Jag var gift i 15 år. Blev psykiskt misshandlad under flera år. Vi hade en gemensam kompis som ställde upp på mig när jag hade det jäkligt. Jag var sårbar efter skilsmässan och flyttade sedan samman med kompisen. Det funkade bra ett tag.
Jag går hos kurator efter allt jag var med om som gift. Har det bra för övrigt nu med en bra sambo och god ekonomi. Men varför känns det som jag inte är har känslor för någonting längre? Äter lyckopiller sedan ett år men sover dåligt om nätterna och får sömnmedel för det. Hjälp mig! Hur ska jag göra med allt detta?
Jag går hos kurator efter allt jag var med om som gift. Har det bra för övrigt nu med en bra sambo och god ekonomi. Men varför känns det som jag inte är har känslor för någonting längre? Äter lyckopiller sedan ett år men sover dåligt om nätterna och får sömnmedel för det. Hjälp mig! Hur ska jag göra med allt detta?
Familjerådgivare Ingrid Winterhof svarar:
Till skillnad från fysisk misshandel är den psykiska mer subtil. Den kan vara svårare att klä i ord och svårare att bearbeta. Psykisk misshandel är ett allvarligt övergrepp. Att bli psykiskt misshandlad innebär att man blir kränkt och förnedrad – självkänslan får en allvarlig knäck och det kan ta tid och innebära en lång process innan man kan bygga upp sig själv igen. En gemensam kompis till dig och maken ställde upp på dig och såg dina rop på hjälp. Därmed blev han din räddare och en motsats till din make. Att blanda samman känslor av tacksamhet med kärlek är lätt att göra i en situation där man är både utelämnad och sårbar. Du anser att du lever ett bra liv idag men att du inte har känslor för någonting längre.
Är man utsatt för misshandel är det lätt att tro att om bara misshandeln upphör, så blir allt bra men så är det inte. Den som bryter sig loss ur ett misshandelsförhållande har en lång väg att gå och mycket att bearbeta. Många kvinnor vittnar om att just den psykiska misshandeln sätter djupast spår i själen. Blåmärken efter sparkar och slag försvinner men skador som uppstår i själen läker inte i samma takt.
Du har samtal med en kurator vilket är bra. I din situation är en god samtalskontakt ovärderlig. Jag vill påpeka att det är av vikt att du känner dig nöjd med din kurator – att du känner tillit och förtroende. Är man inte nöjd med sin samtalspartner eller dennes samtalssätt har man alltid rätt att få byta. Du äter “lyckopiller” och sömntabletter sedan ett år tillbaka och ofta är det så att en kombination av denna typ av psykofarmaka och samtal ger ett gott resultat. Känner du att du inte kommer vidare i din bearbetning tycker jag att du ska samtala med din kurator om detta. Det är möjligt att hon/han kan föreslå en annan behandlingsform som skulle passa dig bättre. Lycka till!
Är man utsatt för misshandel är det lätt att tro att om bara misshandeln upphör, så blir allt bra men så är det inte. Den som bryter sig loss ur ett misshandelsförhållande har en lång väg att gå och mycket att bearbeta. Många kvinnor vittnar om att just den psykiska misshandeln sätter djupast spår i själen. Blåmärken efter sparkar och slag försvinner men skador som uppstår i själen läker inte i samma takt.
Du har samtal med en kurator vilket är bra. I din situation är en god samtalskontakt ovärderlig. Jag vill påpeka att det är av vikt att du känner dig nöjd med din kurator – att du känner tillit och förtroende. Är man inte nöjd med sin samtalspartner eller dennes samtalssätt har man alltid rätt att få byta. Du äter “lyckopiller” och sömntabletter sedan ett år tillbaka och ofta är det så att en kombination av denna typ av psykofarmaka och samtal ger ett gott resultat. Känner du att du inte kommer vidare i din bearbetning tycker jag att du ska samtala med din kurator om detta. Det är möjligt att hon/han kan föreslå en annan behandlingsform som skulle passa dig bättre. Lycka till!
