5llning \u2013 hon \u00e4r 1,80 l\u00e5ng \u2013 och mjuka sk\u00e5nska dialekt utstr\u00e5lar Sanna s\u00e4kerhet och lugn. Men hon var extremt blyg som flicka.<\/p>\n

\u2013\u2002Jag v\u00e5gade knappt r\u00e4cka upp handen i skolan. Jag var r\u00e4dd f\u00f6r att s\u00e4ga fel.<\/p>\n

\u2002Men p\u00e5 scenen k\u00e4nde hon sig trygg.<\/p>\n

\u2013\u2002Jag var aldrig nerv\u00f6s, kom aldrig av mig. Det var som att jag gick in i mitt rosa flickrum och bara sj\u00f6ng.<\/p>\n

\u2013\u2002S\u00e5 sm\u00e5ningom l\u00e4rde jag mig att ta med den k\u00e4nslan till vardagen. N\u00e4r jag var nerv\u00f6s f\u00f6r att redovisa n\u00e5got inf\u00f6r klassen \u2013 d\u00e5 l\u00e5tsades jag st\u00e5 p\u00e5 scenen. P\u00e5 s\u00e5 vis kom jag \u00f6ver min os\u00e4kerhet.<\/p>\n

Har du fortfarande nytta av det “spelet” privat?<\/p>\n

\u2013\u2002Ja, jag kan spela en roll i b\u00f6rjan n\u00e4r jag tr\u00e4ffar n\u00e5gon jag inte k\u00e4nner. Det handlar inte om att vara falsk, utan om integritet. Att sl\u00e5 vakt om sig, avvakta lite \u2013 innan man \u00f6ppnar sig och kommer n\u00e4rmre.<\/p>\n

\u2002Sanna har varit “v\u00e4ldigt privat” som artist och offentlig person.<\/p>\n

\u2013\u2002Men de senaste \u00e5ren har jag b\u00f6rjat bjussa mer p\u00e5 mig sj\u00e4lv. Jag har uppt\u00e4ckt att det inte \u00e4r s\u00e5 farligt.<\/p>\n

\u2002Den egna l\u00e5ten Viskar \u00f6mt mitt namn<\/em> handlar om den stora k\u00e4rleken \u2013 sambon Joakim Ramsell. Och Sanna skriver en blogg d\u00e4r vi kan f\u00f6lja henne och Joakim p\u00e5 en h\u00f6stresa till Kreta, p\u00e5 en tapasmiddag med kompisar i Malm\u00f6 och bakom kulisserna p\u00e5 julturn\u00e9n.<\/p>\n

 <\/p>\n

Skogspromenader<\/strong><\/p>\n

N\u00e4r Sanna \u00e4r ledig vandrar hon g\u00e4rna i skogen. Hon gillar att vara hemma, att se en mysig film, pyssla, inreda och gott.<\/p>\n

\u2002Men det \u00e4r Joakim som lagar maten, tv\u00e4ttar och sk\u00f6ter hemmet, avsl\u00f6jar Sanna.<\/p>\n

\u2013\u2002Jag f\u00e5r knappt n\u00e4rma mig k\u00f6ket, s\u00e4ger hon och skrattar. Han kan s\u00e4tta mig med ett glas vin vid k\u00f6ksbordet. S\u00e5 sk\u00f6ter jag snacket och han grytorna.<\/p>\n

\u2002Sanna och Joakim tr\u00e4ffades f\u00f6r ungef\u00e4r fem \u00e5r sedan n\u00e4r de jobbade tillsammans. De blev v\u00e4nner och efter n\u00e5gra m\u00e5nader f\u00f6r\u00e4lskade.<\/p>\n

\u2013\u2002Vi kompletterar varandra. Han \u00e4r trygg och jag lite mer “tjo-ho!”. Vi jobbar ihop s\u00e5 mycket vi kan. En anledning till att det funkar s\u00e5 bra \u00e4r nog att vi l\u00e4rde k\u00e4nna varandra som yrkesm\u00e4nniskor f\u00f6rst. Vi t\u00f6rs trampa varandra p\u00e5 t\u00e5rna i jobbet, rej\u00e4lt. Vi \u00e4r totalt raka \u2013 det m\u00e5ste man vara om det ska bli bra.<\/p>\n

\u2013\u2002Vi \u00e4r s\u00e5 gulliga mot varandra privat att vi har r\u00e5d med konflikter i jobbet. De kanske till och med \u00e4r n\u00f6dv\u00e4ndiga.<\/p>\n

Men om ni har en d\u00e5lig dag privat och ska upp p\u00e5 scenen tillsammans?<\/p>\n

\u2013\u2002Inf\u00f6r ett framtr\u00e4dande brukar jag vilja g\u00e5 undan och vara f\u00f6r mig sj\u00e4lv. \u00c4r jag stressad g\u00e5r det inte ut \u00f6ver n\u00e5gon annan \u2013 och Joakim \u00e4r nog likadan. Vi s\u00e4rar p\u00e5 oss. Sedan ses vi p\u00e5 scenen, och d\u00e5 \u00e4r vi d\u00e4r till hundra procent.<\/p>\n

Och sedan?<\/p>\n

\u2013\u2002Hux flux blir vi privata efter\u00e5t! Det \u00e4r enkelt att hoppa mellan de l\u00e4gena.<\/p>\n

Hur har du lyckats beh\u00e5lla en genuin och \u00f6dmjuk framtoning i den tuffa och utseendefixerade artistbranschen?<\/p>\n

\u2013\u2002Jag har haft bra m\u00e4nniskor runt mig. Mina f\u00f6r\u00e4ldrar. Barndomsv\u00e4nner. Jag har samma manager sedan \u00e5tta \u00e5r och vi har blivit n\u00e4ra v\u00e4nner. De har guidat mig, hj\u00e4lpt mig att s\u00e4ga ja och nej p\u00e5 r\u00e4tt st\u00e4llen. Att aldrig g\u00f6ra n\u00e5got som inte k\u00e4nns bra.<\/p>\n

\u2013\u2002Sedan har jag alltid velat jobba med musik och \u00e4lskat att sjunga. Jag \u00e4r inte intresserad av k\u00e4ndisskapet i sig, och g\u00e5r v\u00e4ldigt s\u00e4llan p\u00e5 premi\u00e4rer och branschfester.<\/p>\n

\u2002Om livet n\u00e5gon g\u00e5ng k\u00e4nns jobbigt \u00e4r det till musiken Sanna s\u00f6ker sig.<\/p>\n

\u2013\u2002D\u00e5 st\u00e4nger jag in mig i studion \u2013 vi har en studio p\u00e5 g\u00e5rden i min sambos sommarhus \u2013 och bara sjunger, i timmar! Och gl\u00f6mmer hela v\u00e4rlden.<\/p>\n

 <\/p>\n

SANNA NIELSEN<\/strong><\/p>\n

NAMN:<\/strong> Sanna Viktoria Nielsen.<\/p>\n

F\u00d6DD<\/strong>: 27 november 1984.<\/p>\n

BOR:<\/strong> L\u00e4genhet i \u00c5rsta i Stockholm.<\/p>\n

FAMILJ:<\/strong> Sambon Joakim Ramsell, mamma, pappa, tre syskon och syskonbarn.<\/p>\n

YRKE: <\/strong>S\u00e5ngerska.<\/p>\n

AKTUELL:<\/strong> Skivan Min jul<\/em> med b\u00e5de egna l\u00e5tar och klassiska juls\u00e5nger. Julturn\u00e9 fr\u00e5n Lule\u00e5 i norr till Malm\u00f6 i s\u00f6der.<\/p>\n

 <\/p>\n

Sanna Nielsen bjuder Hemmets Journals l\u00e4sare p\u00e5 sina tv\u00e5 absoluta favoriter p\u00e5 julbordet \u2013 Mormor Anna-Lisas toscakaka och k\u00f6ttbullar. Vars\u00e5god!<\/p>\n

Mormor Anna-Lisas toscakaka<\/h2>\n

\"JulKaka:<\/strong><\/p>\n

100 g margarin eller sm\u00f6r<\/p>\n

2 \u00e4gg<\/p>\n

1 1\/2 dl socker<\/p>\n

2 dl vetemj\u00f6l<\/p>\n

1 tsk bakpulver<\/p>\n

1\/2 dl mj\u00f6lk<\/p>\n

Glasyr:<\/strong><\/p>\n

100 g margarin eller sm\u00f6r<\/p>\n

1 dl socker<\/p>\n

2 msk mj\u00f6lk<\/p>\n

50 g mandelsp\u00e5n (eller 100 g skalad, hackad s\u00f6tmandel)<\/p>\n

Ugn: 175\u00b0<\/p>\n

 <\/p>\n

G\u00f6r s\u00e5 h\u00e4r:<\/strong><\/p>\n

1. Sm\u00f6rj och br\u00f6a en rund form med l\u00f6stagbar kant. Sm\u00e4lt sm\u00f6ret och l\u00e5t det svalna.<\/p>\n

2. Vispa \u00e4gg och socker p\u00f6sigt. Tills\u00e4tt mj\u00f6let blandat med bakpulvret, matfettet och v\u00e4tskan. H\u00e4ll smeten i formen.<\/p>\n

3. Gr\u00e4dda kakan i nedre delen av ugnen i 20-25 minuter.<\/p>\n

4. G\u00f6r glasyren. Blanda ingredienserna i en kastrull. V\u00e4rm massan under f\u00f6rsiktig omr\u00f6rning tills blandningen tjocknat.<\/p>\n

5. Bred glasyren p\u00e5 kakan.<\/p>\n

6. Gr\u00e4dda kakan i mitten av ugnen i ytterligare 15 minuter, eller tills kakan f\u00e5tt en gyllenbrun-gul f\u00e4rg.<\/p>\n

 <\/p>\n

Mormor Anna-Lisas julk\u00f6ttbullar<\/h2>\n

1 kg blandf\u00e4rs<\/p>\n

3 kokta potatisar<\/p>\n

2 \u00e4gg<\/p>\n

cirka 2 dl gr\u00e4dde<\/p>\n

en skv\u00e4tt Raml\u00f6sa<\/p>\n

lite l\u00f6kpulver<\/p>\n

salt och vitpeppar<\/p>\n

lite malen svartpeppar och kryddpeppar<\/p>\n

olivolja<\/p>\n

G\u00f6r s\u00e5 h\u00e4r:<\/strong><\/p>\n

1. Koka potatisen och pressa den.<\/p>\n

2. Blanda f\u00e4rsen med den pressade potatisen, \u00e4ggen, lite Raml\u00f6sa (g\u00f6r k\u00f6ttbullarna lite mer por\u00f6sa) och alla kryddor i en bunke.<\/p>\n

3. Doppa h\u00e4nderna i olivolja och rulla k\u00f6ttbullarna.<\/p>\n

4. Stek i stekpanna med sm\u00f6r.<\/p>\n<\/p><\/div>\n<\/div>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

S\u00e5ngerskan Sanna Nielsen \u00e4lskar julen. Hon l\u00e4ngtar efter att fira den med familjen. Men n\u00e5gon tid till pyssel och julst\u00f6k blir det s\u00e4llan \u2013 inf\u00f6r julen \u00e4r Sanna fullbokad och far landet runt p\u00e5 konsertturn\u00e9.<\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":621812,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"_acf_changed":false,"site-sidebar-layout":"default","site-content-layout":"","ast-site-content-layout":"default","site-content-style":"default","site-sidebar-style":"default","ast-global-header-display":"","ast-banner-title-visibility":"","ast-main-header-display":"","ast-hfb-above-header-display":"","ast-hfb-below-header-display":"","ast-hfb-mobile-header-display":"","site-post-title":"","ast-breadcrumbs-content":"","ast-featured-img":"","footer-sml-layout":"","ast-disable-related-posts":"","theme-transparent-header-meta":"","adv-header-id-meta":"","stick-header-meta":"","header-above-stick-meta":"","header-main-stick-meta":"","header-below-stick-meta":"","astra-migrate-meta-layouts":"default","ast-page-background-enabled":"default","ast-page-background-meta":{"desktop":{"background-color":"var(--ast-global-color-4)","background-image":"","background-repeat":"repeat","background-position":"center center","background-size":"auto","background-attachment":"scroll","background-type":"","background-media":"","overlay-type":"","overlay-color":"","overlay-opacity":"","overlay-gradient":""},"tablet":{"background-color":"","background-image":"","background-repeat":"repeat","background-position":"center center","background-size":"auto","background-attachment":"scroll","background-type":"","background-media":"","overlay-type":"","overlay-color":"","overlay-opacity":"","overlay-gradient":""},"mobile":{"background-color":"","background-image":"","background-repeat":"repeat","background-position":"center center","background-size":"auto","background-attachment":"scroll","background-type":"","background-media":"","overlay-type":"","overlay-color":"","overlay-opacity":"","overlay-gradient":""}},"ast-content-background-meta":{"desktop":{"background-color":"var(--ast-global-color-5)","background-image":"","background-repeat":"repeat","background-position":"center center","background-size":"auto","background-attachment":"scroll","background-type":"","background-media":"","overlay-type":"","overlay-color":"","overlay-opacity":"","overlay-gradient":""},"tablet":{"background-color":"var(--ast-global-color-5)","background-image":"","background-repeat":"repeat","background-position":"center center","background-size":"auto","background-attachment":"scroll","background-type":"","background-media":"","overlay-type":"","overlay-color":"","overlay-opacity":"","overlay-gradient":""},"mobile":{"background-color":"var(--ast-global-color-5)","background-image":"","background-repeat":"repeat","background-position":"center center","background-size":"auto","background-attachment":"scroll","background-type":"","background-media":"","overlay-type":"","overlay-color":"","overlay-opacity":"","overlay-gradient":""}},"ep_exclude_from_search":false,"_FSMCFIC_featured_image_caption":"","_FSMCFIC_featured_image_nocaption":"","_FSMCFIC_featured_image_hide":"","footnotes":""},"categories":[82],"tags":[87],"class_list":["post-621811","post","type-post","status-publish","format-standard","has-post-thumbnail","hentry","category-manniskor","tag-reportage"],"acf":[],"publishpress_future_action":{"enabled":false,"date":"2026-04-11 06:53:36","action":"change-status","newStatus":"draft","terms":[],"taxonomy":"category","extraData":[]},"publishpress_future_workflow_manual_trigger":{"enabledWorkflows":[]},"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/stage.hemtrevligt.se\/hemmetsjournal\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/621811","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/stage.hemtrevligt.se\/hemmetsjournal\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/stage.hemtrevligt.se\/hemmetsjournal\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/stage.hemtrevligt.se\/hemmetsjournal\/wp-json\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/stage.hemtrevligt.se\/hemmetsjournal\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=621811"}],"version-history":[{"count":0,"href":"https:\/\/stage.hemtrevligt.se\/hemmetsjournal\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/621811\/revisions"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/stage.hemtrevligt.se\/hemmetsjournal\/wp-json\/wp\/v2\/media\/621812"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/stage.hemtrevligt.se\/hemmetsjournal\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=621811"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/stage.hemtrevligt.se\/hemmetsjournal\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=621811"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/stage.hemtrevligt.se\/hemmetsjournal\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=621811"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}