Jag skulle vilja veta mera om Huntingtons sjukdom eller danssjuka, som jag också har hört att den kallas. Hur yttrar den sig? Vem ärver den?
Min mor hade sjukdomen och jag är hennes äldsta dotter. Till saken hör att jag har en egen dotter som genom sitt arbete drabbats av psykisk utmattning eller utbrändhet, som man också säger. Kan detta kopplas till Huntingtons sjukdom? Jag har hört att det till 100 procent är kvinnor som ärver sjukdomen. Stämmer det?
Min mor hade sjukdomen och jag är hennes äldsta dotter. Till saken hör att jag har en egen dotter som genom sitt arbete drabbats av psykisk utmattning eller utbrändhet, som man också säger. Kan detta kopplas till Huntingtons sjukdom? Jag har hört att det till 100 procent är kvinnor som ärver sjukdomen. Stämmer det?
Doktor Helge Löfberg svarar:
Huntingtons sjukdom är en allvarlig ärftlig åkomma i hjärnan som kännetecknas av en successiv nedbrytning av personligheten och den psykiska prestationsförmågan samt av ofrivilliga rörelser och ryckningar i armar och ben. Ansiktet förvrids av grimaser. Till slut blir den sjuke oförmögen att ta hand om sig själv och kan inte äta ordentligt eller sköta sin hygien. Samtidigt avtrubbas tankeverksamheten och känslolivet. Den sjuke blir dement och förlorar kontakten med omvärlden.
Huntingtons sjukdom börjar oftast i 35-45-årsåldern. I undantagsfall kan ungdomar drabbas. Åkomman är ärftlig men det stämmer inte att den bara ärvs av kvinnor. Lika många pojkar som flickor blir sjuka och bär arvet vidare. Ungefär hälften av barnen i en drabbad familj riskerar att bli sjuka som vuxna. Men sjukdomen hoppar inte över en generation. Så om du saknar sjukdomsanlaget och är frisk så blir dina barn också friska och de för inte heller sjukdomsanlaget vidare. Något direkt samband mellan utbrändhet och Huntingtons sjukdom finns knappast.
Läkarna har numera möjlighet att med DNA-analys se om man bär på det ärftliga anlaget till Huntingtons sjukdom och så småningom kommer att bli sjuk. Men – och det är viktigt – det är en analys som bara bör utföras efter moget övervägande. Alla människor klarar nämligen inte att vara oberörda och leva ett normalt, lyckligt liv om de får beskedet att de inom inte alltför många år kommer att drabbas av en mycket svår sjukdom som slutar med döden. De flesta av oss föredrar kanske att inget veta om framtiden. Däremot kan möjligen provet vara värdefullt om man planerar att skaffa barn och det blivande barnet eventuellt löper risk att ärva anlaget.
Lyckligtvis är Huntingtons sjukdom ganska sällsynt. Sannolikt föds varje år i vårt land bara ett tiotal bebisar som bär anlaget. Åkomman finns företrädesvis i den vita befolkningen i världen och anses ursprungligen härstamma från någon sjuk gammal anmoder eller anfader som bodde i Västeuropa och vars ättlingar sedan spritt den till många länder på jorden. Sjukdomen kallas också danssjuka på grund av ryckningarna och oförmågan att vara stilla. George Huntington, slutligen, var en amerikansk student som skrev en uppsats om sjukdomen 1872 flera år innan han själv blev färdig läkare.
Huntingtons sjukdom börjar oftast i 35-45-årsåldern. I undantagsfall kan ungdomar drabbas. Åkomman är ärftlig men det stämmer inte att den bara ärvs av kvinnor. Lika många pojkar som flickor blir sjuka och bär arvet vidare. Ungefär hälften av barnen i en drabbad familj riskerar att bli sjuka som vuxna. Men sjukdomen hoppar inte över en generation. Så om du saknar sjukdomsanlaget och är frisk så blir dina barn också friska och de för inte heller sjukdomsanlaget vidare. Något direkt samband mellan utbrändhet och Huntingtons sjukdom finns knappast.
Läkarna har numera möjlighet att med DNA-analys se om man bär på det ärftliga anlaget till Huntingtons sjukdom och så småningom kommer att bli sjuk. Men – och det är viktigt – det är en analys som bara bör utföras efter moget övervägande. Alla människor klarar nämligen inte att vara oberörda och leva ett normalt, lyckligt liv om de får beskedet att de inom inte alltför många år kommer att drabbas av en mycket svår sjukdom som slutar med döden. De flesta av oss föredrar kanske att inget veta om framtiden. Däremot kan möjligen provet vara värdefullt om man planerar att skaffa barn och det blivande barnet eventuellt löper risk att ärva anlaget.
Lyckligtvis är Huntingtons sjukdom ganska sällsynt. Sannolikt föds varje år i vårt land bara ett tiotal bebisar som bär anlaget. Åkomman finns företrädesvis i den vita befolkningen i världen och anses ursprungligen härstamma från någon sjuk gammal anmoder eller anfader som bodde i Västeuropa och vars ättlingar sedan spritt den till många länder på jorden. Sjukdomen kallas också danssjuka på grund av ryckningarna och oförmågan att vara stilla. George Huntington, slutligen, var en amerikansk student som skrev en uppsats om sjukdomen 1872 flera år innan han själv blev färdig läkare.
