Vår 70-årige far fick en stroke för drygt två år sedan. Stroken var stor och ena sidan var förlamad. Efter två månader på sjukhus kom han hem i rollator och han repade sig mycket bra. I somras förvärrades dock hans tillstånd i samband med värmen och en infektion i kroppen. Han låg inlagd på sjukhuset över natten men man fann inte att han blivit sämre av stroken.
Problemet är att hans humör växlar kraftigt mellan hopp och nedstämdhet. Ena dagen är han glad, nästa dag är det tvärtom. Han längtar tillbaka till sitt gamla liv och säger att han vill “köra upp” och få sitt körkort tillbaka. Bilen står ju bara där, säger han.
Husläkaren har inte gett honom något blodförtunnande medel. Vad kan det bero på? Kan det ge en ny stroke? Har får Inderal mot blodtrycket och Atarax till natten. Hans sömn är god men far skulle nog behöva något som lättar upp hans tillvaro. Doktorn har föreslagit att han ska ta någon lugnande medicin som även verkar uppiggande i tillvaron.
Finns det något hopp om en stabil förbättring? Vad kan vi göra för att hjälpa vår far? Tacksam för svar.
Problemet är att hans humör växlar kraftigt mellan hopp och nedstämdhet. Ena dagen är han glad, nästa dag är det tvärtom. Han längtar tillbaka till sitt gamla liv och säger att han vill “köra upp” och få sitt körkort tillbaka. Bilen står ju bara där, säger han.
Husläkaren har inte gett honom något blodförtunnande medel. Vad kan det bero på? Kan det ge en ny stroke? Har får Inderal mot blodtrycket och Atarax till natten. Hans sömn är god men far skulle nog behöva något som lättar upp hans tillvaro. Doktorn har föreslagit att han ska ta någon lugnande medicin som även verkar uppiggande i tillvaron.
Finns det något hopp om en stabil förbättring? Vad kan vi göra för att hjälpa vår far? Tacksam för svar.
Doktor Helge Löfberg svarar:
Stroke (som förr i tiden kallades slaganfall) innebär att delar av hjärnan plötsligt upphör att fungera på grund av stopp i ett blodkärl. Vanligen är det en blodpropp som täpper till en liten pulsåder så att en del av hjärnan mister sin blodförsörjning. Beroende på var proppen sitter så får man olika svåra symtom. Man kan tappa en del av sin muskelkraft och bli förlamad i ena halvan av kroppen som er far. Man kan också förlora känseln, talförmågan eller synen åt ena sidan. Även personligheten kan förändras så att man blir oföretagsam och gråtmild och får svårt att tänka klart.
När en blodpropp bildas på andra ställen i kroppen, som t ex i benen, lungorna eller hjärtat, så är läkarna snabba med att ge propplösande mediciner och blodförtunnande förebyggande tabletter. Men just när det gäller hjärnan måste doktorn vara mer försiktig och återhållsam precis som er fars husläkare. Det beror på att medicinerna ibland ökar risken för blödning i den redan skadade hjärnan, och just hjärnblödning är den allvarligaste formen av stroke som ger mest handikapp. En stor hjärnblödning ökar trycket inne i huvudet och kan ge medvetslöshet som i värsta fall leder till döden.
Man kan förenklat säga att små och medelsvåra stroke orsakas av proppar och ger lokal vävnadsdöd i hjärnan, medan de allra svåraste skadorna som påverkar hela hjärnan orsakas av blödningar. Hjärnan omges åt alla håll av skyddande hårt skallben. Utrymmet passar lagom för en frisk hjärna. Men om det uppstår en blödning så blir utrymmet för trångt. Trycket ökar, hjärnan blir klämd och till slut blir läget livshotande. Därför skickas ibland patienter med pulsåderblödningar i hjärnan direkt till neurokirurgerna på de största sjukhusen för att om möjligt laga det brustna blodkärlet och avlägsna den stora blödningen.
I vissa lägen är det rätt att ge det blodförtunnande medlet Waran för att minska risken för stroke. Det gäller särskilt om man har förmaksflimmer i hjärtat som kan bilda proppar eller om man fått inopererat en konstgjord hjärtklaff. Alternativt kan man ta proppförebyggande tabletter som Trombyl eller Persantin. I samtliga fall är det klokt att sänka ett högt blodtryck och att i tid sluta röka. Samma råd som gäller för att förebygga åderförkalkning och hjärtinfarkt kan också ges för att minska risken för stroke.
Efter en stroke är det viktigt med aktiv tidig rehabilitering. Det kräver stort tålamod och många uppoffringar från anhöriga som ofta får bära en tung börda. Kommunens hemtjänst och äldrevård, samt läkare, sjuksköterskor, arbetsterapeuter och sjukgymnaster räcker inte på långt när. Rehabiliteringen efter stroke går snabbast första halvåret. Men det gäller också att fortsätta träna och behålla de funktioner som fungerar bra.
Beträffande körkortet bör patientens läkare och de anhöriga enas om en praktisk lösning, t ex att någon annan ska köra bilen. Strokedrabbade personer har många gånger svårt att inse och acceptera sin begränsning. Ofta är de liksom er far nedstämda och behöver samtal och stöd från en godhjärtad person. Förutom de anhöriga kan en närstående vän eller någon snäll människa från hemtjänsten eller kyrkan göra stor nytta. Ibland hjälper också depressionstabletter och det var nog just en sådan medicin som husläkaren menade. Att ta enbart lugnande och rogivande mediciner kan lindra för stunden men om de tas under lång tid kan de framkalla en passivitet som ökar hjälpbehovet.
Er far är inte ensam om sin sjukdom. Varje år insjuknar ungefär 30 000 svenskar i stroke. De flesta är i er fars ålder och har fyllt 70 år. Men det händer att också unga människor drabbas.
När en blodpropp bildas på andra ställen i kroppen, som t ex i benen, lungorna eller hjärtat, så är läkarna snabba med att ge propplösande mediciner och blodförtunnande förebyggande tabletter. Men just när det gäller hjärnan måste doktorn vara mer försiktig och återhållsam precis som er fars husläkare. Det beror på att medicinerna ibland ökar risken för blödning i den redan skadade hjärnan, och just hjärnblödning är den allvarligaste formen av stroke som ger mest handikapp. En stor hjärnblödning ökar trycket inne i huvudet och kan ge medvetslöshet som i värsta fall leder till döden.
Man kan förenklat säga att små och medelsvåra stroke orsakas av proppar och ger lokal vävnadsdöd i hjärnan, medan de allra svåraste skadorna som påverkar hela hjärnan orsakas av blödningar. Hjärnan omges åt alla håll av skyddande hårt skallben. Utrymmet passar lagom för en frisk hjärna. Men om det uppstår en blödning så blir utrymmet för trångt. Trycket ökar, hjärnan blir klämd och till slut blir läget livshotande. Därför skickas ibland patienter med pulsåderblödningar i hjärnan direkt till neurokirurgerna på de största sjukhusen för att om möjligt laga det brustna blodkärlet och avlägsna den stora blödningen.
I vissa lägen är det rätt att ge det blodförtunnande medlet Waran för att minska risken för stroke. Det gäller särskilt om man har förmaksflimmer i hjärtat som kan bilda proppar eller om man fått inopererat en konstgjord hjärtklaff. Alternativt kan man ta proppförebyggande tabletter som Trombyl eller Persantin. I samtliga fall är det klokt att sänka ett högt blodtryck och att i tid sluta röka. Samma råd som gäller för att förebygga åderförkalkning och hjärtinfarkt kan också ges för att minska risken för stroke.
Efter en stroke är det viktigt med aktiv tidig rehabilitering. Det kräver stort tålamod och många uppoffringar från anhöriga som ofta får bära en tung börda. Kommunens hemtjänst och äldrevård, samt läkare, sjuksköterskor, arbetsterapeuter och sjukgymnaster räcker inte på långt när. Rehabiliteringen efter stroke går snabbast första halvåret. Men det gäller också att fortsätta träna och behålla de funktioner som fungerar bra.
Beträffande körkortet bör patientens läkare och de anhöriga enas om en praktisk lösning, t ex att någon annan ska köra bilen. Strokedrabbade personer har många gånger svårt att inse och acceptera sin begränsning. Ofta är de liksom er far nedstämda och behöver samtal och stöd från en godhjärtad person. Förutom de anhöriga kan en närstående vän eller någon snäll människa från hemtjänsten eller kyrkan göra stor nytta. Ibland hjälper också depressionstabletter och det var nog just en sådan medicin som husläkaren menade. Att ta enbart lugnande och rogivande mediciner kan lindra för stunden men om de tas under lång tid kan de framkalla en passivitet som ökar hjälpbehovet.
Er far är inte ensam om sin sjukdom. Varje år insjuknar ungefär 30 000 svenskar i stroke. De flesta är i er fars ålder och har fyllt 70 år. Men det händer att också unga människor drabbas.
