{"id":621523,"date":"2015-11-10T13:10:00","date_gmt":"2015-11-10T13:10:00","guid":{"rendered":"https:\/\/stg-hemmetsjournal-stage.kinsta.cloud\/hemmetsjournal\/artiklar\/manniskor\/20151110\/alexis\/"},"modified":"2016-05-15T12:23:14","modified_gmt":"2016-05-15T12:23:14","slug":"alexis","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/stage.hemtrevligt.se\/hemmetsjournal\/artiklar\/manniskor\/20151110\/alexis\/","title":{"rendered":"Alexis fr\u00e5n USA: Mitt svenska ursprung \u00e4r ett mysterium"},"content":{"rendered":"
\n

\n\t\tAlexis Bunten\t<\/h4>\n<\/p>\n
\n

\u00c5lder:<\/strong> 38 \u00e5r.<\/p>\n

F\u00f6dd:<\/strong> I Seattle, USA.<\/p>\n

Familj:<\/strong> Pojkv\u00e4nnen Siamak och dottern Aria, f\u00f6dd 2014.<\/p>\n

Bor: <\/strong>Monterey, USA.<\/p>\n

Arbetar som:<\/strong> Researcher, f\u00f6rfattare och konsult.<\/p>\n

Aktuell:<\/strong> Som deltagare i tv-programmet Allt f\u00f6r Sverige med start 1 november.<\/p>\n

\n<\/p><\/div>\n<\/div>\n

\n
\n

F\u00f6r Alexis Bunten fr\u00e5n Monterey i Kalifornien, en av de t\u00e4vlande i \u00e5rets upplaga av tv-succ\u00e9n Allt f\u00f6r Sverige<\/em>, har de svenska r\u00f6tterna alltid varit n\u00e4rvarande. Den svenska adelskalendern l\u00e5g hemma i vardagsrummet och hennes mamma visade Alexis att hon h\u00e4rstammar fr\u00e5n \u00e4tten Natt och Dag, som \u00e4r den \u00e4ldsta nu levande adelssl\u00e4kten i Sverige.<\/p>\n

Och inte nog med det. Hennes morfar G\u00f6sta Natt och Dag, som i USA amerikaniserade sitt namn till Gus Dagg, bodde i ett litet hus norr om Seattle p\u00e5 den amerikanska v\u00e4stkusten.<\/p>\n

\u2013\u2002De flesta amerikaner med europeisk bakgrund fantiserar om att de \u00e4r \u00e4ttlingar till kungligheter eller adel. Sj\u00e4lv tyckte jag att det var v\u00e4ldigt coolt n\u00e4r jag fick veta att jag tillh\u00f6r den gamla svenska sl\u00e4kten Natt och Dag, ber\u00e4ttar Alexis.<\/p>\n

\"Alexis<\/p>\n

Alexis morfar G\u00f6sta Natt och Dag. N\u00e4r han kom till USA valde han att amerikanisera namnet till Gus Dagg.<\/p>\n

G\u00f6sta dog redan n\u00e4r Alexis var 10 \u00e5r, men hon minns honom v\u00e4l.<\/p>\n

\u2013\u2002Han l\u00e4ste mycket, med f\u00f6rstoringsglas. Det l\u00e5g f\u00f6rstoringsglas \u00f6verallt. Men han talade aldrig om sl\u00e4kten. Och jag h\u00f6rde honom inte prata svenska f\u00f6rr\u00e4n kort innan han avled. Han hade arbetat som fiskare i Alaska och n\u00e5gra dagar innan han dog ville han \u00e4ta sin favoritmat \u2013 krabba. D\u00e5 bytte han spr\u00e5k till svenska. Det var enda g\u00e5ngen jag h\u00f6rde honom tala svenska.<\/p>\n

\u2013\u2002I Adelskalendern finns familjen Natt och Dags sl\u00e4kttr\u00e4d. N\u00e4r man v\u00e4xer upp och k\u00e4nner till sin bakgrund bara genom namnet ist\u00e4llet f\u00f6r i upplevelser s\u00e5 b\u00f6rjar man k\u00e4nna sig som om man saknar n\u00e5gonting. Mitt svenska ursprung \u00e4r ett mysterium eftersom morfar aldrig pratade om sin bakgrund, s\u00e4ger Alexis.<\/p>\n

 <\/p>\n

Ovanligt efternamn<\/strong>
Alexis ber\u00e4ttar att hon har velat resa till Sverige i hela sitt liv men att hon varit r\u00e4dd att hennes svenska sl\u00e4kt inte skulle ha tid eller intresse av att tr\u00e4ffa henne. Hon s\u00e4ger att det inte har n\u00e5got med sl\u00e4kten att g\u00f6ra att utan bara handlar om hennes egen os\u00e4kerhet.<\/p>\n

\u2013\u2002Att tr\u00e4ffa min svenska sl\u00e4kt \u00e4r viktigt f\u00f6r mig, men jag har inte vetat hur jag skulle f\u00e5 till det. Att ringa eller skicka mejl k\u00e4ndes fel. Hon var aktuell f\u00f6r Allt f\u00f6r Sverige <\/em>redan f\u00f6rra \u00e5ret men k\u00e4nde att det var om\u00f6jligt att vara borta fr\u00e5n sin lilla dotter Aria, som d\u00e5 bara var sex m\u00e5nader gammal.<\/p>\n

\"Alexis<\/p>\n

Alexis dotter Aria if\u00f6rd en svensk landslagstr\u00f6ja.<\/p>\n

Men i \u00e5r tycker Alexis att det fungerar att vara ifr\u00e5n henne en kort period.<\/p>\n

\u2013\u2002Jag vet egentligen ingenting om min svenska bakgrund utom mitt ovanliga familjenamn, Natt och Dag. Det \u00e4r d\u00e4rf\u00f6r som jag \u00e4r s\u00e5 intresserad av att delta i Allt f\u00f6r Sverige<\/em>. Det \u00e4r en dr\u00f6m som blivit verklighet.<\/p>\n

\u2013\u2002Innan jag \u00e5kte till Sverige f\u00f6r att t\u00e4vla var ordet “Sverige” bara en avl\u00e4gsen id\u00e9. Jag associerade det med saker som effektivitet, social v\u00e4lf\u00e4rd, Abba och Nobelpriset.<\/p>\n

 <\/p>\n

Bakar pannkakor<\/strong>
Alexis har aldrig l\u00e4st n\u00e5gon svensk roman. D\u00e4remot l\u00e4ste hon Pippi L\u00e5ngstrump p\u00e5 engelska som barn. Hon ber\u00e4ttar att det enda svenska hon har i sitt hem i Monterey \u00e4r ett foto p\u00e5 morfar plus ett recept p\u00e5 svenska pannkakor, som hon lagar varje s\u00f6ndagsmorgon.<\/p>\n

\u2013\u2002Och jag \u00e4r noga med att anv\u00e4nda r\u00e4tt sorts sylt.<\/p>\n

De som f\u00e5r njuta av Alexis pannkakskonster \u00e4r framf\u00f6r allt \u00e4r pojkv\u00e4nnen Siamak och gemensamma dottern Aria.<\/p>\n

\u2013\u2002Hon \u00e4r v\u00e4rldens b\u00e4sta bebis och ljuset i v\u00e5rt liv. Och Siamak \u00e4r en fantastisk pappa. Vi \u00e4r en lycklig familj.<\/p>\n

\"Alexis<\/p>\n

Alexis med pojkv\u00e4nnen Siamak och dottern Aria p\u00e5 en av hemstaden Montereys str\u00e4nder.<\/p>\n

Siamak \u00e4r fr\u00e5n Iran och kom till USA 1978 och har aldrig \u00e5kt tillbaka. F\u00f6r 13 \u00e5r sedan m\u00f6tte han Alexis p\u00e5 en skola och sedan dess \u00e4r det ett par.<\/p>\n

\u2013\u2002Det har f\u00f6rresten gjorts ett dna-test p\u00e5 Siamak, som visade att han \u00e4r tio procent nordeurop\u00e9 ocks\u00e5 och att han har flera nu levande svenska sl\u00e4ktingar. Ett resultat av vikingarnas handel med Persien och \u00e4ktenskap “\u00f6ver gr\u00e4nserna” f\u00f6r \u00f6ver tusen \u00e5r sedan, s\u00e4ger hon och ler.<\/p>\n

Alexis \u00e4r eskim\u00e5 sedan flera generationer tillbaka p\u00e5 sin mormors sida. S\u00e5 att s\u00e4ga att hon och hennes familj \u00e4r multikulturell \u00e4r ingen \u00f6verdrift.<\/p>\n

Alexis har skrivit om sina Alaska-r\u00f6tter i boken So, how long have you been native?<\/em>. D\u00e4r n\u00e4mner hon ocks\u00e5 sin morfar. Boken, som f\u00e5tt utm\u00e4rkta recensioner, handlar om hennes arbete inom Alaskas kulturturistiska industri.<\/p>\n

 <\/p>\n

“\u00c4lskar Sverige”<\/strong>
Jag tr\u00e4ffar henne p\u00e5 ett hotell i Stockholm en kort tid efter att hon kommit till Sverige.<\/p>\n

\u2013\u2002Jag \u00e4lskar att vara i Sverige. Alla \u00e4r s\u00e5 v\u00e4nliga, v\u00e4lkomnande och varma. Jag \u00e4r \u00f6verv\u00e4ldigad, ber\u00e4ttar Alexis.<\/p>\n

Hon tycker att svenskar \u00e4r mindre individuella \u00e4n amerikaner och t\u00e4nker mer p\u00e5 gruppen.<\/p>\n

\u2013\u2002Och svenskar skryter inte, medan amerikaner s\u00e4tter sig sj\u00e4lv f\u00f6rst, p\u00e5pekar hon.<\/p>\n

\"Alexis<\/p>\n

Alla t\u00e4vlande i \u00e5rets omg\u00e5ng av Allt f\u00f6r Sverige. Alexis sitter till v\u00e4nster.<\/p>\n

Hon har hunnit tr\u00e4ffa sina medt\u00e4vlare och tycker att tv-produktionsteamet f\u00e5tt ihop en bra blandning av m\u00e4nniskor med olika bakgrund. Och hon \u00e4r v\u00e4ldigt f\u00f6rtjust i programledaren Anders Lundin.<\/p>\n

\u2013\u2002Han \u00e4r trevlig och smart och bryr sig om alla, s\u00e4ger hon.<\/p>\n

Hon har sett n\u00e5gra gamla avsnitt av Allt f\u00f6r Sverige<\/em>.<\/p>\n

\u2013\u2002Jag vill verkligen vinna och f\u00e5 tr\u00e4ffa alla mina sl\u00e4ktingar. Och dessutom f\u00e5 reda p\u00e5 varf\u00f6r min morfar l\u00e4mnade sitt adliga liv i Sverige f\u00f6r att bli fiskare i Alaska.<\/p>\n

Men hur det \u00e4n g\u00e5r i t\u00e4vlingen s\u00e5 kommer Alexis att \u00e5terv\u00e4nda till Sverige. Med sin familj.<\/p>\n

\u2013\u2002Siamak och jag \u00e4r inte gifta och vi tittar redan nu p\u00e5 v\u00e5ra finanser f\u00f6r att se om vi kan gifta oss i Riddarhuset i Stockholm. Hur coolt vore det inte med ett svenskt-amerikanskt-persiskt br\u00f6llop p\u00e5 ett st\u00e4lle d\u00e4r mina f\u00f6rf\u00e4der gifte sig!<\/p>\n

\"Alexis<\/p>\n

Alexis hoppas kunna gifta sig i Stockholm. N\u00e4rmare best\u00e4mt i Riddarhuset, d\u00e4r hennes f\u00f6rf\u00e4der gifte sig.<\/p>\n<\/p><\/div>\n<\/div>\n

\n
\n

5 svenskar Alexis k\u00e4nner till<\/h1>\n

1. Alfred Nobel<\/h4>\n

2. Carl von Linn\u00e9<\/h4>\n

3. Gustav Vasa<\/h4>\n

4. Astrid Lindgren<\/h4>\n

5. Zlatan Ibrahimovic<\/h4>\n

 <\/p>\n

Vill du se programmet?<\/h1>\n

H\u00e4r hittar du Allt f\u00f6r Sverige p\u00e5 SVT Play<\/a>!<\/h4>\n<\/p><\/div>\n<\/div>\n
\n\t\tJag \u00e4r s\u00e5 tacksam att jag fick chansen att bli mamma igen!<\/a><\/span>
\n\t\t6-\u00e5riga Oscar r\u00e4ddade pappas liv<\/a><\/span>
\n\t\tClaes Malmberg: Hela mitt liv har varit ett s\u00f6kande efter pappa<\/a><\/span>\n\t<\/div>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Hennes svenske morfar G\u00f6sta Natt och Dag pratade aldrig om sitt hemland. Men f\u00f6r Alexis Bunten fr\u00e5n Kalifornien har de svenska r\u00f6tterna alltid varit n\u00e4rvarande. Nu t\u00e4vlar hon i \u00e5rets upplaga av Allt f\u00f6r Sverige f\u00f6r att l\u00e4ra sig mer om sitt ursprung.<\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":621524,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"_acf_changed":false,"site-sidebar-layout":"default","site-content-layout":"","ast-site-content-layout":"default","site-content-style":"default","site-sidebar-style":"default","ast-global-header-display":"","ast-banner-title-visibility":"","ast-main-header-display":"","ast-hfb-above-header-display":"","ast-hfb-below-header-display":"","ast-hfb-mobile-header-display":"","site-post-title":"","ast-breadcrumbs-content":"","ast-featured-img":"","footer-sml-layout":"","ast-disable-related-posts":"","theme-transparent-header-meta":"","adv-header-id-meta":"","stick-header-meta":"","header-above-stick-meta":"","header-main-stick-meta":"","header-below-stick-meta":"","astra-migrate-meta-layouts":"default","ast-page-background-enabled":"default","ast-page-background-meta":{"desktop":{"background-color":"var(--ast-global-color-4)","background-image":"","background-repeat":"repeat","background-position":"center center","background-size":"auto","background-attachment":"scroll","background-type":"","background-media":"","overlay-type":"","overlay-color":"","overlay-opacity":"","overlay-gradient":""},"tablet":{"background-color":"","background-image":"","background-repeat":"repeat","background-position":"center center","background-size":"auto","background-attachment":"scroll","background-type":"","background-media":"","overlay-type":"","overlay-color":"","overlay-opacity":"","overlay-gradient":""},"mobile":{"background-color":"","background-image":"","background-repeat":"repeat","background-position":"center center","background-size":"auto","background-attachment":"scroll","background-type":"","background-media":"","overlay-type":"","overlay-color":"","overlay-opacity":"","overlay-gradient":""}},"ast-content-background-meta":{"desktop":{"background-color":"var(--ast-global-color-5)","background-image":"","background-repeat":"repeat","background-position":"center center","background-size":"auto","background-attachment":"scroll","background-type":"","background-media":"","overlay-type":"","overlay-color":"","overlay-opacity":"","overlay-gradient":""},"tablet":{"background-color":"var(--ast-global-color-5)","background-image":"","background-repeat":"repeat","background-position":"center center","background-size":"auto","background-attachment":"scroll","background-type":"","background-media":"","overlay-type":"","overlay-color":"","overlay-opacity":"","overlay-gradient":""},"mobile":{"background-color":"var(--ast-global-color-5)","background-image":"","background-repeat":"repeat","background-position":"center center","background-size":"auto","background-attachment":"scroll","background-type":"","background-media":"","overlay-type":"","overlay-color":"","overlay-opacity":"","overlay-gradient":""}},"ep_exclude_from_search":false,"_FSMCFIC_featured_image_caption":"","_FSMCFIC_featured_image_nocaption":"","_FSMCFIC_featured_image_hide":"","footnotes":""},"categories":[82],"tags":[87],"class_list":["post-621523","post","type-post","status-publish","format-standard","has-post-thumbnail","hentry","category-manniskor","tag-reportage"],"acf":[],"publishpress_future_action":{"enabled":false,"date":"2026-04-12 19:47:22","action":"change-status","newStatus":"draft","terms":[],"taxonomy":"category","extraData":[]},"publishpress_future_workflow_manual_trigger":{"enabledWorkflows":[]},"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/stage.hemtrevligt.se\/hemmetsjournal\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/621523","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/stage.hemtrevligt.se\/hemmetsjournal\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/stage.hemtrevligt.se\/hemmetsjournal\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/stage.hemtrevligt.se\/hemmetsjournal\/wp-json\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/stage.hemtrevligt.se\/hemmetsjournal\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=621523"}],"version-history":[{"count":0,"href":"https:\/\/stage.hemtrevligt.se\/hemmetsjournal\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/621523\/revisions"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/stage.hemtrevligt.se\/hemmetsjournal\/wp-json\/wp\/v2\/media\/621524"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/stage.hemtrevligt.se\/hemmetsjournal\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=621523"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/stage.hemtrevligt.se\/hemmetsjournal\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=621523"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/stage.hemtrevligt.se\/hemmetsjournal\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=621523"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}