Jag skulle vilja veta mera om en sjukdom som det skrivs och talas mycket om, vinterkräksjukan. Själv har jag inte haft den, men min 71-åriga mor var i stor fara. Hon blev svårt hjärtsjuk och lades in på sjukhuset. Medan hon låg där började vinterkräksjukan härja så att mamma måste flyttas till andra avdelningar två gånger. Enligt vad man berättade var det många som blev sjuka där hon tidigare vårdades. Hon hade alltså tur och slapp magsjukdomen.
Men nu undrar jag hur något sådant här kan hända på ett sjukhus. Vi anhöriga var naturligtvis väldigt oroliga. Klarar man inte att ha bättre renlighet? Går det inte att hindra smittan bland sjuka patienter? Finns det inte vaccin?
Men nu undrar jag hur något sådant här kan hända på ett sjukhus. Vi anhöriga var naturligtvis väldigt oroliga. Klarar man inte att ha bättre renlighet? Går det inte att hindra smittan bland sjuka patienter? Finns det inte vaccin?
Doktor Helge Löfberg svarar:
Det var skönt för din mor att hon slapp få vinterkräksjukan, för den kan ge komplikationer om man har nedsatt hälsa. Förr kallades den för maginfluensa och den är en mycket smittsam åkomma. Det räcker med att man får i sig 10 stycken små virus i maten. Efter två dygn insjuknar man hastigt med täta kräkningar och diarréer. Samtidigt drabbas man ofta av matthet, molande magont, feber och huvudvärk. Det går inte att med viljan hålla emot kräkningarna och den rinnande diarrén, så man är helt hjälplös och måste vara nära en toalett. Lyckligtvis återkommer hälsan inom några få dagar.
Den som har vinterkräksjukan kan genom sin avföring och sitt maginnehåll sprida ut många miljoner, för att inte säga miljarder, nya smittsamma små virus så det är inte underligt att människor omkring riskerar att bli smittade. Det gäller att hålla de sjuka åtskilda från alla friska och man måste ha mycket skärpt handhygien och gärna skyddshandskar. Helst ska den som är sjuk ha en egen toalett. De som lagar maten måste vara absolut friska och smittofria.
Vårdpersonalen på vårdhem, dagis och sjukhus blir mycket lätt smittad genom direktkontakt med dem som insjuknat. Är man tapper och försöker jobba fastän man är sjuk så sprider man bara smittan vidare. Jag vet, eftersom jag själv trillat dit två gånger. Ena gången var på en avslutningsfest för läkarstudenter. Det påverkade en viktig tentamen nästa vecka, eftersom såväl studenter som lärare blev lågpresterande eller sängbundna.
Problemet med vinterkräksjukan är att när symtomen uppträder så har redan många hunnit bli smittade och de i sin tur riskerar att snabbt föra virus vidare. Det finns också en fara för smittspridning i storkök där man lagar hundratals portioner mat varje dag. Som tur är går sjukdomen vanligen över av sig själv lika fort som den kommit. En tidigare någorlunda frisk person brukar klara sig utan större komplikationer. Men om man är gammal och saknar motståndskraft, som din hjärtsjuka mor, kan vinterkräksjuka vara ödesdiger.
Viruset förökar sig endast i tarmen hos människan och i motsats till bakterier som ger matförgiftning tillväxer det inte om maten står framme och blir skämd. Däremot överlever viruset i frysen och dör först om maten kokas eller uppvärms till minst 100 grader. Det innebär att smörgåsbuffé och bakverk lätt kan överföra smitta om kallskänkan eller konditorn är sjuka. Dessutom kan man överföra smittan direkt med händerna till munnen.
Smittämnet kallas numera Noro-virus som tillhör familjen Calici-virus och det är mycket litet. Man måste rada upp 30 000 små viruspartiklar efter varandra för att nå upp till en rad som mäter en millimeter! Läkarna hade till en början svårt att undersöka viruset eftersom det inte ville föröka sig i laboratoriet. Men genom att undersöka dess arvsmassa kan man nu påvisa det i prov från diarré eller kräkning. Inom kort hoppas man också tillverka konstgjorda antikroppar som gör testandet mycket enklare, billigare och snabbare. Först då kan man snabbt identifiera den som är smittoförande och i tid förhindra att smittan sprids inom sjukhus och andra vårdinrättningar.
Men något vaccin finns tyvärr inte i dag. Så fortfarande gäller det att hindra små epidemier genom skärpt hygien och isolering av dem som drabbats av vinterkräksjuka.
Den som har vinterkräksjukan kan genom sin avföring och sitt maginnehåll sprida ut många miljoner, för att inte säga miljarder, nya smittsamma små virus så det är inte underligt att människor omkring riskerar att bli smittade. Det gäller att hålla de sjuka åtskilda från alla friska och man måste ha mycket skärpt handhygien och gärna skyddshandskar. Helst ska den som är sjuk ha en egen toalett. De som lagar maten måste vara absolut friska och smittofria.
Vårdpersonalen på vårdhem, dagis och sjukhus blir mycket lätt smittad genom direktkontakt med dem som insjuknat. Är man tapper och försöker jobba fastän man är sjuk så sprider man bara smittan vidare. Jag vet, eftersom jag själv trillat dit två gånger. Ena gången var på en avslutningsfest för läkarstudenter. Det påverkade en viktig tentamen nästa vecka, eftersom såväl studenter som lärare blev lågpresterande eller sängbundna.
Problemet med vinterkräksjukan är att när symtomen uppträder så har redan många hunnit bli smittade och de i sin tur riskerar att snabbt föra virus vidare. Det finns också en fara för smittspridning i storkök där man lagar hundratals portioner mat varje dag. Som tur är går sjukdomen vanligen över av sig själv lika fort som den kommit. En tidigare någorlunda frisk person brukar klara sig utan större komplikationer. Men om man är gammal och saknar motståndskraft, som din hjärtsjuka mor, kan vinterkräksjuka vara ödesdiger.
Viruset förökar sig endast i tarmen hos människan och i motsats till bakterier som ger matförgiftning tillväxer det inte om maten står framme och blir skämd. Däremot överlever viruset i frysen och dör först om maten kokas eller uppvärms till minst 100 grader. Det innebär att smörgåsbuffé och bakverk lätt kan överföra smitta om kallskänkan eller konditorn är sjuka. Dessutom kan man överföra smittan direkt med händerna till munnen.
Smittämnet kallas numera Noro-virus som tillhör familjen Calici-virus och det är mycket litet. Man måste rada upp 30 000 små viruspartiklar efter varandra för att nå upp till en rad som mäter en millimeter! Läkarna hade till en början svårt att undersöka viruset eftersom det inte ville föröka sig i laboratoriet. Men genom att undersöka dess arvsmassa kan man nu påvisa det i prov från diarré eller kräkning. Inom kort hoppas man också tillverka konstgjorda antikroppar som gör testandet mycket enklare, billigare och snabbare. Först då kan man snabbt identifiera den som är smittoförande och i tid förhindra att smittan sprids inom sjukhus och andra vårdinrättningar.
Men något vaccin finns tyvärr inte i dag. Så fortfarande gäller det att hindra små epidemier genom skärpt hygien och isolering av dem som drabbats av vinterkräksjuka.
