{"id":621430,"date":"2015-12-14T08:00:00","date_gmt":"2015-12-14T08:00:00","guid":{"rendered":"https:\/\/stg-hemmetsjournal-stage.kinsta.cloud\/hemmetsjournal\/artiklar\/manniskor\/20151214\/kristin-foralskade-sig-i-bankranaren-och-begreppet-stockholmssyndromet-var-fott\/"},"modified":"2016-05-15T12:35:08","modified_gmt":"2016-05-15T12:35:08","slug":"kristin-foralskade-sig-i-bankranaren-och-begreppet-stockholmssyndromet-var-fott","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/stage.hemtrevligt.se\/hemmetsjournal\/artiklar\/manniskor\/20151214\/kristin-foralskade-sig-i-bankranaren-och-begreppet-stockholmssyndromet-var-fott\/","title":{"rendered":"Kristin f\u00f6r\u00e4lskade sig i bankr\u00e5naren – Stockholmssyndromet var f\u00f6tt"},"content":{"rendered":"
\n
\n

Torsdagen den 23 augusti 1973 stegar Janne Olsson \u2013 en f\u00e5nge p\u00e5 permission \u2013 in p\u00e5 Kreditbanken vid Norrmalmstorg i Stockholm. Han skjuter med en k-pist i taket. Pekar ut tre kvinnor av de bankanst\u00e4llda som gisslan, d\u00e4ribland Kristin Enmark, 23, som bakbinds mot en stol.<\/p>\n

R\u00e5naren skjuter mot en polis som skottskadas i handen, och kr\u00e4ver att Clark Olofsson, 26 \u2013 hans cellkamrat, och en av Sveriges mest k\u00e4nda brottslingar \u2013 ska f\u00f6ras till honom. Dessutom vill han ha tre miljoner kronor, skotts\u00e4kra v\u00e4star, hj\u00e4lmar, tv\u00e5 pistoler, en flyktbil.<\/p>\n

Clark f\u00f6rs till banken efter ett regeringsbeslut. Och polisen st\u00e4nger in gisslan med r\u00e5narna i bankens valv.<\/p>\n

Efter sex dygn slutar Norrmalmstorgsdramat \u2013 som hela Sverige andl\u00f6st f\u00f6ljer \u2013 med att polisen sl\u00e4pper in giftig gas, och Janne Olsson ropar att han ger upp.<\/p>\n

\"Kristin<\/p>\n

Den 23 augusti 1973 r\u00e5nar Janne Olsson (till h\u00f6ger i bild) kreditbanken p\u00e5 Norrmalmstorg och tar fyra anst\u00e4llda som gisslan.<\/p>\n

 <\/p>\n

M\u00e4rkt av traumat<\/strong>
Kristin Enmark tar emot i sin l\u00e4genhet s\u00f6der om Stockholm d\u00e4r hon bor ensam sedan sonen Adam flyttat. Hon arbetar som samtalsterapeut, och ger ett varmt, tryggt och \u00f6ppenhj\u00e4rtigt intryck.<\/p>\n

I boken Jag blev Stockholmssyndromet \u2013 Valvet, f\u00f6raktet och min k\u00e4rlek till Clark Olofsson<\/em> ber\u00e4ttar Kristin om de sex skr\u00e4ckfyllda dygnen p\u00e5 banken, d\u00e5 hon st\u00e4ndigt k\u00e4nde en fara f\u00f6r sitt liv. Men ocks\u00e5 om hur livet utvecklade sig efter\u00e5t, och om sitt f\u00f6rh\u00e5llande med Clark Olofsson.<\/p>\n

P\u00e5 soffbordet ligger ett brev fr\u00e5n Clark \u2013 idag f\u00e4ngslad i Kumla \u2013 skrivet i augusti. Han gillar Kristins bok och skriver: “Jag hoppas att dina ord blir emottagna med v\u00e4nlighet och allvar och f\u00f6rst\u00e5else.”<\/p>\n

\u2013 Det var fint skrivet. Han f\u00f6rst\u00e5r att jag inte k\u00e4nde mig tagen p\u00e5 allvar, eller f\u00f6rst\u00e5dd efter dramat. Och att jag inte k\u00e4nde mig v\u00e4nligt bem\u00f6tt.<\/p>\n

Kristin har ocks\u00e5 ett vykort med en s\u00f6t kattunge, som hon fick av Clark n\u00e4r de var f\u00f6r\u00e4lskade. Det st\u00e5r: “Du \u00e4r lika mjuk och gullig som kattungen. Tycker om dig och vill kramas.”<\/p>\n

\u2013 Oj, vad min son skrattade n\u00e4r han s\u00e5g det vykortet! D\u00e5 hade Clark nyligen varit p\u00e5 en l\u00f6psedel, som ett exempel p\u00e5 en av Sveriges mest k\u00e4nda kriminella. Han tyckte att det var himla kul att en gangster kunde uttrycka sig s\u00e5.<\/p>\n

\"Kristin<\/p>\n

I Kristins bok Jag blev Stockholmssyndromet \u2013 Valvet, f\u00f6raktet och min k\u00e4rlek till Clark Olofsson<\/em> ber\u00e4ttar hon om de sex skr\u00e4ckfyllda dygnen p\u00e5 banken.<\/p>\n

 <\/p>\n

Viftade med k-pist<\/strong>
Det var k\u00e4rleken som tog Kristin \u2013 uppv\u00e4xt n\u00e4ra Finnforsfallet i V\u00e4sterbotten \u2013 till Stockholm. Hon f\u00f6rlovade sig med John fr\u00e5n Bure\u00e5 som var elektriker, bra p\u00e5 att dansa och k\u00f6rde en Opel kadett rally. John blev erbjuden jobb i Stockholm och en trea i Gustavsberg. Kristin fick jobbet p\u00e5 Kreditbanken och flyttade 1970.<\/p>\n

P\u00e5 banken blev hon fr\u00f6ken Enmark i kjol, jumper och l\u00e5gklackade skor. Relationen med John tog slut, men Kristin stannade i huvudstaden d\u00e4r hon trivdes med jobbet och de unga kollegorna. Hon arbetade p\u00e5 l\u00e5neavdelningen.<\/p>\n

Kristin minns r\u00e5naren som nerv\u00f6s och nyckfull.<\/p>\n

\u2013 Han viftade med sin k-pist och en stor kniv, och jag trodde att jag skulle d\u00f6. Jag t\u00e4nkte: \u00c4r det s\u00e5 h\u00e4r det slutar?<\/p>\n

\u2013 Sedan har jag en minneslucka. N\u00e4sta bild \u00e4r hur jag sitter p\u00e5 en stol med bundna h\u00e4nder och f\u00f6tter. N\u00e4r Clark Olofsson sl\u00e4ntrade in p\u00e5 banken \u2013 i bl\u00e5 manchesterbyxor, halvl\u00e5ngt h\u00e5r och sk\u00e4gg \u2013 hade han en lugnande effekt b\u00e5de p\u00e5 r\u00e5naren Janne, poliserna och gisslan, ber\u00e4ttar Kristin.<\/p>\n

\u2013 F\u00f6r mig blev Clark en trygghet \u2013 mitt hopp om att f\u00e5 leva.<\/p>\n

\u2013 Jag var i chock \u2013 och d\u00e4r kom en man som sa att han skulle se till att inget ont skulle h\u00e4nda mig. Jag satte en gloria p\u00e5 honom.<\/p>\n

Men hon blev inte k\u00e4r i Clark p\u00e5 banken, betonar hon.<\/p>\n

\u2013 Absolut inte.<\/p>\n

Han kunde ha tagit k-pisten fr\u00e5n Janne, och \u00f6vertalat honom att sl\u00e4ppa er i gisslan?<\/strong><\/p>\n

\u2013 Ja, jag har t\u00e4nkt mycket p\u00e5 det \u2013 att jag borde vara f\u00f6rbannad p\u00e5 Clark. Han hade givetvis sin egen agenda. Han satt f\u00e4ngslad och ville fly.<\/p>\n

\u2013 Men den trygghet han gav mig \u00f6verskuggar det. Hade han inte funnits f\u00f6r mig de d\u00e4r dygnen hade jag tagit betydligt st\u00f6rre skada \u00e4n vad jag gjorde.<\/p>\n

\u2013 Det kan l\u00e5ta underligt, det f\u00f6rst\u00e5r jag \u2013 men det \u00e4r om\u00f6jligt att f\u00f6rest\u00e4lla sig hur det k\u00e4nns att vara under d\u00f6dshot. Och s\u00e5 finns det n\u00e5gon d\u00e4r som visar en omsorg. Det v\u00e4xte ett starkt band mellan oss.<\/p>\n

\"Kristin<\/p>\n

 \u2013 Jag tror att det \u00e4r om\u00f6jligt att f\u00f6rest\u00e4lla sig hur det k\u00e4nns att vara under d\u00f6dshot. Och s\u00e5 fanns n\u00e5gon d\u00e4r som visade mig omsorg. Det v\u00e4xte ett starkt band mellan oss.<\/p>\n

 <\/p>\n

Begreppet Stockholmssyndromet myntades<\/strong><\/p>\n

Statsministern Olof Palme kopplades in, och Kristin fick prata med honom i n\u00e4ra en timme. Ett telefonsamtal som spelades in.<\/p>\n

Hon sa bland annat: “Jag \u00e4r besviken p\u00e5 dig! Ni sitter och schackrar med v\u00e5ra liv. Kan ni inte l\u00e5ta mig, Elisabeth, Clark och r\u00e5naren f\u00e5 ner pengarna och tv\u00e5 pistoler som de beg\u00e4r? S\u00e5 f\u00e5r vi \u00e5ka iv\u00e4g. F\u00f6r det vill jag och jag litar p\u00e5 dem.”<\/p>\n

\u2013 Riktigt s\u00e5 var det ju inte. Jag var livr\u00e4dd f\u00f6r att Janne skulle d\u00f6da mig. Idag h\u00f6r jag en 23-\u00e5rig tjej som f\u00f6rs\u00f6ker l\u00f6sa situationen och r\u00e4dda sitt liv. Ingen f\u00f6rvirrad, hj\u00e4rntv\u00e4ttad liten flicka.<\/p>\n

Samtalet \u2013 och det faktum att samtliga i gisslan f\u00f6rsvarade Clark i r\u00e4tteg\u00e5ngen \u2013 har gett upphov till det internationellt k\u00e4nda begreppet “Stockholmssyndromet, som Kristin f\u00e5tt personifiera.<\/p>\n

Oftast anv\u00e4nder man det f\u00f6r att beskriva hur ett offer blir k\u00e4r i sin f\u00f6r\u00f6vare och tar parti mot polisen.<\/p>\n

Kristin \u00e4r mycket kritisk till begreppet \u2013 som myntades av psykologen Nils Bejerot i en nyhetss\u00e4ndning medan dramat p\u00e5gick.<\/p>\n

\u2013 F\u00f6r det f\u00f6rsta blev jag aldrig k\u00e4r i g\u00e4rningsmannen, Janne.<\/p>\n

\u2013 F\u00f6r det andra \u00e4r ett syndrom ett sjukdomsbegrepp. S\u00e4tter man den etiketten p\u00e5 n\u00e5gon beh\u00f6ver man inte l\u00e4gga s\u00e5 stor vikt vid vad personen s\u00e4ger. Enligt en forskare \u00e4r den ideala gisslan en kvinna som h\u00e5ller k\u00e4ften. G\u00f6r man d\u00e5 som jag \u2013 ifr\u00e5gas\u00e4tter polisens agerande \u2013 m\u00e5ste man sjukdomsf\u00f6rklara den personen, f\u00f6r att skydda makten och samh\u00e4llets struktur.<\/p>\n

\u2013 Det \u00e4r f\u00f6rst p\u00e5 senare \u00e5r, sedan jag tagit del av kritik och teorier om Stockholmssyndromet, som jag k\u00e4nt: Jag gjorde ju inget fel, utan f\u00f6rs\u00f6kte bara l\u00f6sa situationen.<\/p>\n

Kristin skrev inte boken f\u00f6r att f\u00e5 uppr\u00e4ttelse, men nu k\u00e4nns det \u00e4nd\u00e5 som att hon f\u00e5tt just det. En fredag i september intervjuades hon i Skavlans tv-show om sin bok inf\u00f6r 1,5 miljoner tittare.<\/p>\n

\u2013 N\u00e4r jag vaknade efter att programmet s\u00e4nts k\u00e4ndes det som att jag f\u00e5tt en uppr\u00e4ttelse som jag inte f\u00f6rst\u00e5tt att jag velat ha.<\/p>\n

 <\/p>\n

B\u00f6rjade borra i taket<\/strong>
Inst\u00e4ngda i valvet fick de inget att \u00e4ta, det var becksvart och de anv\u00e4nde papperskorgar som toaletter. Polisen b\u00f6rjade borra i taket, och stora betongklumpar f\u00f6ll ner. Golvet fylldes av vatten som de fick sila f\u00f6r att dricka.<\/p>\n

Sova var n\u00e4stan om\u00f6jligt, men Kristin f\u00f6rs\u00f6kte, intill Clark, p\u00e5 ett bord p\u00e5 en kudde som Clark tillverkat genom att proppa en miljon kronor i hundralappar i en p\u00e5se.<\/p>\n

\"Kristin<\/p>\n

Norrmalmstorgsdramat i Stockholm \u00e4r \u00f6ver, gisslan Kristin Enmark f\u00f6rs ut p\u00e5 b\u00e5r fr\u00e5n banken.<\/p>\n

\"Kristin<\/p>\n

Kristin p\u00e5 sjukhuset precis efter kidnappningsdramats uppl\u00f6sning. N\u00e5gon terapi var det inte tal om. Och under r\u00e4tteg\u00e5ngen k\u00e4nde Kristin sig n\u00e4stan som en brottsling \u2013 som att hon och de i gisslan hade gjort n\u00e5got fel.<\/p>\n

V\u00e5ren 1974 d\u00f6mdes Janne Olsson till tio \u00e5rs f\u00e4ngelse, medan Clark Olofsson friades i hovr\u00e4tten.<\/p>\n

I tre m\u00e5nader stod Kristin ut p\u00e5 banken \u2013 sedan sa hon upp sig.<\/p>\n

\u2013 Jag kunde aldrig slappna av d\u00e4rinne.<\/p>\n

Kristin b\u00f6rjade p\u00e5 socialh\u00f6gskolan, och en dag fick hon ett brev av Clark Olofsson.<\/p>\n

\u2013 Vi b\u00f6rjade brevv\u00e4xla. F\u00f6rst var det v\u00e4nskapliga brev. Men sedan sm\u00f6g sig en sexuell underton in.<\/p>\n

\u2013 Jag blev f\u00f6r\u00e4lskad, och vi planerade att tr\u00e4ffas.<\/p>\n

Vad f\u00f6ll du f\u00f6r?<\/strong><\/p>\n

\u2013 Clark \u00e4r en charmig och sp\u00e4nnande person \u2013 f\u00f6r en bondl\u00e4pp! Flickan fr\u00e5n Finnforsfallet och Sveriges mest k\u00e4nda gangster.<\/p>\n

\u2013 Men, allvarligt \u2013 f\u00f6r mig har det alltid varit viktigt i mina k\u00e4rleksrelationer att jag kan k\u00e4nna mig trygg. \u00c4lskad och omfamnad. Och det hade jag gjort av Clark d\u00e4r i valvet, n\u00e4r jag var som r\u00e4ddast.<\/p>\n

\u2013 Jag tror ocks\u00e5 att jag blev smickrad.<\/p>\n

F\u00f6rsta m\u00f6tet var passionerat \u2013 under r\u00e4tt s\u00e5 kr\u00e5ngliga omst\u00e4ndigheter. Det var i oktober 1974 och Clark \u2013 som satt p\u00e5 Norrk\u00f6pingsanstalten \u2013 hade permission p\u00e5 24 timmar f\u00f6r att tr\u00e4ffa sin advokat i Stockholm.<\/p>\n

De st\u00e4mde tr\u00e4ff p\u00e5 en restaurang vid Stureplan.<\/p>\n

\u2013 Clarks advokat och ytterligare en person var med, men det m\u00e4rkte jag knappt. Sedan tog vi en drink p\u00e5 advokatens kontor.<\/p>\n

Kristin f\u00f6ljde Clark med t\u00e5get till Norrk\u00f6ping, d\u00e4r de sprang \u00f6ver j\u00e4rnv\u00e4gssp\u00e5ren raka v\u00e4gen till ett billigt hotell, Ritz, d\u00e4r de checkade in f\u00f6r 58 kronor.<\/p>\n

\u2013 Det var en h\u00e4ftig passion, pang bara. Jag var j\u00e4ttek\u00e4r.<\/p>\n

P\u00e5 morgonen var Clark f\u00f6rsenad till f\u00e4ngelset. Det sista Kristin s\u00e5g av honom var hur han hoppade \u2013 halvkl\u00e4dd \u2013 ut fr\u00e5n f\u00f6nstret p\u00e5 andra v\u00e5ningen f\u00f6r att s\u00e5 snabbt som m\u00f6jligt ta sig till anstalten.<\/p>\n

\u2013 Han ropade: “J\u00e4vlar, nu har nog rikslarm redan g\u00e5tt ut.”<\/p>\n

Efter n\u00e5gon dag fick Kristin ett f\u00f6r\u00e4lskat brev. Clark skrev att han ville att de skulle ses m\u00e5nga, m\u00e5nga g\u00e5nger igen. Och han undrade om Kristin var r\u00e4dd f\u00f6r att starta ett f\u00f6rh\u00e5llande med honom.<\/p>\n

Var du r\u00e4dd?<\/strong><\/p>\n

\u2013 Nej. Det l\u00e5ter kanske konstigt, men vi hade en trygg relation \u2013 utan dramatik, svartsjuka eller \u00e4gandebehov. Vi s\u00e5gs n\u00e4r b\u00e5da kunde. Jag gick inte omkring och var olyckligt k\u00e4r mellan v\u00e5ra m\u00f6ten. Och, \u00e4rligt talat: Jag s\u00e5g aldrig n\u00e5gon framtid f\u00f6r oss, inte som ett par.<\/p>\n

De fortsatte att ses fr\u00e5n och till i m\u00e5nga \u00e5r. Men Kristin betonar att de aldrig var ett konventionellt par.<\/p>\n

\u2013 Vi var aldrig ute och promenerade i armkrok. Gick aldrig ens och handlade mat eller s\u00e5. Vi var hemma hos mig \u2013 och antingen pratade vi eller ocks\u00e5 gjorde vi det andra. Ibland s\u00e5gs vi p\u00e5 krogen bland en massa folk.<\/p>\n

\u2013 Jag tr\u00e4ffade andra m\u00e4n \u2013 och han hade en tjej n\u00e4r vi inledde f\u00f6rh\u00e5llandet. Sedan gifte han sig med en kvinna i Belgien och fick barn.<\/p>\n

 <\/p>\n

Ett egoistiskt beslut<\/strong>
N\u00e4r Clark b\u00f6rjade Journalisth\u00f6gskolan i Stockholm 1979 startade en intensiv tid f\u00f6r de tv\u00e5.<\/p>\n

\u2013 Vi kunde ses mer regelbundet. Samtidigt f\u00f6r\u00e4ndrades v\u00e5r relation allt mer till en djup v\u00e4nskap.<\/p>\n

\u2013 Clark \u00e4r beg\u00e5vad, rolig \u2013 vi hade kul ihop. Han tar stor plats i ett s\u00e4llskap, men var en mer lyssnande och s\u00e5rbar person n\u00e4r det var vi tv\u00e5.<\/p>\n

N\u00e4r Kristin fyllt 30 b\u00f6rjade hon l\u00e4ngta efter barn \u2013 en l\u00e4ngtan som blev allt starkare.<\/p>\n

\u2013 Jag hade inget fast f\u00f6rh\u00e5llande, och st\u00e4llde samma fr\u00e5ga till Clark som Strindberg till Harriet Bosse: Vill ni ha ett litet barn med mig?<\/p>\n

Clark svarade ja, sj\u00e4lvklart. Och han skulle hj\u00e4lpa till ekonomiskt. Men ingen skulle f\u00e5 veta att han var pappan.<\/p>\n

\u2013 Idag kan jag tycka att mitt beslut var egoistiskt \u2013 samtidigt som jag kan k\u00e4nna f\u00f6rst\u00e5else f\u00f6r det. Min l\u00e4ngtan efter barn var s\u00e5 stark.<\/p>\n

M\u00e5naderna gick, och till slut blev Kristin gravid \u2013 men drabbades av missfall, utomkvedshavandeskap (det befruktade \u00e4gget fastnar i \u00e4ggledaren). D\u00e5 slutade de f\u00f6rs\u00f6ka. Och i samma veva greps Clark och d\u00f6mdes till tio \u00e5rs f\u00e4ngelse f\u00f6r grovt narkotikabrott i Belgien.<\/p>\n

Kristin \u2013 nu 35 \u00e5r \u2013 jobbade p\u00e5 Viksj\u00f6 behandlingshem d\u00e4r hon f\u00f6r\u00e4lskade sig i kollegan Hasse. De blev ett par.
Och efter att ha f\u00f6rs\u00f6kt i n\u00e4stan sju \u00e5r blev Kristin \u00e4ntligen gravid. Sonen Adam f\u00f6ddes n\u00e4r hon var 42 \u00e5r.<\/p>\n

\u2013 Den lyckligaste dagen i mitt liv.<\/p>\n

Idag \u00e4r Kristin och Hasse separerade, men har god kontakt. Och v\u00e4nskapen med Clark har best\u00e5tt.<\/p>\n

\u2013 Han h\u00e4lsade p\u00e5 hemma hos mig och Hasse och Adam. Jag ser honom som en av de viktigaste personerna i mitt liv.<\/p>\n

Utom relationen med Clark \u2013 har dramat p\u00e5 banken betytt n\u00e5got positivt f\u00f6r dig?<\/p>\n

\u2013 Ja. Idag har jag ett intressant och givande yrke som terapeut. Jag blev mindre naiv. Jag tror att jag har utvecklat en god f\u00f6rm\u00e5ga att lyssna p\u00e5 andra. F\u00f6r mig \u00e4r det oerh\u00f6rt centralt att de m\u00e4nniskor jag m\u00f6ter k\u00e4nner sig sedda och lyssnade p\u00e5 \u2013 eftersom jag inte k\u00e4nde s\u00e5 efter dramat.<\/p>\n

\u2013 Jag kan ocks\u00e5 fortfarande k\u00e4nna en stark gl\u00e4dje \u00f6ver att jag lever, att jag klarade mig.<\/p>\n

\"Kristin<\/p>\n

Kristin jobbar som terapeut och har utvecklat en god f\u00f6rm\u00e5ga att lyssna p\u00e5 andra. Och v\u00e4nskapen med Clark har best\u00e5tt. \u2013 Jag ser honom som en av de viktigaste personerna i mitt liv, s\u00e4ger Kristin.<\/p>\n

 <\/p>\n

Artikeln \u00e4r h\u00e4mtad ur Hemmets Journal nr 48 2015.<\/em><\/p>\n<\/p><\/div>\n<\/div>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

H\u00e4r \u00e4r kvinnan som f\u00e5tt gestalta begreppet “Stockholmssyndromet” \u2013 att som brottsoffer bli k\u00e4r i g\u00e4rningsmannen. Kristin Enmark. Nu ber\u00e4ttar hon f\u00f6r f\u00f6rsta g\u00e5ngen om sin k\u00e4rlekshistoria med r\u00e5naren Clark Olofsson.<\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":621431,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"_acf_changed":false,"site-sidebar-layout":"default","site-content-layout":"","ast-site-content-layout":"default","site-content-style":"default","site-sidebar-style":"default","ast-global-header-display":"","ast-banner-title-visibility":"","ast-main-header-display":"","ast-hfb-above-header-display":"","ast-hfb-below-header-display":"","ast-hfb-mobile-header-display":"","site-post-title":"","ast-breadcrumbs-content":"","ast-featured-img":"","footer-sml-layout":"","ast-disable-related-posts":"","theme-transparent-header-meta":"","adv-header-id-meta":"","stick-header-meta":"","header-above-stick-meta":"","header-main-stick-meta":"","header-below-stick-meta":"","astra-migrate-meta-layouts":"default","ast-page-background-enabled":"default","ast-page-background-meta":{"desktop":{"background-color":"var(--ast-global-color-4)","background-image":"","background-repeat":"repeat","background-position":"center center","background-size":"auto","background-attachment":"scroll","background-type":"","background-media":"","overlay-type":"","overlay-color":"","overlay-opacity":"","overlay-gradient":""},"tablet":{"background-color":"","background-image":"","background-repeat":"repeat","background-position":"center center","background-size":"auto","background-attachment":"scroll","background-type":"","background-media":"","overlay-type":"","overlay-color":"","overlay-opacity":"","overlay-gradient":""},"mobile":{"background-color":"","background-image":"","background-repeat":"repeat","background-position":"center center","background-size":"auto","background-attachment":"scroll","background-type":"","background-media":"","overlay-type":"","overlay-color":"","overlay-opacity":"","overlay-gradient":""}},"ast-content-background-meta":{"desktop":{"background-color":"var(--ast-global-color-5)","background-image":"","background-repeat":"repeat","background-position":"center center","background-size":"auto","background-attachment":"scroll","background-type":"","background-media":"","overlay-type":"","overlay-color":"","overlay-opacity":"","overlay-gradient":""},"tablet":{"background-color":"var(--ast-global-color-5)","background-image":"","background-repeat":"repeat","background-position":"center center","background-size":"auto","background-attachment":"scroll","background-type":"","background-media":"","overlay-type":"","overlay-color":"","overlay-opacity":"","overlay-gradient":""},"mobile":{"background-color":"var(--ast-global-color-5)","background-image":"","background-repeat":"repeat","background-position":"center center","background-size":"auto","background-attachment":"scroll","background-type":"","background-media":"","overlay-type":"","overlay-color":"","overlay-opacity":"","overlay-gradient":""}},"ep_exclude_from_search":false,"_FSMCFIC_featured_image_caption":"","_FSMCFIC_featured_image_nocaption":"","_FSMCFIC_featured_image_hide":"","footnotes":""},"categories":[82],"tags":[87],"class_list":["post-621430","post","type-post","status-publish","format-standard","has-post-thumbnail","hentry","category-manniskor","tag-reportage"],"acf":[],"publishpress_future_action":{"enabled":false,"date":"2026-04-12 20:56:44","action":"change-status","newStatus":"draft","terms":[],"taxonomy":"category","extraData":[]},"publishpress_future_workflow_manual_trigger":{"enabledWorkflows":[]},"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/stage.hemtrevligt.se\/hemmetsjournal\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/621430","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/stage.hemtrevligt.se\/hemmetsjournal\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/stage.hemtrevligt.se\/hemmetsjournal\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/stage.hemtrevligt.se\/hemmetsjournal\/wp-json\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/stage.hemtrevligt.se\/hemmetsjournal\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=621430"}],"version-history":[{"count":0,"href":"https:\/\/stage.hemtrevligt.se\/hemmetsjournal\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/621430\/revisions"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/stage.hemtrevligt.se\/hemmetsjournal\/wp-json\/wp\/v2\/media\/621431"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/stage.hemtrevligt.se\/hemmetsjournal\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=621430"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/stage.hemtrevligt.se\/hemmetsjournal\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=621430"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/stage.hemtrevligt.se\/hemmetsjournal\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=621430"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}