Min son som är flickans pappa säger att han inte lägger sig i men mamman säger blankt nej. Jag och flickan är överens om att hon ska bo hos mig, så hur går vi vidare med detta? Jag och mamman har aldrig haft så bra kontakt med varandra. Jag har försökt prata med min son om det här, men han vill inte bli ovän med någon och det får man förstå. Han säger att jag och flickans mor får “bråka” om detta själva och komma överens.
Jag är tacksam för alla tips som du kan ge mig. Det är inte så att flickan far illa i hemmet. Mamman har bra sidor också men hon är för sträng och har för mycket regler.
En 14-åring mår bäst om de vuxna är överens. Flickan mår i längden inte bra av att liera sig med dig gentemot sin mamma. Jag önskar att du istället för att lägga krut på att flickan ska flytta hem till dig agerar för att flickan ska kunna må bra i sin hemsituation. Du anser att flickans mamma är för sträng och har för mycket regler och du tycker att flickan ska få leva mer fritt. De regler och restriktioner som finns i familjen hoppas jag att flickans båda föräldrar är överens om. Har du fått din son och svärdotters version av hur det fungerar i hemmet och vilka regler/krav de har på sin dotter? Det ser ut som om ditt barnbarn valt dig som förtrogen och därför känns det viktigt att du samarbetar med hennes föräldrar. Jag har svårt att stödja tanken på att flickan ska flytta hem till dig och jag tror att en sådan flytt skulle bidra till ökad splittring inom familjen.
En 14-årig tjej har behov av en hel del i sitt liv. Framförallt behöver hon tid och uppmärksamhet. Hon har behov av regler och att föräldrarna är informerade om var hon befinner sig när hon är ute. Naturligtvis ska man lita på sin tonåring och ge henne ansvar men det är också viktigt att kunna se att hon klarar ansvaret. Ungdomar ska ha realistiska gränser. Ett bra sätt att sätta dessa är om föräldrarna och tonåringen gemensamt kan förhandla om vilka regler som ska gälla. Tonåringen mår bra av att ha klart definierade gränser i hemmet och tydliga regler. Det är också viktigt att man i familjen har gemensamma värderingar.
Jag tror att bästa sättet för dig att hantera situationen är att försöka samarbeta med föräldrarna och uppmuntra dem att samarbeta med varandra. Samt att du fortsätter vara en närvarande vuxen och ett stöd till ditt barnbarn.





































